Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Produktionens omfattning måste relateras till insatsernas storlek, samt till det faktum att dessa samlade insatser är fördelade mellan 148 personer och sju arbetsställen. Här måste man också ta i beaktande att omkring 1/3 av dessa seniora forskningsinsatser utgörs av lektorers kompetensuppehållande forskning. De fl esta lektorer som bedriver forskning gör det på 20 procent av sin arbetstid eller mindre. Vad vi således fi nner är en liten forskningsvolym och en stor spridning av resurserna. Mot bakgrund av den mycket omfattande grundutbildningen, arbetsfältets storlek och socialtjänstens omfattning i Sverige samt det breda forskningsfält som faller under ämnet socialt arbete så är det uppenbart att det här är fråga om ett område som är underförsörjt på forskning. Inte minst mot bakgrund av att forskarutbildning bör bedrivas i forskningsaktiva miljöer är detta ett problem särskilt vid de tre forskningssvaga institutionerna. För att få en uppfattning om produktiviteten har vi utgått ifrån de CV som samtliga disputerade lärare lämnat in. Utifrån dessa har därefter antalet publicerade arbeten under åren 2000 och 2001 hämtats. Ingen skillnad har gjorts mellan artiklar, bokkapitel, rapporter etc. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att många arbeten kan ha fl era författare och genom summering av titlar från CV:n så överskattar vi antalet publicerade arbeten. Någon korrigering för detta har inte gjorts. Denna dubbelräkning påverkar dock inte slutsatsen att de fl esta disputerade lärare och forskare vid institutionerna, närmare bestämt 72 procent, har själva eller tillsammans med andra publicerat något vetenskapligt arbete under den studerade perioden. Det är en hög siffra om man betänker att rätt många nyligen disputerat och inte hunnit publicera sig därefter. Avhandlingar ingår alltså inte i denna statistik. Sammanlagt, ej korrigerat för viss dubbelräkning, är det 462 arbeten som på detta sätt utgör ett mått på det som samtliga 148 disputerade i socialt arbete producerat under två år. Visserligen saknas här jämförelsematerial men vår bedömning är att detta får anses som en relativt hög produktivitet. Produktiviteten är ungefär lika stor på samtliga orter, vilket framgår av fi gur 2. Relateras antalet publicerade arbeten under 2000 och 2001 till heltidsinsatserna för forskning så visar det sig att sambandet återigen är mycket starkt. Det betyder samtidigt att det är tillgången på resurser som bestämmer hur mycket som produceras. Skälet till att vissa institutioner halkar efter i vetenskaplig produktion är inte att dessa institutioner har lägre produktivitet utan att de har mindre resurser för senior forskning. Eftersom denna skillnad i huvudsak beror på olikheter i de externa 274
forskningsresursernas omfattning bör man kunna dra den slutsatsen att de forskningsstarka institutionerna varit mer framgångsrika i konkurrensen om dessa resurser. Det beror i sin tur på skillnader i forskarnas kvalifi kationer men till en del också på olikheter i andra förutsättningar samt prioriteringar som institutioner och fakultetsledningar gjort. Möjligheter att rekrytera personal är en sådan faktor som säkert varit en gynnsam faktor för de framgångsrika institutionerna. En stark prioritering av grundutbildning är en annan faktor som kan ha hämmat forskningens utveckling. Det är t.ex. troligt att detta bidragit till att man i Umeå har en liten forskningsvolym. En institution som tycks ha en något högre publiceringsfrekvens än vad man kan förvänta utifrån resursnivån är Lund. Dessa data bör rimligen tolkas så att det råder en kausalitet åt båda hållen, de som har mycket resurser producerar mycket och de som producerar mycket får stora resurser. Figur 2. Sambandet mellan resurser för forskning mätt med antal heltids, helårsinsatser och antalet producerade arbeten 2000–2001 vid universitetsinstitutionerna och Ersta Sköndal. (uppgifter från Mitthögskolan saknas.) Publicerade arbeten 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Örebro Lund Ersta Sköndal Umeå Göteborg 5 10 15 20 Forskningsinsatser, heltidsekvivalenter Stockholm 275
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
- Page 305 and 306: Forskarutbildning Socialhögskolan
- Page 307 and 308: utvecklar teoretiska modeller eller
- Page 309 and 310: Göteborgs universitet Tillsvidarea
- Page 311 and 312: Institutionen förefaller dock att
- Page 313 and 314: Forskarutbildning Ända sedan forsk
- Page 315: ledande forskarna har publicerat si
- Page 318 and 319: Undervisningstäthet Inom socionomp
- Page 320 and 321: Utbildningens första 60 poäng upp
- Page 322 and 323: större utsträckning. Det fi nns e
- Page 324 and 325: lan i och med att Lundström anstä
forskningsresursernas omfattning bör man kunna dra den slutsatsen att<br />
de forskningsstarka institutionerna varit mer framgångsrika i konkurrensen<br />
om dessa resurser. Det beror i sin tur på skillnader i forskarnas<br />
kvalifi kationer men till en del också på olikheter i andra förutsättningar<br />
samt prioriteringar som institutioner och fakultetsledningar gjort. Möjligheter<br />
att rekrytera personal är en sådan faktor som säkert varit en gynnsam<br />
faktor för de framgångsrika institutionerna. <strong>En</strong> stark prioritering <strong>av</strong><br />
grundutbildning är en annan faktor som kan ha hämmat forskningens<br />
utveckling. Det är t.ex. troligt att detta bidragit till att man i Umeå har<br />
en liten forskningsvolym. <strong>En</strong> institution som tycks ha en något högre publiceringsfrekvens<br />
än vad man kan förvänta utifrån resursnivån är Lund.<br />
Dessa data bör rimligen tolkas så att det råder en kausalitet åt båda hållen,<br />
de som har mycket resurser producerar mycket och de som producerar<br />
mycket får stora resurser.<br />
Figur 2. Sambandet mellan resurser för forskning mätt med antal heltids,<br />
helårsinsatser och antalet producerade <strong>arbete</strong>n 2000–2001 vid universitetsinstitutionerna<br />
och Ersta Sköndal. (uppgifter från Mitthögskolan saknas.)<br />
Publicerade <strong>arbete</strong>n<br />
180<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Örebro<br />
Lund<br />
Ersta Sköndal<br />
Umeå<br />
Göteborg<br />
5 10 15 20<br />
Forskningsinsatser, heltidsekvivalenter<br />
Stockholm<br />
275
Change language