Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
en öppen inställning till metodfrågan i våra möten med studenter och doktorander. Samtidigt bör det nämnas att vissa åtgärder vidtagits för att stärka metodkompetensen vid institutionerna. Exempelvis har kurser i kvantitativ metod införts eller utökats och, som ett svar på den kritik mot bristande metodkunskaper som riktades mot ämnet i socialstyrelsens utvärdering, har en doktorandkurs i utvärderingsforskning utvecklats. Detta görs med pengar från Socialstyrelsen och drivs som samarbetsprojekt mellan Göteborg och Örebro under ledning av personer med mycket goda metodkunskaper. Den utveckling i denna riktning som försiktigtvis inletts bör givetvis uppmuntras och understödjas. Metodkompetensen i ämnet behöver breddas men problemet får heller inte överdrivas. I forskarutbildningen förekommer kurser i kvantitativ metod såväl som kvalitativ. Även om kvalitativa metodansatser dominerar så är det ändå rätt vanligt att kvantitativa analyser förekommer i de seniora forskarnas arbeten, men de är sällsynt förekommande i magisterarbeten och avhandlingar (Se Dellgran & Höjers kapitel). Den metodpluralism som så tydligt demonstrerades vid vår institutionsbesök, och även i Brantes intervjuer, tycks inte motsvaras av samma pluralism i studenters och doktoranders forskning. Emellertid är det möjligt att frågan om kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetod ofta får en alltför central roll i diskussioner om forskningsidealen. Återigen kan vi knyta an till förväntningarna om nyttan för det sociala arbetets praktik som ställs på forskningen i socialt arbete. Det är dels en fråga om att producera relevant kunskap som förbättrar möjligheterna att utforma åtgärder, men också kunskap som säger något om vad åtgärder leder till. Detta bygger på en kunskapssyn vars mål är att fi nna förklaringar till sociala fenomen där de socialpolitiska aktörernas roll identifi eras. Kunskapen som produceras bör kunna generaliseras så att, givet specifi cerade betingelser, olika intressenter kan dra lärdom av den; generaliseringen bör också genom forskningen erhålla empirisk trovärdighet. Detta kan uppnås med många olika metoder, såväl kvantitativa som kvalitativa, men om inte ambitionen är att uppnå relevant generaliserbar kunskap är det svårt att se vari nyttan för det sociala arbetets praktik skulle ligga. Detta är uppenbarligen kontroversiella frågor som diskuterats inom ämnet och som på senare år fått förnyad aktualitet. Ett specialnummer av Socialvetenskaplig Tidskrift i november 2002 ägnades t.ex. åt utvärderingsforskning i socialt arbete. I ett av bidragen drar Bengt-Åke Armelius paralleller mellan dagens diskussion om detta inom ämnet socialt arbete 294
med en liknande diskussion kring effekter av psykoterapi på 1970-talet 47 . Några av de invändningar som där restes mot en utvärderingsansats av ovan nämnda slag, och som idag ger författaren en deja-vu upplevelse när han betraktar diskussionen i socialt arbete, är argument som t.ex. att relationer mellan socialarbetare och klient alltid är unika relationer varför generaliseringar inte går att dra, att det är relationer som bäst förstås med hermeneutisk eller humanvetenskaplig ansats och ej med ”positivistisk” empirisk forskning, att det gäller att förstå och inte förklara. Sedan 1970talet har även socialkonstruktivistiska och post-moderna tankegångar kommit på modet. Vi kan inte bedöma vad sådana argument har för relevans för de vetenskapsteoretiska idealen och ståndpunkterna vid landets institutioner idag. Att åsikterna i dessa frågor går isär framgår tydligt av Thomas Brantes kapitel i denna rapport. Sannolikt är kunskapssynen en nog så viktig fråga att bearbeta och ta ställning till som frågan om kvantitativa och kvalitativa data i den empiriska forskningsprocessen. Sannolikt råder också en diskrepans mellan praktikens önskemål om vad forskningen bör leverera och vad forskarna har för syn på den forskning de vill bedriva för att tillfredsställa akademiska krav. Socialt arbete befi nner sig här mer än andra ämnen i en korstryckssituation. Debatten kring evidensbaserad utvärderingsforskning är ett uttryck för detta, vilket bl.a. framgår av intervjusvaren i Brantes undersökning. Vi har tidigare avvisat argumentet att utvärderingsforskning i sig skulle vara oförenlig med akademiska