Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro och Mitthögskolan. Kunskapsbildning
och etikfrågor ges en relativt framträdande plats i Göteborg, Lund, Umeå,
Ersta Sköndal och Örebro. Ett starkt område i Göteborg är kön och sexualitet
liksom genus i Örebro. Lokal välfärd och förortsliv nämns i Umeå
respektive Göteborg. Etnicitet och integration som profi lområde nämns
endast av Mitthögskolan. Den rättsliga regleringen av det sociala arbetet
är den enda profi len med juridisk inriktning och den fi nns i Stockholm.
Där är även socialpsykiatri och internationellt socialt arbete profi lområden.
Vidare skall nämnas socialpolitik i Lund och Umeå samt klientnära forskning
i Göteborg samt samhällsarbete ur brukarperspektiv i Örebro. Forskning
med det civila samhället och den informella sektorn är Ersta Sköndals
främsta profi lområde.
Vi skall föra beskrivningen av forskningen i ämnet en bit längre genom
att använda en något annorlunda indelningsgrund och utgår då ifrån den
inledningsvis återgivna ämnesbeskrivningen för den första proffesuren i
ämnet socialt arbete. Där betonades en inriktning mot dels orsaker till
sociala problem som i vårt samhälle drabbar personer, grupper, lokalsamhällen
etc., dels problemens bakgrund i samspelet mellan individerna och
deras sociala miljö. Det som särskilt lyftes fram var också att forskningen
på området skulle innefatta analys av olika former för lösningar av sociala
problem, utveckling av kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder
och utformning av åtgärder för den praktiska verksamheten på det sociala
området. Det är en idag inom ämnet ifrågasatt beskrivning av vad socialt
arbete är och den koppling till praktiken som här betonas framstår i
dagens perspektiv som väl interventionistisk. Men givetvis är sociala problem
påverkade, kanske också defi nierade, av den politik som bedrivs och
de konkreta åtgärder som vidtas för att minimera dem. Effekterna av detta
brukar benämnas utvärdering och är också vad som alltmer förväntas att
forskningen också skall beröra för att vara samhällsrelevant. I Socialstyrelsens
utredning Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten
betonades denna sida starkt och man menade där att universitetsforskningen
i socialt arbete borde förstärkas med empirisk forskning om det
sociala arbetets värde och effekter.
Med detta som utgångspunkt går det att beskriva forskningen i socialt
arbete i några centrala dimensioner. För det första är det forskning som
analyserar sociala frågor och problem som företeelse utan att särskilt beakta
interventioner mot dem. För det andra är det forskning som särskilt
fokuserar just interventionen. I det senare fallet kan forskningen vara av
288