Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
och integration mellan teori och praktik som alternativ till den traditionella uppläggningen av utbildningen i Lund. Samtidigt har utbildningsvolymen från och med år 2002 kraftigt expanderat. Hela utökningen står dock etableringen i Helsingborg för där antagningen uppgår till 90 nybörjarplatser per år. Dimensionering av utbildningen i Lund kommer enligt planerna att förbli oförändrad. Socionomprogrammet i Lund bedömdes i många avseenden positivt av den förra bedömargruppen. Programmet var väl sammanhållet och väl inarbetat utan att för den skull uppvisa symtom på förstelning. Institutionen för socialt arbete hade utmärkt sig inom universitetet för förtjänstfulla pedagogiska insatser. Framför allt var ledarskapet såväl i administrativt som i pedagogiskt avseende framgångsrikt, auktoritativt utan att vara auktoritärt. Det tidigare intrycket bekräftades i allt väsentligt vid den nu aktuella bedömningen av socionomprogrammet i Lund. Lärargruppen är väl sammansvetsad och de olika lärarna känner väl till varandras uppgifter. I samband bland annat med utvecklingen av utbildningen i Helsingborg ser man dock att tiden är lämplig för en översyn av programmet som i sin helhet har en generell inriktning. Studenternas val av Lund som studieort sker ofta medvetet just av denna anledning. Här fi nns det en slags ”arbetsfördelning” mellan socionomprogrammen i Lund respektive Malmö. Studenter som väljer Malmö är ofta inriktade på någon av de utbildningsprofi ler som erbjuds inom detta program. Socionomprogrammet i Lund är mer än andra socionomprogram inordnat i en universitetsmiljö. Lokalerna är centralt belägna och bär i god mening traditionens prägel. Kontakterna mellan socionomstudenterna och andra universitetsstuderande är täta och man jämför naturligtvis sina respektive utbildningsprogram. En del av studenternas syn på utbildningen inom socionomprogrammet måste bedömas med detta faktum i minnet. Utbildningen i Lund har alltså prägel av tradition och kontinuitet. Men detta är den ena sidan av saken. Den andra är att man i Lund genomför ett innovativt utbildningsprogram förlagt till Helsingborg och där mycket nära relationer mellan teoretisk och praktisk utbildning är kännetecknen. Detta är ett av Socialstyrelsen fullskaleförsök för samordning av utbildning, forskning och praktik som genomförs i landet. Man talar i Lund om att detta experiment kommer att få stor betydelse när det gäller att förnya utbildningsprogrammet också i Lund – ett arbete som man medvetet överlåtit till den nya institutionsledningen. Bedömargruppen vill i samman- 300
hanget markera vikten av att de förestående förändringarna genomförs i nära samarbete med institutionens lärare. Bland dem påtalades särskilt att man upplevt sig sidoställd när projektet genomfördes i Helsingborg och att detta inte bör upprepas när utbildningen i Lund skall omarbetas. Liksom för många andra socionomprogram har också utbildningsvolymen vid Socialhögskolan i Lund ökat kraftigt. Bedömargruppen framför sina reservationer inför en kanske alltför kraftig expansion. Finns strategier för att bemästra en situation där utbildningsvolymen måste minska? Om man bortser från den utbildning som lokaliserats till Helsingborg är utbildningens innehåll och organisation inom socionomprogrammet i Lund i stort sett densamma som vid den föregående utvärderingen även om kursplanerna har uppdaterats och reviderats. Kurslitteraturen håller hög standard. Dessutom har publikationer från Socialhögskolan sin plats på kurslistorna samtidigt som de också har nationell betydelse för de övriga socionomprogrammen. Ett förnämligt initiativ är de från Lund redigerade grundböckerna i socialt arbete som utarbetats av forskare och lärare i Lund i samarbete med författare också från övriga lärosäten. Lärarna ”har på känn” att det sker förändringar inom studerandegruppen men kan inte precisera detta intryck. Man uppfattar att man egentligen har två skilda grupper av studenter. Dels de unga studenterna för vilka socionomprogrammet är en akademisk utbildning bland andra och som uppfattar att programmet har en relativt låg akademisk status och att det ställs för låga krav. Dels en grupp studenter som är äldre med familj och försörjningsansvar och som uppfattar att studierna ställer betydande krav. Många