Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

större utsträckning. Det fi nns en uppenbar fara för att skillnaderna (motsättningarna)
mellan forskningsverksamma och icke-forskningsverksamma
lärare får en negativ effekt för framför allt grundutbildningen men
även för forskningen. Studenterna efterfrågar mer kontakt med forskare i
allmänhet och professorerna i synnerhet. De anger att de visserligen får en
”allmän” inbjudan till disputationer och seminarier men sällan uppmuntras
att närvara. Deltagandet från studenternas sida är också mycket låg.
Forskarutbildning
Socialhögskolan utgör jämfört med andra institutioner för socialt arbete
en stark forskningsmiljö. Institutionen erhåller ett betydande forskningsstöd,
både internt och externt. En positiv och befruktande närmiljö i form
av ett antal forskningsinstitut och andra lokala resurser ger stora konkurrensfördelar.
En profi leringsstrategi med utveckling av ett antal starka
forskningsmiljöer och forskningsprogram har växt fram i takt med att
antalet professorer ökat.
Forskarutbildningen skall bland annat ses mot denna bakgrund. Doktoranderna
rekryteras i stor utsträckning till de etablerade forskningsmiljöerna
och forskningsprogrammen. Institutionen har en ambition att vara
självförsörjande på handledarresurser. Man anser det viktigt att kunna
rekrytera ett större antal doktorander vid varje antagningstillfälle så att de
kan följas åt och stödja varandra under studierna. De ansvariga för forskarutbildningen
har utvecklat kanaler till grundutbildningen i syfte att
rekrytera forskningstalanger. Magisterkurser och FoU-enheter är andra
viktiga rekryteringsgrunder. Flera av doktoranderna kommer emellertid
från andra discipliner. Finansieringen av doktorandstudierna är, med
tanke på den omfattande forskningsverksamheten, ett mindre problem.
Utbildningen omfattar en kursdel om 60 poäng och ett avhandlingsarbete
på 100 poäng. I kursdelen ingår obligatoriska kurser i vetenskapsteori
och forskningsmetodik omfattande 20 poäng. Därutöver läser doktoranderna
kurser i socialvetenskaplig teoribildning och forskningsorientering
samt specialkurser inom avhandlingsområdet, vardera omfattande 20
poäng. Möjligheten fi nns att genomgå forskarutbildningen med en fi losofi
e licentiatexamen som etappavgång. Denna möjlighet utnyttjas endast
i ringa omfattning.
Metodpluralismen är, i likhet med situationen vid andra institutioner
för socialt arbete, inte särskilt påfallande även om stockholmsinstitutio-
320