Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socionomprogrammet Institutionen för socialt arbete inledde år 1999 utvecklingen av en ny utbildningsplan för socionomexamen. I den nya socionomutbildningen integrerades det program som institutionen tidigare givit för social omsorg och socialpedagogik. Den första antagningen till det nya socionomprogrammet gjordes våren 2002. Institutionens ledning, lärare och studenter har systematiskt och metodiskt utvecklat det nya programmet i samråd med företrädare för verksamhetsfältet. Samordningen mellan utbildningsprogrammen för socialt arbete och social omsorg har varit en komplicerad process. Den har inneburit såväl besvärliga kunskapsteoretiska och pedagogiska som administrativa överväganden. Vid den tidigare utvärderingen var institutionen helt inbegripen i detta arbete. Man arbetade med olika modeller för samordningen och man hade olika strategier för att integrera de olika utbildningstraditionerna från socialt arbete respektive social omsorg och socialpedagogik. Institutionen för socialt arbete i Göteborg tillhörde de institutioner där utredningsarbetet gått i stå. Detta var en viktig förklaring till den uppgivenhet bland lärarna som bedömargruppen då kunde konstatera. Det utvecklingsarbete som därefter genomförts är imponerande inte minst med hänsyn till att det har bedrivits med i princip oförändrade resurser samtidigt som institutionen har ett brett utbildningsuppdrag med stor volym inom grundutbildningen. Vi ser idag inte något av det missmod och den förstämning som noterades i samband med den föregående utvärderingen. Uppenbarligen har denna utvärdering både stimulerat och påskyndat förnyelsearbetet. Som svar på den kritik som då riktades mot grundutbildningen genomförs nu ett fl ertal såväl organisatoriska, innehållsliga som pedagogiska förändringar. Exempelvis nämns försök med integrerad praktik i form av ”multiuniversitet”, nya kurser med dubblerat kursansvar, graderad betygsskala, tydligare examinationer, varierade undervisningsformer och handledning, bland annat språk- och uppsatshandledning, och en ”mansgrupp” i syfte att medvetandegöra de manliga medarbetarna om sin genusroll i det sociala arbetet. Integrationen mellan de båda programmen har i Göteborg nu nått det stadium där man kan inräkna vinster i form av en breddad pedagogisk kompetens och vidgade perspektiv i utbildningen. En kvardröjande svårighet är att man fortfarande befi nner sig i skarven mellan det gamla och det nya utbildningsprogrammet och de problem detta kan innebära. 308
Institutionen förefaller dock att ha kontroll även över dessa omställningssvårigheter. Institutionen för socialt arbete i Göteborg har tydligare än andra pekat på de sociala förutsättningar som påverkar studenternas studiestrategier. Man konstaterar att studenterna är uppgiftsorienterade men inte har vana att tränga in i problemfält där frågeställningarna kan vara svåra att initialt formulera och där studentens egna kritiska refl exion är ett viktigt inslag i den pedagogiska processen. Ett mer påtagligt problem är emellertid studenternas faktiska upptagenhet med andra engagemang än studierna, arbete, familj och föräldraskap. Den föregående bedömargruppen mötte – inte minst från Göteborgsinstitutionens sida – argumentet att de otillräckliga resurserna ledde till en utglesad undervisning mätt i konkreta timtal. Detta var ett av de stora hoten mot utbildningens kvalitet. Bedömargruppen kan nu konstatera att problematiken är mer komplicerad än så. Det fi nns en tendens till att de studenter med arbete vid sidan av respektive de med försörjningsansvar blir trendsättare för hela utbildningen. Mer eller mindre omedvetet anpassar man utbildningskraven till att gälla något som faktiskt avviker från studier bedrivna på heltid. Detta är en fråga som institutionen i Göteborg identifi erat men knappast aktivt förhållit sig till. Bedömargruppen anmärker i sammanhanget att den problematik vi här beskrivit naturligtvis inte är specifi k för institutionen i socialt arbete i Göteborg – den gäller de fl esta institutionerna i socialt arbete och mer generellt också för de samhällsvetenskapliga utbildningarna