Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Tidskrift Antal Scandinavian journal of social welfare 11 European journal of social work 4 International journal of social welfare 4 Substance use and misuse 4 Acta sociologia 2 European journal of social security 2 J Psychosom Obstet Gynecol 2 Journal of aging and health 2 Social work research 2 Acta Obstet Gynecol Scand 1 Ageing Interntional 1 American sociological review 1 Archives of sexual behaviour 1 British journal of social work 2 Child and familiy social work 1 Choices 1 Critical social policy 1 Feminism & psychology 1 Health and social care in the community 1 International journal of drug policy 1 International journal of social policy 1 International Journal of Social Welfare 1 International social work journal 1 Jnl Soc.Pol 1 Journal of aging studies 1 Journal of child health care 1 Journal of church and state 1 Journal of social work education 1 Journal of studies on alcohol 1 Nonprofi t management and leadership 1 Pain 1 Policy & politics 1 Practical diabetes international 1 Public administration 1 Qualitative Research 1 Research on social work practice 1 Scandinavian Housing & Planning Research 1 Scandinavian journal of disability research 1 Social work education 1 The Economic Journal 1 282
Här kan det även vara på sin plats att nämna andra former av interaktion med det internationella vetenskapssamhället, särskilt internationellt forskarsamarbete. Sådant förkommer i mer eller mindre utvecklad form på alla utvärderade institutioner. Särskilt Göteborg redovisar i sin självvärdering ett omfattande organiserat samarbete med utländska universitet och forskare. Detta samarbete har oftast direkt koppling till centrala forskningsprofi ler vid institutionen som t.ex. de internationella nätverk – inkluderande USA, England, Kuba och Ryssland – som fi nns kring temat kön, sexualitet och socialt arbete eller samarbeten med kinesiska forskare kring fattigdomsforskningen. I Lund lyfts inga särskilda internationella samarbetsarrangemang fram men man framhåller mångfalden av sådana kontakter på forskarnivå. I Stockholm är just internationellt socialt arbete ett profi lområde och där ligger också redaktionen för International Journal of Social Welfare. Även där knyts en hel del internationella kontakter kring forskningsprogrammen. I Umeå nämns deltagande i EU-projekt, samarbetsprojekt med Japan och Island samt med engelska och fi nska forskare kring utvärderingsfrågor. I Örebro nämns visst internationellt samarbete kopplat till forskningsområdet barn, ungdom och familj. Mitthögskolan har i förhållande till forskningens blygsamma omfattning relativt många internationella kontakter och samarbetsprojekt. Det gäller inom områdena etnicitet, migration och diskriminering, familj och nätverk samt missbruk. Forskningens orientering mot det sociala arbetets praktik I likhet med antagandet att forskning publicerad på engelska, företrädesvis i tidskrifter, är riktad mot vetenskapssamhället så kan man anta att forskning publicerad på svenska innehåller en stor del av den forskning som har det sociala arbetets verksamhetsfält i fokus. Här är dock blandningen med skrifter riktade mot andra målgrupper större. Exempelvis ingår här arbeten som i första hand riktas mot studenter och undervisningen. Det är ofta så beträffande böcker och bokkapitel skrivna på svenska. Publiceringssättet ger i övrigt också en viss antydan vartåt man riktar sig med sin forskning. Skrifter publicerade i rapportserier, ofta i beställares namn, har vanligen verksamhetsfältet som uppdragsgivare. Artiklar i tidskrifter riktar sig ofta till en profession eller en i ämnet engagerad allmänhet. För ämnet som helhet kan konstateras att drygt 70 procent av de seniora forskarnas arbeten publiceras på svenska, vilket motsvarar ca 150 sådana 283
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
- Page 332 and 333: åde på grund av ett visst ointres
Här kan det även vara på sin plats att nämna andra former <strong>av</strong> interaktion<br />
med det inter<strong>nationell</strong>a vetenskapssamhället, särskilt inter<strong>nationell</strong>t<br />
forskarsam<strong>arbete</strong>. Sådant förkommer i mer eller mindre utvecklad form<br />
på alla utvärderade institutioner. Särskilt Göteborg redovisar i sin självvärdering<br />
ett omfattande organiserat sam<strong>arbete</strong> med utländska universitet<br />
och forskare. Detta sam<strong>arbete</strong> har oftast direkt koppling till centrala<br />
forskningsprofi ler vid institutionen som t.ex. de inter<strong>nationell</strong>a nätverk –<br />
inkluderande USA, <strong>En</strong>gland, Kuba och Ryssland – som fi nns kring temat<br />
kön, sexualitet och socialt <strong>arbete</strong> eller sam<strong>arbete</strong>n med kinesiska forskare<br />
kring fattigdomsforskningen. I Lund lyfts inga särskilda inter<strong>nationell</strong>a<br />
samarbetsarrangemang fram men man framhåller mångfalden <strong>av</strong> sådana<br />
kontakter på forskarnivå. I Stockholm är just inter<strong>nationell</strong>t socialt <strong>arbete</strong><br />
ett profi lområde och där ligger också redaktionen för International Journal<br />
of Social Welfare. Även där knyts en hel del inter<strong>nationell</strong>a kontakter kring<br />
forskningsprogrammen. I Umeå nämns deltagande i EU-projekt, samarbetsprojekt<br />
med Japan och Island samt med engelska och fi nska forskare<br />
kring utvärderingsfrågor. I Örebro nämns visst inter<strong>nationell</strong>t sam<strong>arbete</strong><br />
kopplat till forskningsområdet barn, ungdom och familj. Mitthögskolan<br />
har i förhållande till forskningens blygsamma omfattning relativt många<br />
inter<strong>nationell</strong>a kontakter och samarbetsprojekt. Det gäller inom områdena<br />
etnicitet, migration och diskriminering, familj och nätverk samt<br />
missbruk.<br />
Forskningens orientering mot det sociala <strong>arbete</strong>ts<br />
praktik<br />
I likhet med antagandet att forskning publicerad på engelska, företrädesvis<br />
i tidskrifter, är riktad mot vetenskapssamhället så kan man anta att forskning<br />
publicerad på svenska innehåller en stor del <strong>av</strong> den forskning som<br />
har det sociala <strong>arbete</strong>ts verksamhetsfält i fokus. Här är dock blandningen<br />
med skrifter riktade mot andra målgrupper större. Exempelvis ingår här<br />
<strong>arbete</strong>n som i första hand riktas mot studenter och undervisningen. Det<br />
är ofta så beträffande böcker och bokkapitel skrivna på svenska. Publiceringssättet<br />
ger i övrigt också en viss antydan vartåt man riktar sig med<br />
sin forskning. Skrifter publicerade i rapportserier, ofta i beställares namn,<br />
har vanligen verksamhetsfältet som uppdragsgivare. Artiklar i tidskrifter<br />
riktar sig ofta till en profession eller en i <strong>ämnet</strong> engagerad allmänhet.<br />
För <strong>ämnet</strong> som helhet kan konstateras att drygt 70 procent <strong>av</strong> de seniora<br />
forskarnas <strong>arbete</strong>n publiceras på svenska, vilket motsvarar ca 150 sådana<br />
283
Change language