Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Även beträffande kursdelen tycks doktoranderna ha något större valfrihet än vid andra orter. Av de 60 poäng som ingår i kursdelen är 30 poäng valfria. I huvudsak täcker dock utbildningsplanen samma områden som på andra håll, men i Lund fi nns möjlighet att inom metodblocket välja enbart kvantitativ eller kvalitativ inriktning. Kanske borde man överväga att kräva obligatoriska kurser i båda dessa metodinriktningar. Avslutningsvis skall nämnas den höga uppskattning doktoranderna har av forskarutbildningen, den goda kontakten med forskare och handledare samt det stimulerande intellektuella klimatet vid institutionen. Forskning Forskningsverksamheten vid Socialhögskolan i Lund är, liksom vid fl era andra institutioner i socialt arbete, fördelad över en rad olika områden. De viktigaste områdena är: • det sociala arbetets organisationer • svensk socialpolitik, med tyngdpunkt på trygghetssystemens utveckling och konsekvenser • äldreomsorg • defi nitioner av och perspektiv på sociala problem (t.ex. hemlöshet, ungdomsproblem) • barn och barnperspektivet i socialt arbete Socialhögskolan utgör en aktiv forskningsmiljö som utmärkt sig för att vara mycket framgångsrik i konkurrensen om externa medel. Forskningen har hög relevans genom att den täcker ett mycket brett område inom socialt arbete: Forskningen omfattar allt från makroinriktade studier av trygghetssystemen och deras effekter till undersökningar med fokus på förändringar i defi nitioner och sociala konstruktioner av olika problem. Från institutionens sida har man understrukit att man inte strävar efter att styra forskningens inriktning mot vissa tyngdpunktsområden. Även om forskningen därigenom vanligen inte kännetecknas av speciellt stora forskarteam/-profi ler förefaller ändå de seniora forskarnas produktion ofta beröra socialpolitiska och organisatoriska förändringar och deras konsekvenser på olika nivåer. Lundaforskningen utmärkts även ofta genom en ambition att utveckla den teoretiska basen för socialt arbete som disciplin. Den vetenskapliga produktionens metodologiska tyngdpunkt kan anses ligga på kvalitativa studier/forskningsansatser. Många av arbetena 304
utvecklar teoretiska modeller eller beskriver historiska utvecklingsdrag. Det fi nns få arbeten där man använder sig av kvantitativa metoder, undantaget några bidrag av professor Tapio Salonen. Flera av Socialhögskolans seniora forskare har bidragit med forskningsinsatser av hög kvalitet. Professor Sune Sunesson har ägnat större delen av sin forskning åt frågor kring socialt arbete som ett institutionaliserat forskningsområde och det sociala arbetets organisationer. Han har även varit den drivande kraften bakom doktorandprogrammet i Lund och fungerat som handledare för ett stort antal studenter som författat sina avhandlingar vid Socialhögskolan. Professor Rosmari Eliasson-Lappalainen har i sin forskning riktat in sig på ett av de mest omfattande verksamhetsområdena inom socialtjänsten, nämligen äldreomsorgen. Hon har gjort en pionjärinsats inom forskningen kring äldreomsorgens vardag, och hennes insatser inom området för omsorgsforskning ställer henne långt framme på den internationella forskningsfronten. Både Sunessons och Eliasson-Lappalainens arbeten representerar ett originellt tänkande som även bidrar till teoriutvecklingen inom respektive områden. Även professorerna Gunvor Anderssons och Hans Swärds produktion utgör exempel på högtstående forskningsinsatser vid institutionen. Andersson har bl.a. skrivit om social barnavård ur barns perspektiv och Swärd bl.a. om hemlöshets- och ungdomsproblematik. Även professor Tapio Salonens forskning om arbetsmarknad och de sociala trygghetssystemen håller hög kvalitet. Det utförs även mycket annan kvalitetsmässig god och relevant forskning vid Socialhögskolan utöver den ovannämnda. Exempelvis professor Per Gunnar Edebalks och docent Jan Petersons