Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

3. Spridning av forskningsresultat
Medan avsnittet ovan fokuserade på de svenska och amerikanska forskarnas
val av forskningsinriktning och metoder kommer detta avsnitt att
behandla frågan om huruvida institutioner för socialt arbete i de båda
länderna skiljer sig åt i fråga om publicering. Ett mått på i vilken omfattning
ny kunskap sprids till fältet är institutionernas publicering av forskningsresultat.
Tittar man på i vilken typ av vetenskapliga tidskrifter institutionerna i
de båda länderna publicerar sig, fi nner man att forskarna primärt skriver
i sina respektive länders inhemska tidskrifter för socialt arbete, även om
det också i både USA och Sverige fi nns en liten andel institutioner med
hög publiceringsfrekvens som presenterar material i internationella vetenskapliga
tidskrifter och tvärvetenskapliga publikationer.
Ett annat sätt att jämföra, som beskrivs nedan, är att se på antalet artiklar
som publiceras. I detta avsnitt används olika modeller att jämföra de
svenska och amerikanska institutionernas publiceringsfrekvens i refereebedömda
tidskrifter. Dels jämförs de sammanlagda antalet publiceringar
för de båda länderna, dels görs en jämförelse institution för institution,
och dels jämförs olika kluster av institutioner.
3a. Datakällor
Vid denna jämförelse har ett antal olika datakällor använts. Uppgifter
som rör de amerikanska institutionerna för socialt arbete kommer huvudsakligen
från en studie av publiceringar vid amerikanska institutioner
för socialt arbete med doktorandutbildningar. Resultaten av denna studie
publicerades i Journal of Social Work Education (Green, Baskind & Bellin,
2002). Uppgifter om de svenska institutionernas publiceringsfrekvens
har hämtats från tre håll: (1) data från forskarnas till denna utvärdering
inlämnade vetenskapliga arbeten, (2) granskning av forskarnas Curricula
Vitae och (3) genom kontakter med bl.a. prefekter i samband med utvärderingsgruppens
institutionsbesök. Då de tillgängliga amerikanska
uppgifterna avsåg perioden 1990 till 1999 och en stor del av de svenska
uppgifterna avsåg perioden 1995–2001, blev det nödvändigt att räkna om
uppgifterna på olika sätt.
För jämförelsen valdes 61 amerikanska institutioner. Samtliga dessa
erbjöd magisterutbildningar i socialt arbete som godkänts av Council
of Social Work. Samtliga erbjöd även doktorandkurser och 92 procent
av institutionerna klassifi cerades som tillhörande ett doktorand-/
263