Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

varje grupp ligger dock de svenska institutionerna i de lägre delarna av
intervallet. Exempelvis publicerade Socialhögskolan i Stockholm – den
institution som haft fl est publiceringar – runt 13 artiklar per år. Det var
emellertid ibland svårt att säkert fastställa huruvida en artikel publicerats
eller ej, och i så fall i vilken tidskrift. Detta gällde särskilt för en av institutionerna
som därför kan placeras såväl i den första som i den andra
gruppen i tabellen nedan.
Antal publicerade artiklar
per år i intervallet:
266
Antal amerikanska institutioner
Antal svenska institutioner
12–25 10 3
7–11 10 1
3–6 31 0
0–2 10 4*
*Två av dessa institutioner startade sin verksamhet under 1990-talet
Jämförelsen av publiceringsfrekvens mellan svenska och amerikanska institutioner
för socialt arbete ger således underlag för slutsatsen att de amerikanska
institutionerna publicerade närmare tio gånger så många artiklar
per år som de svenska institutionerna. Denna omständighet kan dock till
stor del förklaras med att ett litet antal amerikanska institutioner hade en
publiceringsfrekvens som låg närmare 80 gånger högre än de minst publicerade
institutionerna. De svenska institutionerna uppvisar inga sådana
dramatiska variationer.
Det är särskilt intressant att notera att när institutionerna indelades i
grupper utifrån sin publiceringsfrekvens på årsbasis framträdde en likartad
bild för de båda länderna. Majoriteten av institutionerna i de båda
länderna hade färre än sex publicerade artiklar per år under perioden
1990–1999 (Sverige: 1995–1999). Medan de tre institutionerna med
högst publiceringsfrekvens i USA publicerade mer än 20 artiklar per år,
publicerade de tre institutionerna i Sverige med högst frekvens mellan
12 och 14 artiklar per år. Det förefaller således inte fi nnas något stöd för
antagandet att de svenska institutionerna för socialt arbete skulle ha avsevärt
lägre publiceringsfrekvens. Det går dessutom att peka på olikheter i
förutsättningarna för de båda länderna som kan förklara den återstående
skillnaden i publiceringsfrekvens, som t.ex. skillnader i hur forskarna deltar
som sakkunniga eller ägnar sig åt undervisning.