Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Vetenskapssamhället och praktiken som målgrupp för forskningen Institutionerna för socialt arbete bedriver professionsutbildning, praktikinslagen i utbildningen är viktiga, fort- och vidareutbildning förekommer på de fl esta institutioner och kontaktytorna mot verksamhetsfältet är omfattande. Det gäller också forskningen. Uppskattningsvis kommer ca 1/3 av de samlade forskningsresurserna från verksamhetsfältet i form av direkt uppdragsforskning eller mer allmänt stöd. Samtidigt implicerar universitetsförankringen, och den forskningsanknytning den syftar till, att både grund- och forskarutbildning knyts närmare forskningen samt att forskningen ges en akademisk legitimitet. Det innebär en akademisering i den meningen att forskningsresultat publiceras i vetenskapliga publikationer, presenteras på vetenskapliga konferenser eller på annat sätt förs ut och diskuteras i akademiska sammanhang. Här kan naturligtvis uppstå en svårighet att fi nna en lämplig balanspunkt mellan strävan att göra forskningen praktikrelevant och akademiskt legitimerad. Exempelvis hävdas i Socialstyrelsens utredning om ”Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten” att ett hinder för att utveckla praktikrelevant forskning om utfalls- och effektstudier är institutionernas strävan att uppnå akademisk legitimitet (s. 98). Det är inte vår bedömning. Om denna slutsats vore riktig skulle just institutionerna för socialt arbete präglas av andra normer och uppfattningar om akademisk legitimitet än vad som råder vid andra institutioner. Inom många discipliner är det närmast en självklarhet att empiriska interventionsstudier är förenliga med högt ställda akademiska krav. Det gäller inom nationalekonomin där forskning om effekter av offentlig politik som skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, näringspolitik etc. utgör en stor del av forskningen. Många sociologer och statsvetare sysslar med forskning om välfärdsstatens effekter i en rad avseenden, andra om invandrarpolitikens konsekvenser m.m. Inom den pedagogiska forskningen är det som görs i skolan föremål för mycket forskning av utvärderingskaraktär utan att utdefi nieras som icke-akademisk. Detsamma gäller forskning inom medicin och psykologi. 277
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 281 and 282: En bild av den internationella publ
- Page 283 and 284: andra disputerade gör det. Skillna
- Page 285 and 286: Här kan det även vara på sin pla
- Page 287 and 288: Tidskrift Antal Socialvetenskaplig
- Page 289 and 290: Forskningens inriktning och arbetss
- Page 291 and 292: mer utpräglad utvärderingskarakt
- Page 293 and 294: Detta är dock inget forskningsomr
- Page 295 and 296: tafssons arbete om behandling av f
- Page 297 and 298: med en liknande diskussion kring ef
- Page 299: INSTITUTIONERNA Institutioner för
- Page 302 and 303: och integration mellan teori och pr
- Page 304 and 305: är gruppens bedömning att institu
- Page 306 and 307: Även beträffande kursdelen tycks
- Page 308 and 309: socialarbetare och med tydliga ämn
- Page 310 and 311: Socionomprogrammet Institutionen f
- Page 312 and 313: nivån själv”. Att sänka kraven
- Page 314 and 315: Forskning Forskningen i socialt arb
- Page 317 and 318: Stockholms universitet Tillsvidarea
- Page 319 and 320: framsynt sätt involverat lärarna
- Page 321 and 322: uttaget av tid för kompetensutveck
- Page 323 and 324: nen får anses ha en jämförelsevi
- Page 325 and 326: omfattande forskning om äldre och
- Page 327 and 328: Tillsvidareanställda lärare i soc
Vetenskapssamhället och praktiken<br />
som målgrupp för forskningen<br />
Institutionerna för socialt <strong>arbete</strong> bedriver professionsutbildning, praktikinslagen<br />
i utbildningen är viktiga, fort- och vidareutbildning förekommer<br />
på de fl esta institutioner och kontaktytorna mot verksamhetsfältet är omfattande.<br />
Det gäller också forskningen. Uppskattningsvis kommer ca 1/3<br />
<strong>av</strong> de samlade forskningsresurserna från verksamhetsfältet i form <strong>av</strong> direkt<br />
uppdragsforskning eller mer allmänt stöd. Samtidigt implicerar universitetsförankringen,<br />
och den forskningsanknytning den syftar till, att både<br />
grund- och forskarutbildning knyts närmare forskningen samt att forskningen<br />
ges en akademisk legitimitet. Det innebär en akademisering i den<br />
meningen att forskningsresultat publiceras i vetenskapliga publikationer,<br />
presenteras på vetenskapliga konferenser eller på annat sätt förs ut och<br />
diskuteras i akademiska sammanhang. Här kan naturligtvis uppstå en<br />
svårighet att fi nna en lämplig balanspunkt mellan strävan att göra forskningen<br />
praktikrelevant och akademiskt legitimerad. Exempelvis hävdas<br />
i Socialstyrelsens utredning om ”Nationellt stöd för kunskapsutveckling<br />
inom socialtjänsten” att ett hinder för att utveckla praktikrelevant forskning<br />
om utfalls- och effektstudier är institutionernas strävan att uppnå<br />
akademisk legitimitet (s. 98).<br />
Det är inte vår bedömning. Om denna slutsats vore riktig skulle just institutionerna<br />
för socialt <strong>arbete</strong> präglas <strong>av</strong> andra normer och uppfattningar<br />
om akademisk legitimitet än vad som råder vid andra institutioner. Inom<br />
många discipliner är det närmast en självklarhet att empiriska interventionsstudier<br />
är förenliga med högt ställda akademiska kr<strong>av</strong>. Det gäller<br />
inom nationalekonomin där forskning om effekter <strong>av</strong> offentlig politik<br />
som skattepolitik, arbetsmarknadspolitik, näringspolitik etc. utgör en stor<br />
del <strong>av</strong> forskningen. Många sociologer och statsvetare sysslar med forskning<br />
om välfärdsstatens effekter i en rad <strong>av</strong>seenden, andra om invandrarpolitikens<br />
konsekvenser m.m. Inom den pedagogiska forskningen är det<br />
som görs i skolan föremål för mycket forskning <strong>av</strong> utvärderingskaraktär<br />
utan att utdefi nieras som icke-akademisk. Detsamma gäller forskning<br />
inom medicin och psykologi.<br />
277
Change language