Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
situation. Det krävs dock enligt vår uppfattning ytterligare arbetsinsatser för att höja kravnivån. Hälften av lärarna är nyanställda. Andelen lektorer är något låg varför fl er disputerade lärare kommer att anställas. Institutionsledningen ger uttryck för en något ambivalent hållning när det gäller kompetensfrågan. Å ena sidan anger man att det är svårt att rekrytera lärare som disputerat i socialt arbete. Å andra sidan ser man det som en fördel, både för grundutbildning och forskning, att i kollegiet ha lärare från olika discipliner. Lärare från andra ämnen tillför nya och konstruktiva perspektiv i undervisning och forskning. Enligt vår bedömning uppfyller andelen lärare disputerade i huvudämnet väl kravet på en ämnesmässigt tillräckligt stor kritisk massa av lärare. Däremot är det ett problem att de disputerade lärarna, oavsett ämnestillhörighet, i så ringa omfattning bedriver forskning. Det fi nns även andra problem när det gäller lärarkompetensen. Adjunkternas ställning i organisationen ger intryck av att vara problematisk. ”Adjunkterna vet att man är näst bäst.” Denna grupp lärare, som i stor utsträckning bär ansvaret för undervisningen, upplever en risk att på sikt bli övertaliga vilket leder till slitningar i kollegiet. Det är viktigt, inte minst med tanke på deras numerärt dominerande ställning, att de erbjuds möjligheter till kompetensutveckling. Visserligen verkar detta vara fallet för många av adjunkterna men alltför många kommer även framgent att sakna magisterexamen, i vissa fall även kandidatexamen. Adjunkternas status bör höjas genom att deras kompetens i pedagogiska och praktikrelaterade frågor uppmärksammas bättre, dels för att vidmakthålla och utveckla dessa för utbildningarna viktiga kompetenser, dels för att minska risken för motsättningar till lektorerna. Det fi nns även problem när det gäller lärares forskningsaktivitet och utbildningarnas forskningsanknytning. Visserligen stödjer grundutbildningen och forskningen ömsesidigt varandra på olika sätt. Men grundutbildningen växer snabbare än den forskning som skall förse utbildningarna med aktuell kunskap vilket uppenbarligen riskerar att få negativa effekter på utbildningarnas forskningsanknytning. Detta påtalas också av studenterna som efterlyser ett tydliggörande av undervisningens vetenskapliga grund, bättre integration mellan forskning och undervisning samt mer kontakt med doktoranderna. Det verkar fi nnas en tveksamhet hos lärarna till nödvändigheten av forskning. Många lektorer ”är 328
förtjusta i undervisning” eller som en av lärarna uttryckte det: Grundutbildningens primat råder! Problemet kan, enligt vår bedömning, delvis avhjälpas genom att andelen lektorer ökar. Men institutionen behöver också vidta åtgärder för att förbättra den intellektuella miljön och intresset för forskning. Det pågår en utveckling av seminarieverksamheten men varken ickeforskningsverksamma lärare eller studenter tycks delta i någon större omfattning. Institutionen har erhållit medel under tre år till ett av Socialstyrelsen initierat så kallat fullskaleprojekt för att utveckla samarbete med socialtjänsten. Inom ramen för detta projekt skall både lärare och studenter engageras i forskningsarbete och kunskapsproduktion. Forskarutbildning Det fi nns en strategi för utveckling av forskningsverksamheten där institutionen strävar efter att utveckla ett antal centrala forskningsprofi ler. Inom dessa profi lområden är tillgången på handledare relativt god. Institutionen är emellertid inte självförsörjande varför externrekrytering av handledare görs. En ambition är att doktoranderna i större utsträckning skall rekryteras till forskningsprofi lerna. Utbildningen omfattar en kursdel om 60 poäng och en avhandlingsdel om 100 poäng. För de doktorander som erhåller utbildningsbidrag eller doktorandanställning beräknas studietiden till fem år, för övriga fyra år. Av studiekurserna är 35 poäng obligatoriska. Dessa är: Kvantitativ analys, 10 poäng, Kvalitativ analys, 10 poäng, Introduktion till forskning i socialt arbete, 5 poäng samt seminarier, 10 poäng. Därutöver läser doktoranderna valfria