Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
nivån själv”. Att sänka kraven innebär att man minimerar antalet studiemisslyckanden men att man ökar antalet studenter som inte känner att deras engagemang och resurser tas i anspråk under utbildningen. Studenterna ger lärarna uppskattning framför allt för att de är bra pedagoger. Ändå uttrycker de ett visst missnöje med integrationen av den nya och de gamla utbildningarna. En del av problemen beror sannolikt på att lärarkåren kommit till det stadium då det är svårt att greppa helheten. Studierektorerna gör dock ett gott arbete och de verkar så här långt ha ganska god kontroll över situationen. Institutionen erbjuder ett omfattande och ambitiöst program för utbildning på magisternivå och även uppdragsutbildningen har en mycket stor volym. Nya kurser och program utvecklas också som en väg att föra ut nya forskningsresultat och som svar på omgivningens behov av fort- och vidareutbildning. Verksamheten ger värdefull kontakt med fältet. Men utbildning på magisternivå skall också stimulera till fördjupning i ämnet och till forskarutbildning. Det är en aspekt som bör uppmärksammas inte minst för rekryteringen till forskarutbildning och den framtida återväxten inom lärarkåren. Kursutvecklingsarbetet har bekräftat ambitionen att integrera grundutbildning och forskning. Kurser i forskningsmetodik ges numer tidigt i grundutbildningen i syfte att stärka förmågan till kritiskt tänkande liksom förmågan att mäta resultat av insatser inom det sociala arbetet. Men för att bygga upp ett intellektuellt klimat förutsätts att lärare och studenter också aktivt deltar i institutionens övriga verksamhet. Studenterna anser sig dock sakna tid för ett sådant engagemang och ger rent allmänt ett intryck av att ha svårt att förstå nyttan med forskning. Lärarna å sin sida anser sig inte heller alltid kunna ta tillvara möjligheterna att delta i disputationer och seminarier på högre nivåer. Det fi nns en relativt god balans mellan grundutbildning och forskning på institutionen. Enligt vår bedömning bör det därför fi nnas goda förutsättningar att skapa en akademisk miljö med större kontaktytor mellan dessa verksamheter. 310
Forskarutbildning Ända sedan forskarutbildningen startade för cirka 20 år sedan har söktrycket med något enstaka undantag varit högt. En strategisk förutsättning är att socialt arbete snarare är ett fält än en akademisk disciplin. Det fi nns därför ett särskilt stort behov av samarbete med andra ämnen och andra universitetet. Inom Göteborgs universitet byggs därför en gemensam forskarskola upp tillsammans med exempelvis nationalekonomi. Under våren 2002 har, gemensamt från institutionerna i Göteborg och Örebro, dessutom tagits initiativ till att inrätta en nationell forskarskola med speciell inriktning på utvärderingsmetoder, kunskapsteoretiska och socialpolitiska frågor. Till forskarutbildningen antas en grupp doktorander vartannat år. De har hittills rekryterats efter noggrann kompetensbedömning utan särskild hänsyn till intresseinriktning men man diskuterar, mot bakgrund av de fi nansieringskrav som nu ställs, möjligheten att i ökad utsträckning styra rekryteringen mot institutionens profi lområden. Det är enligt vår mening rimligt bland annat med hänsyn till att tillgången på handledare inom institutionen också är begränsad. Fördelen är dessutom att fl era doktorander som kan antas samtidigt till forskarutbildning inom samma profi lområde kan ha stöd av varandra under hela utbildningstiden. I utbildningen ingår 40 poäng obligatoriska och 30 poäng valfria kurser. Doktoranderna ser positivt på att forskarutbildningskurser också kan sökas på andra universitet och i andra ämnen. Därutöver fi nns ett stort utbud av seminarier inom universitetet. De anser sig också ha god kontakt med fältet. Doktoranderna har visat en viss ensidighet i sin metodansats till förmån för kvalitativ forskningsmetodik. I grund- och forskarutbildningen ges dock kurser såväl i kvalitativ som kvantitativ forskningsmetod. De forskarutbildningsansvariga besitter själva tillsammans en mycket god metodkompetens och eftersträvar metodpluralism. Vi noterar emellertid att det bland doktoranderna fortfarande fi nns en stark preferens för kvalitativ forskning. Vårt sammanfattande intryck är att forskarutbildningen vid Göteborgs universitet både är välordnad och genomtänkt. 311
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311: Institutionen förefaller dock att
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
- Page 361: digt är en del av denna produktion
nivån själv”. Att sänka kr<strong>av</strong>en innebär att man minimerar antalet studiemisslyckanden<br />
men att man ökar antalet studenter som inte känner att<br />
deras engagemang och resurser tas i anspråk under utbildningen.<br />
Studenterna ger lärarna uppskattning framför allt för att de är bra pedagoger.<br />
Ändå uttrycker de ett visst missnöje med integrationen <strong>av</strong> den<br />
nya och de gamla utbildningarna. <strong>En</strong> del <strong>av</strong> problemen beror sannolikt på<br />
att lärarkåren kommit till det stadium då det är svårt att greppa helheten.<br />
Studierektorerna gör dock ett gott <strong>arbete</strong> och de verkar så här långt ha<br />
ganska god kontroll över situationen.<br />
Institutionen erbjuder ett omfattande och ambitiöst program för utbildning<br />
på magisternivå och även uppdragsutbildningen har en mycket<br />
stor volym. Nya kurser och program utvecklas också som en väg att föra<br />
ut nya forskningsresultat och som svar på omgivningens behov <strong>av</strong> fort- och<br />
vidareutbildning. Verksamheten ger värdefull kontakt med fältet. Men<br />
utbildning på magisternivå skall också stimulera till fördjupning i <strong>ämnet</strong><br />
och till forskarutbildning. Det är en aspekt som bör uppmärksammas inte<br />
minst för rekryteringen till forskarutbildning och den framtida återväxten<br />
inom lärarkåren.<br />
Kursutvecklings<strong>arbete</strong>t har bekräftat ambitionen att integrera grundutbildning<br />
och forskning. Kurser i forskningsmetodik ges numer tidigt i<br />
grundutbildningen i syfte att stärka förmågan till kritiskt tänkande liksom<br />
förmågan att mäta resultat <strong>av</strong> insatser inom det sociala <strong>arbete</strong>t. Men<br />
för att bygga upp ett intellektuellt klimat förutsätts att lärare och studenter<br />
också aktivt deltar i institutionens övriga verksamhet. Studenterna<br />
anser sig dock sakna tid för ett sådant engagemang och ger rent allmänt<br />
ett intryck <strong>av</strong> att ha svårt att förstå nyttan med forskning. Lärarna å sin<br />
sida anser sig inte heller alltid kunna ta tillvara möjligheterna att delta i<br />
disputationer och seminarier på högre nivåer. Det fi nns en relativt god<br />
balans mellan grundutbildning och forskning på institutionen. <strong>En</strong>ligt vår<br />
bedömning bör det därför fi nnas goda förutsättningar att skapa en akademisk<br />
miljö med större kontaktytor mellan dessa verksamheter.<br />
310
Change language