Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
vid institutioner för socialt arbete 137. Detta ger antalet artiklar (här genomsnitt per år för perioden 1995–2001) i förhållande till antalet disputerade lärare: Nationalekonomi 0.25 Sociologi 0.10 Socialt arbete 0.12 Det är en trend hos alla, också inom socialt arbete, att publicera sig alltmer i internationella tidskrifter, vilket framgår av fi gur 3. Med tanke på ämnets korta historia får detta anses vara en berömvärd utveckling. Figur 3. Antalet publicerade artiklar i internationella tidskrifter vid universitetsinstitutioner i nationalekonomi, sociologi och socialt arbete 1990–2001. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 280 1990 1991 1992 Socialt arbete Sociologi Nationalekonomi 1993 1994 1995 Publiceringen i internationella vetenskapliga tidskrifter har också studerats genom uppgifter i forskarnas CV:n. Disputerade forskares vetenskapliga produktion under 2000–2001 har utifrån detta material räknats och klassifi cerats. Därvid framgår att av de seniora forskarna är det 25 procent som under dessa år publicerat sig i internationella vetenskapliga tidskrifter. 44 Exkluderas de nydisputerade, som knappast hunnit med sådan publicering, blir andelen något högre. Det är nära nog mer än fyra gånger så vanligt att professorer och docenter publicerar sig på detta sätt som att 44. Vi har också tittat på annan internationell publicering i form av bokkapitel eller i några fall en hel bok publicerad på engelska, vilket professorerna Månsson och Johansson i Göteborg samt Kamali vid Mitthögskolan har i sina meritlistor. 1996 1997 1998 1999 2000 2001
andra disputerade gör det. Skillnaderna mellan institutionerna skiljer sig inte särskilt mycket vad gäller denna form av artikelpublicering, men den högsta andelen fi nner vi i Stockholm och den lägsta i Ersta Sköndal. En vanlig observation i studier av publiceringsfrekvens är att relativt få personer står för en stor del av publikationerna. Så är det i viss mån också här. Räknar man antalet artiklar, i stället för personer som skrivit dem, så blir Stockholms tätposition ännu tydligare och även Göteborg kommer då högt. Det beror på att särskilt Mats Thorslund och S. Larsson i Stockholm har en mycket omfattande artikelproduktion liksom Björn Gustafsson i Göteborg. Ett annat tydligt mönster som här framträder är att de som disputerat i ämnena medicin, psykologi och ekonomi publicerar sig på detta sätt mer än andra. Här kan också nämnas att många, ca 20 procent, av självvalda inlämnade arbeten utgörs av artiklar publicerade i internationella tidsskrifter. Vi har använt detta material för att också visa vilka de tidskrifter är där seniora forskare i socialt arbete publicerar sig. Listan på tidskrifter med antal artiklar ser ut på följande sätt: 281
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
- Page 326 and 327: om denna bredd också kan vara ett
- Page 328 and 329: ildningar startat i Örnsköldsvik
- Page 330 and 331: situation. Det krävs dock enligt v
andra disputerade gör det. Skillnaderna mellan institutionerna skiljer sig<br />
inte särskilt mycket vad gäller denna form <strong>av</strong> artikelpublicering, men den<br />
högsta andelen fi nner vi i Stockholm och den lägsta i Ersta Sköndal.<br />
<strong>En</strong> vanlig observation i studier <strong>av</strong> publiceringsfrekvens är att relativt få<br />
personer står för en stor del <strong>av</strong> publikationerna. Så är det i viss mån också<br />
här. Räknar man antalet artiklar, i stället för personer som skrivit dem, så<br />
blir Stockholms tätposition ännu tydligare och även Göteborg kommer<br />
då högt. Det beror på att särskilt Mats Thorslund och S. Larsson i Stockholm<br />
har en mycket omfattande artikelproduktion liksom Björn Gustafsson<br />
i Göteborg. Ett annat tydligt mönster som här framträder är att de<br />
som disputerat i ämnena medicin, psykologi och ekonomi publicerar sig<br />
på detta sätt mer än andra.<br />
Här kan också nämnas att många, ca 20 procent, <strong>av</strong> självvalda inlämnade<br />
<strong>arbete</strong>n utgörs <strong>av</strong> artiklar publicerade i inter<strong>nationell</strong>a tidsskrifter.<br />
Vi har använt detta material för att också visa vilka de tidskrifter är där<br />
seniora forskare i socialt <strong>arbete</strong> publicerar sig. Listan på tidskrifter med<br />
antal artiklar ser ut på följande sätt:<br />
281