Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Share Embed Flag
Download ePaper

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

forte.se
16.09.2013 Views

forskningsuniversitet (Green, Baskind & Bellin, 2002). Två tredjedelar av dessa universitet var offentliga universitet och en tredjedel privata. De svenska institutionerna utgörs av dem som bildar det genomgående underlaget för den svenska delen av denna rapport. I den amerikanska delen av studien jämfördes antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter för olika institutioner. I korthet visade resultaten av denna undersökning att 20 procent av de 61 amerikanska institutionerna som ingick i studien svarade för 43 procent av det totala antalet publicerade artiklar under åren 1990–1999. Vidare framkom att det fanns ett positivt samband mellan publiceringsfrekvens å ena sidan och institutionsstorlek och antal verksamhetsår å den andra (dvs. institutioner med fl er verksamhetsår uppvisade högre publiceringsfrekvens). Slutligen framkom att de institutioner som åtnjöt högst akademisk status (rating) också oftare fi ck artiklar publicerade (Green, Baskind & Bellin, 2002). Dessa amerikanska resultat stämmer väl överens med vad som framkommit om publiceringsfrekvensen vid svenska institutioner för socialt arbete. Här har de tre svenska institutionerna med de äldsta doktorandprogrammen sedan länge åtnjutit högst akademisk status och även lyckats bäst med att få artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. 3b. Genomsnittlig publiceringsfrekvens Med tanke på det större antalet institutioner i USA är det föga överraskande att betydligt fl er artiklar publicerades i USA än i Sverige under perioden 1990–1999. De 61 amerikanska institutionerna publicerade sammanlagt 4 406 artiklar (Green, Baskind & Bellin, 2002). Enligt uppgifter ur SCB:s databas, publicerade de svenska institutionerna 89 artiklar under åren 1990–1999. Granskningen av forskarnas Curricula Vitae visade på en betydligt högre publiceringsvolym – cirka 252 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter under åren 1995–1999. (Med tanke på att forskarnas C.V. kan variera i fråga om tillförlitlighet och detaljprecision bör siffran endast ses som en indikation. Det faktiska antalet bör dock sannolikt ligga mellan 225 och 275). Således publicerade de 61 amerikanska institutionerna i genomsnitt 7,2 artiklar per år, medan de svenska, beroende på beräkningsgrund, publicerade antingen 1,1 eller 6,1 artiklar per år (5,6–6,8). I båda länderna fi nns dock stora skillnader mellan olika institutioner. I USA publicerade exempelvis Columbia University 259 artiklar mellan 1990 och 1999, medan Boston University – fortfarande en av de tio främ- 264

sta skolorna – publicerade 117, dvs. mindre än hälften av Columbia. Den institution som hamnade sist i tabellen publicerade sammanlagt 3 artiklar under åren 1990 till 1999 (Green et al. 2002). En liknande jämförelse för Sverige ger vid handen att den mest publicerade institutionen fi ck in över 100 artiklar, medan den med lägst antal hade färre än 5 publicerade artiklar under perioden. En annan likhet är att även hos de båda institutionerna med fl est publicerade artiklar, Columbia respektive Socialhögskolan i Stockholm, skiljer sig antalet publicerade artiklar mycket åt mellan olika forskare, där ett litet antal svarar för huvuddelen av artiklarna. 3c. Jämförelser mellan grupperna Green´s et. al. studie (2002) innehöll även uppgifter om de 62 institutionernas publiceringsfrekvens på årsbasis. Studien visar att de tio främsta institutionerna hade en årlig publiceringsfrekvens på runt 12 till 26 artiklar under perioden 1990–1999. Samtliga av dessa institutioner hade dessutom minst ett enskilt år då man publicerade fl er än 20 artiklar. De därpå följande tio institutionerna publicerade 7,1–11 artiklar per år. Cirka 31 institutioner publicerade mellan 2,7 och 7 artiklar per år under perioden 1990–1999 och de tio amerikanska institutioner för socialt arbete som hade den lägsta publiceringsfrekvensen publicerade från 0 till 2,5 artiklar per år. Ingen av institutionerna med de lägsta publiceringstalen publicerade fl er än fyra artiklar under ett enskilt år under perioden 1990–1999. Det är också noterbart att huvuddelen av institutionerna (41 av 61) publicerade sju artiklar eller färre per år. Hur hävdar sig då de svenska institutionerna för socialt arbete vid en jämförelse? Uppgifterna i de Curricula Vitae som studerats tar i allmänhet sin början år 1995. Detta ger en något snedvriden bild, då det amerikanska materialet tyder på att publiceringsfrekvensen var lägre under första hälften av 1990-talet än under andra hälften. Å andra sidan visade dock granskningen av de svenska institutionernas publicerade artiklar på en markant ökning av publiceringsfrekvensen på årsbasis under åren 1999–2001, vilket heller inte kan ges någon enkel förklaring. Av tabellen nedan framgår att de svenska institutionerna i hög grad liknar de amerikanska, med stora variationer i olika institutioners publiceringsfrekvens. Det är också intressant att notera att även den procentuella fördelningen av institutioner i de olika grupperna är snarlik i de båda länderna. Publiceringsuppgifterna för de svenska institutionerna kommer från de Curricula Vitae som de olika institutionerna tillhandahöll. Inom 265

