Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
En stor del av forskningen i socialt arbete rör företeelser utan särskilt interventionsfokus. Många av dem har trots detta direkt relevans för de olika arbetsområden som ryms inom det sociala arbetet. Här fi nns viktiga arbeten om inkomstfördelning, välfärd och fattigdom, exempelvis Gustafssons om inkomstfördelning och socialhjälp, Dellgrans om konsumtionsmönster och välfärd, långvarigt socialbidragstagande av Bergmark, Salonen och Byberg samt hemlöshet av Swärd. Funktionshinder och välfärd har behandlats av Szebehely, Gustavsson och Jeppson-Grassman. Här kan också nämns några studier kring åldrande och hälsa av Parker respektive Borell. Andra företeelser med genusperspektiv som studerats är misshandlade kvinnor (Hydén, Lennér-Axelsson), reaktioner på invandrarfl ickors beteende (Schlytter), kvinnors uppbrott från prostitution och män som sexköpare (Månsson). Bäck-Wiklunds forskning kring det moderna föräldraskapet är naturligtvis ett för socialt arbete centralt tema. Slutligen skall här också nämnas några arbeten med tydlig sociologisk inriktning. Hit hör Johanssons socialpsykologiska arbeten inriktade mot manskultur och modernitet samt Sernhedes ungdomskulturforskning. Avsikten med detta summariska refererande av senare års forskning i socialt arbete, så som den framstår i de självvalda arbetena, har varit att ge läsaren en inblick i vilka forskningsproblem som man sysslar med i ämnet. Bilden är naturligtvis inte fullständig. För den intresserade hänvisas till appendix där vi listat författarnamn, institution och titel på inlämnade arbeten, grupperade i enlighet med den disposition vi här använt. Utvärdering och metodinriktning Utvärderingsforskning är, vilket tidigare nämnts, något som efterfrågas av det sociala arbetets aktörer. Det är också ett område där kritik framförts och förslag till förstärkning givits. Nu är det dock inte så att utvärderingsforskning saknas, men redan en ytlig betraktelse visar att sådan forskning kan vara av mycket varierande slag och riktas mot många olika delar av det sociala arbetets verksamhetsfält. De utvärderingsansatser som är av socialpolitisk art och har makrointervention som sitt fokus är relativt få till antalet och återfi nns framför allt i Göteborg och Stockholm. Här kan nämnas Tidemans arbete om handikappreformers effekter i Sverige och Norge, Gustafssons om vägar ut- och in socialhjälp, något som också behandlats av Salonen i Lund, samt Storries arbeten om tillfälligt arbete och förmedling om detta. Bland Stockholmsstudierna kan nämnas Gus- 292
tafssons arbete om behandling av förståndshandikappade i Norden samt Stålbergs analys av fördelningseffekter av pensionsreformen. Beträffande de socialpolitiska bidragen kan det vara svårt att entydigt avgöra om det är fråga om utvärdering eller inte, men oavsett om så är fallet så bygger dessa socialpolitiska arbeten oftast på kvantitativa empiriska data eller publicerade dokument ifall de är empiriska till sin karaktär. Utvärderingar på denna makronivå har inte sällan utförts av personer som disputerat i annat ämne än socialt arbete, oftast nationalekonomi eller ekonomisk historia. Exempel på utvärdering av mikrointervention fi nns att hämta från samtliga institutioner, men även här är arbeten från Göteborg och Stockholm i majoritet. I Umeå är sådan forskning ett uttalat profi lområde. Konkreta studier av mikrointervention är främst orienterade mot utvärderingar av åtgärder riktade mot barn och familj eller missbrukare, eller som i T Lindsteins fall där dessa grupper sammanfaller. Den kvalitativa metodansatsen är här den helt dominerande, även om enstaka undantag förekommer (t.ex. Soydan, Sallnäs, Sandén och Törnbom). Detsamma gäller de fl esta (ca 75 procent) empiriska studier som rör särskilda klientgrupper eller det sociala arbetets teori och metod. I de fall kvantitativ data används så är det sällan tillsammans med avancerad statistisk metod och om så är fallet så görs det oftast av någon som disputerat i annat ämne än socialt arbete, t.ex. nationalekonomi, medicin eller psykologi. Det som saknas enligt Lena Lundgrens jämförande analys är den typ av experimentella eller kvasiexperimentella interventionsstudier som ofta förekommer i USA. När nya program eller åtgärder tas i bruk och planeras redan