Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

framsynt sätt involverat lärarna inom social omsorg i ett forsknings- och
utvecklingsarbete vid sidan av det pedagogiska arbetet. Samtidigt verkar
lösningen på integrationsfrågorna ha resulterat i att institutionen tillskapat
fyra utbildningsprogram snarare än ett program med fyra inriktningar.
Visserligen påminner inriktningarnas konstruktion om varandra men de
skiljer sig åt både såväl utbildnings- och kursplaner som litteraturlistor i
en omfattning som gör det svårt tala om ett program.
Kritiken rörande utbildningarnas kravnivå har lett till en rad olika åtgärder.
Frågan har diskuterats tillsammans med studenterna och resulterat
i ett förändringsarbete med huvudsaklig utgångspunkt från begreppen
tydlighet och konsekvens. Diskussionerna har resulterat i att tentamenslistor
anslås, ett införande av individuella examinationer på alla kursmoment
och en tregradig betygsskala vid bedömning av C-uppsatser. Det senare
har gjorts för att skärpa kravnivån och för att tillgodose ”… studenternas
legitima önskan om att kunna värderas korrekt för sina prestationer”. Forskningsverksamma
lärare har genomfört granskningar av kurslitteraturen
med ökad forskningsanknytning som syfte vilket också går att utläsa av
litteraturlistorna. Kurslitteraturen har hög aktualitet. En förhållandevis
hög andel av litteraturen är författad på annat språk än svenska.
Enligt både institutionsledning och lärare har det skett en betydande
skärpning av undervisningens och examinationens kravnivå. Detta
bekräftas emellertid inte av studenterna. Visserligen noteras en ökad
medvetenhet hos lärarna både i frågan om utbildningens progression
och kravnivå. Men studenterna anser att det fortfarande är möjligt att
”… glida igenom utbildningen utan större ansträngning”. Ungefär 50 procent
av studenterna uppges förvärvsarbeta. Examinationerna anses vara problematiska
genom sin låga och ojämna kravnivå. Studenterna är, i likhet
med en del av lärarna, tveksamma till införandet av en tregradig betygsskala.
Frågan vi ställer oss är varför ”… studenternas legitima önskan om
att kunna värderas korrekt för sina prestationer” bara gäller för C-kurserna?
Införandet av en tregradig betygsskala löser enligt vår bedömning inte frågan
om utbildningens kravnivå men är samtidigt en nödvändig förutsättning
för att hitta lösningar, bland annat av det angivna skälet.
Genom tillskapandet av olika fora och funktioner för samordning har
den i samband med förra utvärderingen kritiserade bristen på pedagogiskt
ledarskap i stor utsträckning åtgärdats. Det fi nns emellertid en
kvarstående oklarhet när det gäller vilket beslutsmandat dessa funktioner
har. Som stöd för denna uppfattning fi nns bland annat studenternas
kvarvarande missnöje med samordningen av kurser och kursmoment.
317