i landet. Bedömargruppen konstaterar att det dilemma vi beskrivit i hög grad accentueras av att de ekonomiska incitamenten för en god genomströmning är mycket starka. Till detta kommer att studentunderlaget i fl era avseenden skiljer sig från andra program i högskolan. En stor majoritet av studenterna kommer från icke studievana miljöer, många är ensamstående föräldrar och det uppges att cirka hälften av heltidsstudenterna arbetar deltid. Hur genusperspektivet återspeglas i utbildningen är också en aktuell fråga. Det fi nns för få manliga studenter. Dessvärre syns ingen trend till förändring i sökandebilden. Att fi nna rätt kravnivå för socionomutbildningen är uppenbarligen mycket svårt. I Göteborg har man genomfört förändringar som förbättrat situationen men ändå inte kommit åt den grundläggande systemkonfl ikt som består i att man har studenter med mycket olika sociala och praktiska förutsättningar att genomföra studierna. Att höja kravnivån innebär att man minskar antalet studenter som upplever att ”man kan bestämma krav- 309
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 357 and 358: och praktikuppföljning ökar. De f
- Page 359 and 360: Förhållandevis många lärare är
Socionomprogrammet<br />
Institutionen för socialt <strong>arbete</strong> inledde år 1999 utvecklingen <strong>av</strong> en ny<br />
utbildningsplan för socionomexamen. I den nya socionomutbildningen<br />
integrerades det program som institutionen tidigare givit för social omsorg<br />
och socialpedagogik. Den första antagningen till det nya socionomprogrammet<br />
gjordes våren 2002.<br />
Institutionens ledning, lärare och studenter har systematiskt och<br />
metodiskt utvecklat det nya programmet i samråd med företrädare för<br />
verksamhetsfältet. Samordningen mellan utbildningsprogrammen för<br />
socialt <strong>arbete</strong> och social omsorg har varit en komplicerad process. Den<br />
har inneburit såväl besvärliga kunskapsteoretiska och pedagogiska som<br />
administrativa överväganden. Vid den tidigare utvärderingen var institutionen<br />
helt inbegripen i detta <strong>arbete</strong>. Man arbetade med olika modeller<br />
för samordningen och man hade olika strategier för att integrera de olika<br />
utbildningstraditionerna från socialt <strong>arbete</strong> respektive social omsorg och<br />
socialpedagogik. Institutionen för socialt <strong>arbete</strong> i Göteborg tillhörde de<br />
institutioner där utrednings<strong>arbete</strong>t gått i stå. Detta var en viktig förklaring<br />
till den uppgivenhet bland lärarna som bedömargruppen då kunde konstatera.<br />
Det utvecklings<strong>arbete</strong> som därefter genomförts är imponerande<br />
inte minst med hänsyn till att det har bedrivits med i princip oförändrade<br />
resurser samtidigt som institutionen har ett brett utbildningsuppdrag med<br />
stor volym inom grundutbildningen.<br />
Vi ser idag inte något <strong>av</strong> det missmod och den förstämning som noterades<br />
i samband med den föregående utvärderingen. Uppenbarligen har<br />
denna utvärdering både stimulerat och påskyndat förnyelse<strong>arbete</strong>t. Som<br />
svar på den kritik som då riktades mot grundutbildningen genomförs nu<br />
ett fl ertal såväl organisatoriska, innehållsliga som pedagogiska förändringar.<br />
Exempelvis nämns försök med integrerad praktik i form <strong>av</strong> ”multiuniversitet”,<br />
nya kurser med dubblerat kursansvar, graderad betygsskala,<br />
tydligare examinationer, varierade undervisningsformer och handledning,<br />
bland annat språk- och uppsatshandledning, och en ”mansgrupp”<br />
i syfte att medvetandegöra de manliga medarbetarna om sin genusroll i<br />
det sociala <strong>arbete</strong>t.<br />
Integrationen mellan de båda programmen har i Göteborg nu nått<br />
det stadium där man kan inräkna vinster i form <strong>av</strong> en breddad pedagogisk<br />
kompetens och vidgade perspektiv i utbildningen. <strong>En</strong> kvardröjande<br />
svårighet är att man fortfarande befi nner sig i skarven mellan det gamla<br />
och det nya utbildningsprogrammet och de problem detta kan innebära.<br />
308