Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

en öppen inställning till metodfrågan i våra möten med studenter och
doktorander.
Samtidigt bör det nämnas att vissa åtgärder vidtagits för att stärka metodkompetensen
vid institutionerna. Exempelvis har kurser i kvantitativ
metod införts eller utökats och, som ett svar på den kritik mot bristande
metodkunskaper som riktades mot ämnet i socialstyrelsens utvärdering,
har en doktorandkurs i utvärderingsforskning utvecklats. Detta görs
med pengar från Socialstyrelsen och drivs som samarbetsprojekt mellan
Göteborg och Örebro under ledning av personer med mycket goda metodkunskaper.
Den utveckling i denna riktning som försiktigtvis inletts
bör givetvis uppmuntras och understödjas. Metodkompetensen i ämnet
behöver breddas men problemet får heller inte överdrivas. I forskarutbildningen
förekommer kurser i kvantitativ metod såväl som kvalitativ. Även
om kvalitativa metodansatser dominerar så är det ändå rätt vanligt att
kvantitativa analyser förekommer i de seniora forskarnas arbeten, men de
är sällsynt förekommande i magisterarbeten och avhandlingar (Se Dellgran
& Höjers kapitel). Den metodpluralism som så tydligt demonstrerades
vid vår institutionsbesök, och även i Brantes intervjuer, tycks inte
motsvaras av samma pluralism i studenters och doktoranders forskning.
Emellertid är det möjligt att frågan om kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetod
ofta får en alltför central roll i diskussioner om forskningsidealen.
Återigen kan vi knyta an till förväntningarna om nyttan för det
sociala arbetets praktik som ställs på forskningen i socialt arbete. Det är
dels en fråga om att producera relevant kunskap som förbättrar möjligheterna
att utforma åtgärder, men också kunskap som säger något om vad
åtgärder leder till. Detta bygger på en kunskapssyn vars mål är att fi nna
förklaringar till sociala fenomen där de socialpolitiska aktörernas roll
identifi eras. Kunskapen som produceras bör kunna generaliseras så att,
givet specifi cerade betingelser, olika intressenter kan dra lärdom av den;
generaliseringen bör också genom forskningen erhålla empirisk trovärdighet.
Detta kan uppnås med många olika metoder, såväl kvantitativa som
kvalitativa, men om inte ambitionen är att uppnå relevant generaliserbar
kunskap är det svårt att se vari nyttan för det sociala arbetets praktik
skulle ligga.
Detta är uppenbarligen kontroversiella frågor som diskuterats inom
ämnet och som på senare år fått förnyad aktualitet. Ett specialnummer
av Socialvetenskaplig Tidskrift i november 2002 ägnades t.ex. åt utvärderingsforskning
i socialt arbete. I ett av bidragen drar Bengt-Åke Armelius
paralleller mellan dagens diskussion om detta inom ämnet socialt arbete
294