Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

En stor del av forskningen i socialt arbete rör företeelser utan särskilt
interventionsfokus. Många av dem har trots detta direkt relevans för de
olika arbetsområden som ryms inom det sociala arbetet. Här fi nns viktiga
arbeten om inkomstfördelning, välfärd och fattigdom, exempelvis Gustafssons
om inkomstfördelning och socialhjälp, Dellgrans om konsumtionsmönster
och välfärd, långvarigt socialbidragstagande av Bergmark,
Salonen och Byberg samt hemlöshet av Swärd. Funktionshinder och
välfärd har behandlats av Szebehely, Gustavsson och Jeppson-Grassman.
Här kan också nämns några studier kring åldrande och hälsa av Parker
respektive Borell. Andra företeelser med genusperspektiv som studerats
är misshandlade kvinnor (Hydén, Lennér-Axelsson), reaktioner på invandrarfl
ickors beteende (Schlytter), kvinnors uppbrott från prostitution
och män som sexköpare (Månsson). Bäck-Wiklunds forskning kring det
moderna föräldraskapet är naturligtvis ett för socialt arbete centralt tema.
Slutligen skall här också nämnas några arbeten med tydlig sociologisk
inriktning. Hit hör Johanssons socialpsykologiska arbeten inriktade mot
manskultur och modernitet samt Sernhedes ungdomskulturforskning.
Avsikten med detta summariska refererande av senare års forskning i
socialt arbete, så som den framstår i de självvalda arbetena, har varit att ge
läsaren en inblick i vilka forskningsproblem som man sysslar med i ämnet.
Bilden är naturligtvis inte fullständig. För den intresserade hänvisas till
appendix där vi listat författarnamn, institution och titel på inlämnade
arbeten, grupperade i enlighet med den disposition vi här använt.
Utvärdering och metodinriktning
Utvärderingsforskning är, vilket tidigare nämnts, något som efterfrågas
av det sociala arbetets aktörer. Det är också ett område där kritik framförts
och förslag till förstärkning givits. Nu är det dock inte så att utvärderingsforskning
saknas, men redan en ytlig betraktelse visar att sådan
forskning kan vara av mycket varierande slag och riktas mot många olika
delar av det sociala arbetets verksamhetsfält. De utvärderingsansatser som
är av socialpolitisk art och har makrointervention som sitt fokus är relativt
få till antalet och återfi nns framför allt i Göteborg och Stockholm. Här
kan nämnas Tidemans arbete om handikappreformers effekter i Sverige
och Norge, Gustafssons om vägar ut- och in socialhjälp, något som också
behandlats av Salonen i Lund, samt Storries arbeten om tillfälligt arbete
och förmedling om detta. Bland Stockholmsstudierna kan nämnas Gus-
292