ämneskurser samt övriga kurser i andra ämnen. Möjligheten fi nns att genomgå forskarutbildningen med en fi losofi e licentiatexamen som etappavgång. Institutionen har, som nämnts, förhållandevis lite forskning i förhållande till den totala verksamheten. Det skulle behöva tillskapas resurser motsvarande ytterligare 4–5 forskningstjänster för att uppnå samma balans mellan forskning och grundutbildning som vid de forskningsstarka institutionerna. Grundutbildningens snabba expansion har trängt undan forskningen. Det har uppstått vad handledarna kallar ett midjeproblem, det vill säga en relativt stor grupp av professorer och doktorander som inte motsvaras av ett balanserat antal forskningsverksamma lärare. Det fi nns uppenbara problem att internrekrytera lärare till forskningsprogrammen, 329
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
- Page 364 and 365: Socionomprogrammet har samarbete me
- Page 366 and 367: hållningssätt både i självvärd
- Page 368 and 369: av en programansvarig, tillika ämn
- Page 370 and 371: erade ambitionen att ansöka om exa
- Page 372 and 373: HTU anordnar Socialpedagogiska prog
- Page 374 and 375: edömer det som nödvändigt att en
- Page 376 and 377: fördelarna hör den plattare organ
- Page 378 and 379: har vidare lagt ner stora ansträng
förtjusta i undervisning” eller som en <strong>av</strong> lärarna uttryckte det: Grundutbildningens<br />
primat råder!<br />
Problemet kan, enligt vår bedömning, delvis <strong>av</strong>hjälpas genom att andelen<br />
lektorer ökar. Men institutionen behöver också vidta åtgärder för att<br />
förbättra den intellektuella miljön och intresset för forskning. Det pågår<br />
en utveckling <strong>av</strong> seminarieverksamheten men varken ickeforskningsverksamma<br />
lärare eller studenter tycks delta i någon större omfattning.<br />
Institutionen har erhållit medel under tre år till ett <strong>av</strong> Socialstyrelsen<br />
initierat så kallat fullskaleprojekt för att utveckla sam<strong>arbete</strong> med socialtjänsten.<br />
Inom ramen för detta projekt skall både lärare och studenter<br />
engageras i forsknings<strong>arbete</strong> och kunskapsproduktion.<br />
Forskarutbildning<br />
Det fi nns en strategi för utveckling <strong>av</strong> forskningsverksamheten där institutionen<br />
strävar efter att utveckla ett antal centrala forskningsprofi ler.<br />
Inom dessa profi lområden är tillgången på handledare relativt god. Institutionen<br />
är emellertid inte självförsörjande varför externrekrytering <strong>av</strong><br />
handledare görs. <strong>En</strong> ambition är att doktoranderna i större utsträckning<br />
skall rekryteras till forskningsprofi lerna.<br />
Utbildningen omfattar en kursdel om 60 poäng och en <strong>av</strong>handlingsdel<br />
om 100 poäng. För de doktorander som erhåller utbildningsbidrag eller<br />
doktorandanställning beräknas studietiden till fem år, för övriga fyra år.<br />
Av studiekurserna är 35 poäng obligatoriska. Dessa är: Kvantitativ analys,<br />
10 poäng, Kvalitativ analys, 10 poäng, Introduktion till forskning i socialt<br />
<strong>arbete</strong>, 5 poäng samt seminarier, 10 poäng. Därutöver läser doktoranderna<br />
valfria ämneskurser samt övriga kurser i andra ämnen. Möjligheten<br />
fi nns att genomgå forskarutbildningen med en fi losofi e licentiatexamen<br />
som etapp<strong>av</strong>gång.<br />
Institutionen har, som nämnts, förhållandevis lite forskning i förhållande<br />
till den totala verksamheten. Det skulle behöva tillskapas resurser<br />
motsvarande ytterligare 4–5 forskningstjänster för att uppnå samma balans<br />
mellan forskning och grundutbildning som vid de forskningsstarka<br />
institutionerna. Grundutbildningens snabba expansion har trängt undan<br />
forskningen. Det har uppstått vad handledarna kallar ett midjeproblem,<br />
det vill säga en relativt stor grupp <strong>av</strong> professorer och doktorander som inte<br />
motsvaras <strong>av</strong> ett balanserat antal forskningsverksamma lärare. Det fi nns<br />
uppenbara problem att internrekrytera lärare till forskningsprogrammen,<br />
329
Change language