Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Tyngdpunkten ligger inte oväntat på mikronivån kring studier av särskilda klientgrupper och sociala arbetsmetoder, med fokus på interventionsstudier. Möjligen kan man säga att det är här ämnets kärna är lokaliserad. Det är också, som Dellgran och Höjer påpekar, inom området sociala arbetsmetoder man vanligen fi nner referenser och anknytning till teorier inom ämnet socialt arbete. Här håller det möjligtvis på att utvecklas ett disciplinspecifi kt kunskapsområde. I deras artikel konstateras också att forskning med inriktning mot vissa arbetsområden volymmässigt utvecklats mer än andra. Det gäller missbruksvården, den sociala barnavården och omsorgsfältet. Emellertid faller en stor del av forskningen inom dessa fält även in under kategorin sociala arbetsmetoder, dvs. den klassifi ceringsdimension som baseras på arbetsområde. Särskilt missbruksforskning och forskning om den sociala barnavården domineras starkt av en orientering mot sociala arbetsmetoder. Dessa arbeten är oftast empiriska undersökningar av olika slag, inte sällan av utvärderande karaktär. Som exempel på forskning i sociala arbetsmetoder med inriktning mot missbruk eller kriminalvård kan nämnas Bergmarks arbeten om tvångsvård och drogbehandling i Sverige samt Oskarssons studie av den socialtjänstbaserade missbruksvården. En tydligt kriminalvårdfokus återfi nns i Månssons arbete om de sexualbrottsdömda. Forskning i sociala arbetsmetoder med inriktning mot social barnavård är företrädd vid samtliga institutioner. Här kan som exempel nämnas Gunvor Anderssons arbeten med fosterfamiljer, Hessles studier av högriskbarn, Lindsteins studier om barn till alkoholister, Baks och Bjerkmans arbeten om föräldrastöd och Hollander om omhändertagande av barn. Även inriktningen mot omsorg har en bred spridning. Johansson har intresserat sig för akademiseringen av den sociala omsorgen, Eliasson och Olsson har bedrivit forskning med fokus på hemtjänsten och Hansson har sammanställt kunskapsläget vad gäller anhörigstöd vid vård av äldre. Forskning med inriktning mot sociala arbetsmetoder utan särskild fokus mot något arbetsområde är ofta av teoretisk karaktär. Ett ämne som där ofta berörs är etikfrågor, t.ex. Blennberger, Jacobsson, Eliasson/Nilsson och Pettersson. Här skall också nämnas arbeten med syftet att utveckla nya arbetsmetoder som t.ex. Salonens framtidsverkstäder eller Karlssons utvärderingsverkstäder. Här återfi nns också några arbeten med direkt teoretiska ambitioner för det sociala arbetet. Emellertid är också makroorienterade studier väl företrädda inom forskningen i socialt arbete. Tyngdpunkten ligger också här på interventionsstudier, vilket är vad som brukar benämnas socialpolitisk forskning. 290
Detta är dock inget forskningsområde som domineras av forskare i socialt arbete. Omfattande forskning med den inriktningen bedrivs inom discipliner som statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi. Den socialpolitiska forskningen inom ämnet socialt arbete skulle kunna delas in i två grupper; dels sådan forskning som är inriktad mot något av ämnets arbetsområden, dels en mer allmän forskning riktad mot välfärdsstatsaspekter av olika slag. I den första gruppen av studier dominerar de med inriktning mot äldre. Här kan som exempel nämnas Edebalks arbete om åldringsvården i Sverige under 1990-talet, Szebehelys om köns- och klasskillnader i äldreomsorgen och Ståhlbergs arbeten om pensionssystem och pensionsreformer. Handikappfrågor har behandlats av Lindqvist, Gustavsson och Tideman; drogpolitiken av Goldberg, i jämförande perspektiv av Jacobsson och Lindberg. Socialpolitisk forskning med ett mer generellt välfärdsstatsperspektiv fi nns företrätt genom t.ex. Edebalks arbeten om socialförsäkringssystemen, Sjögrens med ett socialhistoriskt perspektiv på europeisk integration och Sunessons m.fl . samt Salonen om den svenska välfärdsstaten utveckling under 1990-talets krisår. Bland andra arbeten mer inriktade på socialtjänst och socialt arbete i välfärdsstatsperspektiv kan nämnas Nygren om servicebegreppet i skandinavisk socialpolitik och Petersson om det sociala arbetets roll i socialpolitiken. Den juridiska och socialrättsliga forskningen är av liten omfattning vid institutionerna för socialt arbete. Det är framför allt i Stockholm sådan forskning bedrivs. Nämnas kan Hollanders forskning med såväl en bred behandling av lagstiftning i teori och praktik inom det sociala arbetet som särskild fokus på barnens rätt, Schlytter med ett genusperspektiv