Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Utbildningens första 60 poäng upplevs som alltför fragmenterade och
dåligt kopplade både till efterföljande kurser och till det sociala arbetet.
Däremot anser studenterna att det fi nns en tydlig progression under terminerna
5 till 7. De önskar också en bättre koppling mellan forskning
och fält i undervisningen. Undantaget utgörs av inriktningen mot äldre
och funktionshindrade där denna koppling anses fungera bra. En ytterligare
synpunkt studenterna framför är att utbildningen inte i tillräcklig
utsträckning uppmärksammar aktuella samhällsfrågor av relevans för det
sociala arbetet. Som ett led i ambitionen att förstärka kopplingen mellan
forskning, praktik och verksamhetsfält kommer stockholmsinstitutionen
att, med stöd av medel från Socialstyrelsen, utveckla ett så kallat fullskaleprojekt
i samarbete med kommuner i Stockholms län.
Ledningens och lärarnas ambition att utveckla det pedagogiska arbetet
är tydligt för studenterna. Samtidigt anser de att den pedagogiska kompetensen
och nivån är ojämn. Att det i en verksamhet av Stockholmsinstitutionens
storlek fi nns skillnader när det gäller lärares och kursers
pedagogiska kvalitet är inte särskilt förvånande. Möjligen är skillnaderna
för stora. I den mån institutionen har en strävan att låta den samlade
undervisningsverksamheten, inte enbart enskilda kurser, och kursers
inbördes samband bilda underlag för studenternas kunskaps- och yrkesambitioner
bör, enligt vår mening, frågan om kvalitetsskillnader i utbildningen
uppmärksammas ytterligare.
Institutionens målsättning är att öka andelen lärarledd undervisning
från 6,5 till 10 timmar per vecka. Vi känner oro för att den, både i absoluta
och relativa tal, låga andelen undervisning inverkar menligt på utbildningarnas
kvalitet och sannolikt är en omständighet som ligger bakom
studenternas kritik rörande den låga kravnivån. En professionsutbildning
med ambitionen att medverka till studenternas kunskapsbildning, kritiska
och vetenskapliga kompetens samt personliga utveckling har sannolikt
svårt att uppfylla dessa mål om inte undervisningstimmarna väsentligt
utökas. Vi bedömer det därför nödvändigt att öka antalet undervisningstimmar
så att de bättre harmonierar med utbildningens målsättning. Mot
bakgrund av institutionens förbättrade ekonomi borde detta enligt vår
mening vara fullt möjligt.
Lärarna har genom universitetets centrala avtal jämförelsevis goda
möjligheter till kompetensutveckling, 15 procent av årsarbetstiden för
adjunkter och 30 procent för lektorer. Institutionen har en mycket hög
både vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Detta är naturligtvis positivt.
Samtidigt fi nns det en uppenbar risk för att det förhållandevis höga
318