forskningsuniversitet (Green, Baskind & Bellin, 2002). Två tredjedelar<br />

<strong>av</strong> dessa universitet var offentliga universitet och en tredjedel privata. De<br />

svenska institutionerna utgörs <strong>av</strong> dem som bildar det genomgående underlaget<br />

för den svenska delen <strong>av</strong> denna rapport.<br />

I den amerikanska delen <strong>av</strong> studien jämfördes antalet publicerade artiklar<br />

i vetenskapliga tidskrifter för olika institutioner. I korthet visade<br />

resultaten <strong>av</strong> denna undersökning att 20 procent <strong>av</strong> de 61 amerikanska institutionerna<br />

som ingick i studien svarade för 43 procent <strong>av</strong> det totala antalet<br />

publicerade artiklar under åren 1990–1999. Vidare framkom att det<br />

fanns ett positivt samband mellan publiceringsfrekvens å ena sidan och<br />

institutionsstorlek och antal verksamhetsår å den andra (dvs. institutioner<br />

med fl er verksamhetsår uppvisade högre publiceringsfrekvens). Slutligen<br />

framkom att de institutioner som åtnjöt högst akademisk status (rating)<br />

också oftare fi ck artiklar publicerade (Green, Baskind & Bellin, 2002).<br />

Dessa amerikanska resultat stämmer väl överens med vad som framkommit<br />

om publiceringsfrekvensen vid svenska institutioner för socialt<br />

<strong>arbete</strong>. Här har de tre svenska institutionerna med de äldsta doktorandprogrammen<br />

sedan länge åtnjutit högst akademisk status och även lyckats<br />

bäst med att få artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter.<br />

3b. Genomsnittlig publiceringsfrekvens<br />

Med tanke på det större antalet institutioner i USA är det föga överraskande<br />

att betydligt fl er artiklar publicerades i USA än i Sverige under<br />

perioden 1990–1999. De 61 amerikanska institutionerna publicerade<br />

sammanlagt 4 406 artiklar (Green, Baskind & Bellin, 2002). <strong>En</strong>ligt<br />

uppgifter ur SCB:s databas, publicerade de svenska institutionerna 89<br />

artiklar under åren 1990–1999. Granskningen <strong>av</strong> forskarnas Curricula<br />

Vitae visade på en betydligt högre publiceringsvolym – cirka 252 artiklar<br />

publicerade i vetenskapliga tidskrifter under åren 1995–1999. (Med tanke<br />

på att forskarnas C.V. kan variera i fråga om tillförlitlighet och detaljprecision<br />

bör siffran endast ses som en indikation. Det faktiska antalet bör<br />

dock sannolikt ligga mellan 225 och 275).<br />

Således publicerade de 61 amerikanska institutionerna i genomsnitt 7,2<br />

artiklar per år, medan de svenska, beroende på beräkningsgrund, publicerade<br />

antingen 1,1 eller 6,1 artiklar per år (5,6–6,8).<br />

I båda länderna fi nns dock stora skillnader mellan olika institutioner.<br />

I USA publicerade exempelvis Columbia University 259 artiklar mellan<br />

1990 och 1999, medan Boston University – fortfarande en <strong>av</strong> de tio främ-<br />

264

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!