Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

ansvariga för såväl det gemensamma basblocket som de tre inriktningsspecifi
ka fördjupningsblocken. Det är för tidigt att utvärdera effekterna
av denna förändring men enligt vår bedömning bör modellen ha goda
förutsättningar att utgöra ett kraftfullt incitament för det pedagogiska
utvecklingsarbetet.
Undervisningen präglas av stora undervisningsgrupper och en relativt
hög andel föreläsningar. Både lärare och studenter är kritiska till den höga
frekvensen av storföreläsningar som anses försvåra dialog och individuell
feed-back. De pedagogiska målen, inklusive studenternas personliga
utveckling, verkar vara lättare att förverkliga i de utlokaliserade utbildningarna
med sina mindre och tätt sammanhållna undervisningsgrupper
eller i polisutbildningen med sin högre resurstilldelning och annorlunda
pedagogik. Detta bidrar förmodligen till lärarnas entusiasm för undervisning
i dessa grupper men medverkar samtidigt till att ytterligare accentuera
problemen i campusutbildningarna.
Studenterna ger ett öppet och refl ekterande intryck. De är överlag nöjda
med utbildningen men samtidigt kritiska på vissa punkter. Studenterna
anser att introduktionen av utbildningen präglas av ett för lågt tempo:
”Många brinner för utbildningen men slocknar efter första terminen.” De
tycker inte institutionen lyssnat på den kritik som framförts av ett fl ertal
studentgrupper i frågan. Studenterna efterlyser också en bättre forskningsanknytning
av undervisningen.
Frågan om grundutbildningens låga kravnivå är ett återkommande
tema vid de fl esta av landets socionomutbildningar, både i den föregående
och i den nu aktuella granskningen. Vid Umeåinstitutionen verkar lärarna
medvetna om att det fi nns kvarstående brister. De beskriver kravnivån
som ojämn samt ”… hög på instruktionsbasis och låg på kontrollbasis”.
Studenterna efterfrågar individuell feed-back i ökad omfattning. De anser
att det är lätt att ta sig igenom utbildningen och tycker det är viktigt att
höja den generella nivån i undervisningen. Enligt studenterna har utbildningen
låg status. Orsaken antas bland annat vara den låga kravnivån.
Det verkar fi nnas en relativt god överensstämmelse i uppfattningen om
kravnivån mellan lärare och studenter. Ändå framstår det som svårt att
på ett effektivt sätt avhjälpa problemet. En åtgärd, som också påpekades
i samband med den förra utvärderingen, vore att införa en tregradig betygsskala.
Institutionsledningen hänvisar till ”historiska skäl” som förklaring
till att ingen förändring skett i detta avseende men anser samtidigt
att frågan måste diskuteras ytterligare. En bidragande orsak till den låga
kravnivån är sannolikt också att hänföra till lärarnas ansträngda arbets-
327