från starten utvärderingar med t.ex. kontinuerlig datainsamling och kontrollgrupper. Oftast används statistiska metoder för att fastställa åtgärdernas effekter. Den typen av evidensbaserad utvärdering, för att använda en idag ofta använd benämning, är ovanlig inom socialt arbete. Den här korta genomgången baserad på de självvalda arbeten som lämnats in visar på en relativt omfattande empirisk forskning riktad både mot makronivån och mikronivån men med en stark slagsida mot kvalitativ metod i det senare fallet. Denna slagsida har lyfts fram som ett problem vid de fl esta av institutionsbesöken. Det har också kommenterats i många självvärderingsrapporter och man har framhållit att metodkompetensen borde breddas mot bättre kunskaper om och fl itigare användning av statistiska metoder. Några principiella argument för att begränsa metodarsenalen till den kvalitativa metoden har inte framförts. Vi har också mött 293
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
- Page 343 and 344: sering och autonomi. Vi rekommender
tafssons <strong>arbete</strong> om behandling <strong>av</strong> förståndshandikappade i Norden samt<br />
Stålbergs analys <strong>av</strong> fördelningseffekter <strong>av</strong> pensionsreformen.<br />
Beträffande de socialpolitiska bidragen kan det vara svårt att entydigt<br />
<strong>av</strong>göra om det är fråga om utvärdering eller inte, men o<strong>av</strong>sett om så är fallet<br />
så bygger dessa socialpolitiska <strong>arbete</strong>n oftast på kvantitativa empiriska<br />
data eller publicerade dokument ifall de är empiriska till sin karaktär. Utvärderingar<br />
på denna makronivå har inte sällan utförts <strong>av</strong> personer som<br />
disputerat i annat ämne än socialt <strong>arbete</strong>, oftast nationalekonomi eller<br />
ekonomisk historia.<br />
Exempel på utvärdering <strong>av</strong> mikrointervention fi nns att hämta från<br />
samtliga institutioner, men även här är <strong>arbete</strong>n från Göteborg och Stockholm<br />
i majoritet. I Umeå är sådan forskning ett uttalat profi lområde.<br />
Konkreta studier <strong>av</strong> mikrointervention är främst orienterade mot utvärderingar<br />
<strong>av</strong> åtgärder riktade mot barn och familj eller missbrukare, eller<br />
som i T Lindsteins fall där dessa grupper sammanfaller. Den kvalitativa<br />
metodansatsen är här den helt dominerande, även om enstaka undantag<br />
förekommer (t.ex. Soydan, Sallnäs, Sandén och Törnbom). Detsamma<br />
gäller de fl esta (ca 75 procent) empiriska studier som rör särskilda klientgrupper<br />
eller det sociala <strong>arbete</strong>ts teori och metod. I de fall kvantitativ data<br />
används så är det sällan tillsammans med <strong>av</strong>ancerad statistisk metod och<br />
om så är fallet så görs det oftast <strong>av</strong> någon som disputerat i annat ämne än<br />
socialt <strong>arbete</strong>, t.ex. nationalekonomi, medicin eller psykologi. Det som<br />
saknas enligt Lena Lundgrens jämförande analys är den typ <strong>av</strong> experimentella<br />
eller kvasiexperimentella interventionsstudier som ofta förekommer<br />
i USA. När nya program eller åtgärder tas i bruk och planeras redan<br />
från starten utvärderingar med t.ex. kontinuerlig datainsamling och kontrollgrupper.<br />
Oftast används statistiska metoder för att fastställa åtgärdernas<br />
effekter. Den typen <strong>av</strong> evidensbaserad utvärdering, för att använda en<br />
idag ofta använd benämning, är ovanlig inom socialt <strong>arbete</strong>.<br />
Den här korta genomgången baserad på de självvalda <strong>arbete</strong>n som lämnats<br />
in visar på en relativt omfattande empirisk forskning riktad både mot<br />
makronivån och mikronivån men med en stark slagsida mot kvalitativ<br />
metod i det senare fallet. Denna slagsida har lyfts fram som ett problem<br />
vid de fl esta <strong>av</strong> institutionsbesöken. Det har också kommenterats i många<br />
självvärderingsrapporter och man har framhållit att metodkompetensen<br />
borde breddas mot bättre kunskaper om och fl itigare användning <strong>av</strong> statistiska<br />
metoder. Några principiella argument för att begränsa metodarsenalen<br />
till den kvalitativa metoden har inte framförts. Vi har också mött<br />
293
Change language