krav, men om sådana skall ske i enlighet med de modeller som förknippas med evidensbasering eller inte är inte vår sak att avgöra. Däremot är det rimligt att forskning i socialt arbete ger vissa svar på frågan om vilka effekter det sociala arbetets insatser ger. Men samtidigt skall forskningen också leva upp till krav på att leverera generaliserbara och empiriskt hållbara utsagor om orsakssammanhang. Att förena en praktiskt användbar forskning med högt ställda akademiska krav är just en fråga om att fi nna sådana orsakssammanhang där intervention ingår som identifi erbar komponent. I den mån man från praktikerhåll uppfattar forskningen alltför akademisk för att vara användbar (vilket, som nämnts, framförts i tidigare utvärderingar och möjligen kan en fri tolkning av resultaten från Dellgran och Höjers studie peka i den riktningen) kan det lika gärna ha att göra med resultat 47. B.-Å. Armelius, Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst – en deja-vu upplevelse, Socialvetenskaplig Tidskrift, Årgång 9, Nr 2–3, 2002, s. 261–265. 295
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
- Page 345 and 346: skapa sammanhållna tvärvetenskapl
med en liknande diskussion kring effekter <strong>av</strong> psykoterapi på 1970-talet 47 .<br />
Några <strong>av</strong> de invändningar som där restes mot en utvärderingsansats <strong>av</strong><br />
ovan nämnda slag, och som idag ger författaren en deja-vu upplevelse<br />
när han betraktar diskussionen i socialt <strong>arbete</strong>, är argument som t.ex. att<br />
relationer mellan socialarbetare och klient alltid är unika relationer varför<br />
generaliseringar inte går att dra, att det är relationer som bäst förstås med<br />
hermeneutisk eller humanvetenskaplig ansats och ej med ”positivistisk”<br />
empirisk forskning, att det gäller att förstå och inte förklara. Sedan 1970talet<br />
har även socialkonstruktivistiska och post-moderna tankegångar<br />
kommit på modet.<br />
Vi kan inte bedöma vad sådana argument har för relevans för de vetenskapsteoretiska<br />
idealen och ståndpunkterna vid landets institutioner<br />
idag. Att åsikterna i dessa frågor går isär framgår tydligt <strong>av</strong> Thomas<br />
Brantes kapitel i denna rapport. Sannolikt är kunskapssynen en nog så<br />
viktig fråga att bearbeta och ta ställning till som frågan om kvantitativa<br />
och kvalitativa data i den empiriska forskningsprocessen. Sannolikt råder<br />
också en diskrepans mellan praktikens önskemål om vad forskningen bör<br />
leverera och vad forskarna har för syn på den forskning de vill bedriva<br />
för att tillfredsställa akademiska kr<strong>av</strong>. <strong>Socialt</strong> <strong>arbete</strong> befi nner sig här mer<br />
än andra ämnen i en korstryckssituation. Debatten kring evidensbaserad<br />
utvärderingsforskning är ett uttryck för detta, vilket bl.a. framgår <strong>av</strong> intervjusvaren<br />
i Brantes undersökning. Vi har tidigare <strong>av</strong>visat argumentet<br />
att utvärderingsforskning i sig skulle vara oförenlig med akademiska kr<strong>av</strong>,<br />
men om sådana skall ske i enlighet med de modeller som förknippas med<br />
evidensbasering eller inte är inte vår sak att <strong>av</strong>göra. Däremot är det rimligt<br />
att forskning i socialt <strong>arbete</strong> ger vissa svar på frågan om vilka effekter det<br />
sociala <strong>arbete</strong>ts insatser ger. Men samtidigt skall forskningen också leva<br />
upp till kr<strong>av</strong> på att leverera generaliserbara och empiriskt hållbara utsagor<br />
om orsakssammanhang. Att förena en praktiskt användbar forskning med<br />
högt ställda akademiska kr<strong>av</strong> är just en fråga om att fi nna sådana orsakssammanhang<br />
där intervention ingår som identifi erbar komponent. I den<br />
mån man från praktikerhåll uppfattar forskningen alltför akademisk för<br />
att vara användbar (vilket, som nämnts, framförts i tidigare utvärderingar<br />
och möjligen kan en fri tolkning <strong>av</strong> resultaten från Dellgran och Höjers<br />
studie peka i den riktningen) kan det lika gärna ha att göra med resultat<br />
47. B.-Å. Armelius, Diskussionen om evidensbaserad socialtjänst – en deja-vu<br />
upplevelse, Socialvetenskaplig Tidskrift, Årgång 9, Nr 2–3, 2002, s. 261–265.<br />
295
Change language