på juridiken i det sociala arbetet. Svensson, Göteborg, har bl.a. skrivit om rättssäkerhetsfrågor. Forskning om organisatoriska frågor inom socialtjänsten har behandlat ämnen som samverkan mellan myndigheter (Kullberg) såväl som samverkan mellan kommuner och frivillighetsorganisationer (Olsson). Just frivilligorganisationer är ett profi lområde i Ersta Sköndal där deras roll belysts ur olika synvinklar som t.ex. deras betydelse för hemlösa och specifi k t f r i v i l l i g he t e n i Svenska kyrkan (Alwall, Nordfeldt). Också de frivilliga organisationernas relationer till socialtjänsten har där berörts vilket också skett i Lund av bl.a. Sunesson. Andra studier berör projekt, organisationsförändringar och kvalitetsutveckling, t.ex. Levin och Tideman. Ledarskapsfrågor har inte rönt så stort intresse med undantag för Lindquist som utvärderat ledarskapsprogram vid några kommuner. 291
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
- Page 334 and 335: att handlingsutrymmet från deras s
- Page 336 and 337: Utbildningen i socialt arbete har s
- Page 339 and 340: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 341 and 342: kan anställas förutsatt att det f
Detta är dock inget forskningsområde som domineras <strong>av</strong> forskare i socialt<br />
<strong>arbete</strong>. Omfattande forskning med den inriktningen bedrivs inom discipliner<br />
som statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi. Den socialpolitiska<br />
forskningen inom <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong> skulle kunna delas in i två<br />
grupper; dels sådan forskning som är inriktad mot något <strong>av</strong> <strong>ämnet</strong>s arbetsområden,<br />
dels en mer allmän forskning riktad mot välfärdsstatsaspekter<br />
<strong>av</strong> olika slag. I den första gruppen <strong>av</strong> studier dominerar de med inriktning<br />
mot äldre. Här kan som exempel nämnas Edebalks <strong>arbete</strong> om åldringsvården<br />
i Sverige under 1990-talet, Szebehelys om köns- och klasskillnader<br />
i äldreomsorgen och Ståhlbergs <strong>arbete</strong>n om pensionssystem och pensionsreformer.<br />
Handikappfrågor har behandlats <strong>av</strong> Lindqvist, Gust<strong>av</strong>sson<br />
och Tideman; drogpolitiken <strong>av</strong> Goldberg, i jämförande perspektiv <strong>av</strong><br />
Jacobsson och Lindberg. Socialpolitisk forskning med ett mer generellt<br />
välfärdsstatsperspektiv fi nns företrätt genom t.ex. Edebalks <strong>arbete</strong>n om<br />
socialförsäkringssystemen, Sjögrens med ett socialhistoriskt perspektiv på<br />
europeisk integration och Sunessons m.fl . samt Salonen om den svenska<br />
välfärdsstaten utveckling under 1990-talets krisår. Bland andra <strong>arbete</strong>n<br />
mer inriktade på socialtjänst och socialt <strong>arbete</strong> i välfärdsstatsperspektiv<br />
kan nämnas Nygren om servicebegreppet i skandin<strong>av</strong>isk socialpolitik och<br />
Petersson om det sociala <strong>arbete</strong>ts roll i socialpolitiken.<br />
Den juridiska och socialrättsliga forskningen är <strong>av</strong> liten omfattning vid<br />
institutionerna för socialt <strong>arbete</strong>. Det är framför allt i Stockholm sådan<br />
forskning bedrivs. Nämnas kan Hollanders forskning med såväl en bred<br />
behandling <strong>av</strong> lagstiftning i teori och praktik inom det sociala <strong>arbete</strong>t<br />
som särskild fokus på barnens rätt, Schlytter med ett genusperspektiv på<br />
juridiken i det sociala <strong>arbete</strong>t. Svensson, Göteborg, har bl.a. skrivit om<br />
rättssäkerhetsfrågor.<br />
Forskning om organisatoriska frågor inom socialtjänsten har behandlat<br />
ämnen som samverkan mellan myndigheter (Kullberg) såväl som samverkan<br />
mellan kommuner och frivillighetsorganisationer (Olsson). Just<br />
frivilligorganisationer är ett profi lområde i Ersta Sköndal där deras roll<br />
belysts ur olika synvinklar som t.ex. deras betydelse för hemlösa och specifi<br />
k t f r i v i l l i g he t e n i Svenska kyrkan (Alwall, Nordfeldt). Också de frivilliga<br />
organisationernas relationer till socialtjänsten har där berörts vilket också<br />
skett i Lund <strong>av</strong> bl.a. Sunesson. Andra studier berör projekt, organisationsförändringar<br />
och kvalitetsutveckling, t.ex. Levin och Tideman. Ledarskapsfrågor<br />
har inte rönt så stort intresse med undantag för Lindquist som<br />
utvärderat ledarskapsprogram vid några kommuner.<br />
291
Change language