forskning har bidragit till att den socialpolitiskt inriktade forskningen kring välfärdsstatens omvandling har en stark ställning. Många av Socialhögskolans seniora forskare har varit aktiva i internationella/nordiska forskningsprojekt. Lundaforskarna kan uppvisa ett stort antal publikationer i internationella och nationella tidskrifter och böcker. Utöver detta har forskarna vid Socialhögskolan producerat ett stort antal specialrapporter och utvärderingar. Socialhögskolan upprätthåller vidare en egen skriftserie. I serien ingår forskningsrapporter och rapporter från olika utvärderingsprojekt. Forskare vid Socialhögskolan i Lund har även nyligen tagit initiativet till två omfattande antologier, med hög relevans för utbildningen av 305
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 353 and 354: stora. Vi ser detta också som ett
- Page 355 and 356: Tillsvidareanställda lärare i soc
utvecklar teoretiska modeller eller beskriver historiska utvecklingsdrag.<br />
Det fi nns få <strong>arbete</strong>n där man använder sig <strong>av</strong> kvantitativa metoder, undantaget<br />
några bidrag <strong>av</strong> professor Tapio Salonen.<br />
Flera <strong>av</strong> Socialhögskolans seniora forskare har bidragit med forskningsinsatser<br />
<strong>av</strong> hög kvalitet.<br />
Professor Sune Sunesson har ägnat större delen <strong>av</strong> sin forskning åt<br />
frågor kring socialt <strong>arbete</strong> som ett institutionaliserat forskningsområde<br />
och det sociala <strong>arbete</strong>ts organisationer. Han har även varit den drivande<br />
kraften bakom doktorandprogrammet i Lund och fungerat som handledare<br />
för ett stort antal studenter som författat sina <strong>av</strong>handlingar vid<br />
Socialhögskolan.<br />
Professor Rosmari Eliasson-Lappalainen har i sin forskning riktat in sig<br />
på ett <strong>av</strong> de mest omfattande verksamhetsområdena inom socialtjänsten,<br />
nämligen äldreomsorgen. Hon har gjort en pionjärinsats inom forskningen<br />
kring äldreomsorgens vardag, och hennes insatser inom området<br />
för omsorgsforskning ställer henne långt framme på den inter<strong>nationell</strong>a<br />
forskningsfronten. Både Sunessons och Eliasson-Lappalainens <strong>arbete</strong>n representerar<br />
ett originellt tänkande som även bidrar till teoriutvecklingen<br />
inom respektive områden.<br />
Även professorerna Gunvor Anderssons och Hans Swärds produktion<br />
utgör exempel på högtstående forskningsinsatser vid institutionen.<br />
Andersson har bl.a. skrivit om social barn<strong>av</strong>ård ur barns perspektiv och<br />
Swärd bl.a. om hemlöshets- och ungdomsproblematik. Även professor<br />
Tapio Salonens forskning om arbetsmarknad och de sociala trygghetssystemen<br />
håller hög kvalitet.<br />
Det utförs även mycket annan kvalitetsmässig god och relevant forskning<br />
vid Socialhögskolan utöver den ovannämnda. Exempelvis professor<br />
Per Gunnar Edebalks och docent Jan Petersons forskning har bidragit till<br />
att den socialpolitiskt inriktade forskningen kring välfärdsstatens omvandling<br />
har en stark ställning.<br />
Många <strong>av</strong> Socialhögskolans seniora forskare har varit aktiva i<br />
inter<strong>nationell</strong>a/nordiska forskningsprojekt. Lundaforskarna kan uppvisa<br />
ett stort antal publikationer i inter<strong>nationell</strong>a och <strong>nationell</strong>a tidskrifter och<br />
böcker. Utöver detta har forskarna vid Socialhögskolan producerat ett<br />
stort antal specialrapporter och utvärderingar. Socialhögskolan upprätthåller<br />
vidare en egen skriftserie. I serien ingår forskningsrapporter och<br />
rapporter från olika utvärderingsprojekt.<br />
Forskare vid Socialhögskolan i Lund har även nyligen tagit initiativet<br />
till två omfattande antologier, med hög relevans för utbildningen <strong>av</strong><br />
305
Change language