av studenterna i denna grupp kommer från studieovana miljöer och har i vissa avseenden sviktande förkunskaper. Som en följd av den generella kritiken mot den låga kravnivån inom socionomprogrammen som formulerades av den förra bedömargruppen har man också i Lund sett över examinationsformer och skärpt kunskapskraven. Man menar att detta har inneburit svårigheter för fl er studenter än tidigare och behovet har ökat av individuellt stöd i undervisningen, språkstöd och skrivgranskning. Resurserna för sådana insatser är emellertid mycket begränsade. Samtidigt framkom även denna gång i samtalet med studenterna mycket starka uttryck för uppfattningen att kraven är för låga och att det är för lätt att glida igenom kurserna, i varje fall på de lägre nivåerna i programmen. Men dessa åsikter kommer sällan fram i kursvärderingarna. Studenterna ansåg också att utbildningen har låg status vilket enligt deras uppfattning delvis berodde på den låga kravnivån. Det 301
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
- Page 347 and 348: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 349 and 350: med examinationsuppgifterna ett akt
- Page 351 and 352: Tillsvidareanställda lärare i soc
och integration mellan teori och praktik som alternativ till den traditionella<br />
uppläggningen <strong>av</strong> utbildningen i Lund. Samtidigt har utbildningsvolymen<br />
från och med år 2002 kraftigt expanderat. Hela utökningen står<br />
dock etableringen i Helsingborg för där antagningen uppgår till 90 nybörjarplatser<br />
per år. Dimensionering <strong>av</strong> utbildningen i Lund kommer enligt<br />
planerna att förbli oförändrad.<br />
Socionomprogrammet i Lund bedömdes i många <strong>av</strong>seenden positivt <strong>av</strong><br />
den förra bedömargruppen. Programmet var väl sammanhållet och väl inarbetat<br />
utan att för den skull uppvisa symtom på förstelning. Institutionen<br />
för socialt <strong>arbete</strong> hade utmärkt sig inom universitetet för förtjänstfulla<br />
pedagogiska insatser. Framför allt var ledarskapet såväl i administrativt<br />
som i pedagogiskt <strong>av</strong>seende framgångsrikt, auktoritativt utan att vara<br />
auktoritärt.<br />
Det tidigare intrycket bekräftades i allt väsentligt vid den nu aktuella<br />
bedömningen <strong>av</strong> socionomprogrammet i Lund. Lärargruppen är väl<br />
sammansvetsad och de olika lärarna känner väl till varandras uppgifter.<br />
I samband bland annat med utvecklingen <strong>av</strong> utbildningen i Helsingborg<br />
ser man dock att tiden är lämplig för en översyn <strong>av</strong> programmet som i sin<br />
helhet har en generell inriktning. Studenternas val <strong>av</strong> Lund som studieort<br />
sker ofta medvetet just <strong>av</strong> denna anledning. Här fi nns det en slags ”arbetsfördelning”<br />
mellan socionomprogrammen i Lund respektive Malmö.<br />
Studenter som väljer Malmö är ofta inriktade på någon <strong>av</strong> de utbildningsprofi<br />
ler som erbjuds inom detta program.<br />
Socionomprogrammet i Lund är mer än andra socionomprogram inordnat<br />
i en universitetsmiljö. Lokalerna är centralt belägna och bär i god<br />
mening traditionens prägel. Kontakterna mellan socionomstudenterna<br />
och andra universitetsstuderande är täta och man jämför naturligtvis<br />
sina respektive utbildningsprogram. <strong>En</strong> del <strong>av</strong> studenternas syn på utbildningen<br />
inom socionomprogrammet måste bedömas med detta faktum i<br />
minnet.<br />
Utbildningen i Lund har alltså prägel <strong>av</strong> tradition och kontinuitet. Men<br />
detta är den ena sidan <strong>av</strong> saken. Den andra är att man i Lund genomför<br />
ett innovativt utbildningsprogram förlagt till Helsingborg och där mycket<br />
nära relationer mellan teoretisk och praktisk utbildning är kännetecknen.<br />
Detta är ett <strong>av</strong> Socialstyrelsen fullskaleförsök för samordning <strong>av</strong> utbildning,<br />
forskning och praktik som genomförs i landet. Man talar i Lund om<br />
att detta experiment kommer att få stor betydelse när det gäller att förnya<br />
utbildningsprogrammet också i Lund – ett <strong>arbete</strong> som man medvetet överlåtit<br />
till den nya institutionsledningen. Bedömargruppen vill i samman-<br />
300