Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

För att få en uppfattning om forskarna inom socialt arbete ser praktikrelevant
och praktikorienterad forskning som en typ av forskning som
står i motsatsställning mot en akademisering av ämnet har bedömargruppen
vid några tillfället tagit upp denna fråga till diskussion i samband
med institutionsbesöken. Man har då med emfas avfärdat detta synsätt
och menat att kontakter med praktiken är av stor vikt för problemval och
verklighetsanknytning och samtidigt velat betona att akademisering i den
meningen att teorier och metoder utvecklade i den akademiska miljön
ingalunda står i motsättning till strävan att göra forskningen praktikrelevant.
Tvärtom så anses den akademiska kopplingen höja kvalitén på
den praktikrelevanta forskningen. Bland de inlämnade självvalda vetenskapliga
arbetena fi nner vi också relativt många med utvärderande ansats.
Ändå är det möjligt att just den typ av praktikrelevant forskning som
socialstyrelseutredningen anser vara underutvecklad kan vara det, men
detta beror i så fall knappast på att akademiseringssträvanden skulle stå i
vägen. Troligen har det mer att göra med metodansatser och karaktären
på de studier man önskar sig.
Internationell orientering som indikator på
akademisering
Forskningens resultat är först och främst den skrivna produkten. Med
den riktar sig forskaren till en publik. Den kan vara det forskarsamhälle
där forskaren känner tillhörighet, vill sprida sina resultat och nå erkänsla
eller det kan vara det verksamhetsfält som studeras och som man vill påverka
genom att delge det sina forskningsreslutat eller allmänna insikter.
Genom att studera publiceringsmönster kan man få en uppfattning om
balansen i orienteringen mellan de akademiska och praktiska sfärerna.
Det akademiska forskarsamhället är vittomfattande. Det är internationellt
och sträcker sig långt utanför institutionens gränser. Kommunikationen
måste ofta ske på engelska och artikel i vetenskaplig tidskrift är
här den vanligaste publiceringsformen. Givetvis är det svårt att dra någon
skarp gräns mellan att skriva för vetenskapssamhället och praktiken och
givetvis publiceras många kvalifi cerade vetenskapliga alster på svenska i
böcker, bokkapitel eller rapporter, men eftersom artikel- och andra publikationer
på engelska knappast riktas mot den svenska praktiken kan de
ändå tjäna som en enhetlig, om än inte heltäckande, indikator på orientering
mot det internationella vetenskapssamhället och i den meningen ses
som ett uttryck för akademisering.
278