Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

socialt arbete, CUS, driver. Bland de inlämnade arbetena återfi nns ett
20-tal som direkt kan relateras till sådana samarbeten.
I en av utvärderingens specialanalyser (Dellgran och Höjers kapitel) har
de yrkesverksamma socionomernas syn på forskningen i ämnet studerats
genom en enkät som tillställts 2000 yrkesverksamma socionomer. Många
menar att forskningen för dem är en viktig källa till kompetens och kunskap.
Till en del är det sannolikt i en allmän, ytlig eller kanske indirekt
bemärkelse man ser denna koppling. Omkring 40 procent säger sig dock
vara à jour med forskningen i ganska stor utsträckning, men de forskarkontakter
man faktiskt har visar att det i nästan lika stor utsträckning
är med forskare från andra discipliner som med forskare i socialt arbete.
Icke oväntat önskar de fl esta större delaktighet i forskningen och bättre
med tid att ta till sig den. Man hyser viss tilltro till forskningen i så motto
att man vill ha mer forskning men man önskar också att forskarna skulle
ställa delvis andra frågor bättre kopplade till praktiken och förmedlade
med ett lättare språk.
Akademisering på bekostnad av praktikrelevans?
Sammanfattningsvis kan konstateras att det inom ämnet skett en tilltagande
akademisering i den meningen att man alltmer börjat skriva på
engelska, ibland också på andra främmande språk, och alltmer börjat publicera
sig i internationella tidskrifter och antologier. Det är också mycket
troligt att internationellt forskningssamarbete ökat. Men samtidigt är det
svårt att se att detta skulle ha skett på bekostnad av en orientering bort från
praktiken. Även om vi inte här har tillgång till jämförelseuppgifter bakåt i
tiden så kan vi konstatera att en mycket stor del av forskningen direkt riktas
mot fältet och sker i samverkan med praktiken. I tidigare nämnda utvärderingar
har kritik riktats mot bristande praktikrelevans. Sannolikt är
kunskapsbehovet inom det sociala arbetets fält mycket stort och förväntningarna
högt ställda, men samtidigt får man vara medveten om att det är
en relativ liten forskningsvolym som skall fördelas på många områden och
tillgodose såväl akademiska som praktikrelevanta krav. Bedömargruppen
fi nner ingen grund för att hävda att den nuvarande balansen i forskningen
borde förskjutas mot det ena eller det andra av dessa båda krav.
286