Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

1. Forskning i socialt arbete – bakgrund och
utveckling
I både Sverige och USA har utvecklingen inom området socialt arbete
framför allt fokuserat på utbildningar som ska leda till en yrkesbehörighet
och inte på att utveckla området som akademisk disciplin. Ett exempel
på denna inriktning var när ledningarna för 15 amerikanska skolor med
inriktning på socialt arbete redan år 1919 beslutade att bilda en ”Association
of Training Schools for Professional Social Work” (Jansson, 2001).
Den första amerikanska skolan för utbildning i socialt arbete startades år
1903, medan den första svenska fackskolan för utbildning av socialarbetare,
Socialhögskolan i Stockholm, inledde sin verksamhet så sent som
1944. I både USA och Sverige baserades utbildningen av socialarbetare
mellan ungefärligen 1940-talet och 1970-talet framför allt på den s.k.
case-work-metoden.
De fl esta som studerar socialt arbete i Sverige och USA får idag även
utbildning i ett antal ämnesexterna metoder (mikrometoder, kliniskpraktiska):
kognitiv terapi, grupparbeten etc. samt makrometoder:
samhällsfokuserat påverkansarbete (s.k. community advocacy), programplanering
och utveckling. I båda länderna ligger dessutom den konceptuella
fokuseringen på kedjan klient – system – miljöperspektiv, dvs. en
ambition att förstå klienten i sin miljö. I båda länderna har institutioner
för socialt arbete upplevt (och upplever fortfarande) åsiktsskillnader kring
frågan om forskningens roll i det övergripande utbildningsarbetet. Den
historiskt centrala frågeställningen har genomgående varit om utbildningen
ska vara inriktad på praktik, teori eller forskning (Ehrenreich,
1985).
I USA, till skillnad från Sverige, lanserades den första utbildningen i
socialt arbete som ett komplett akademiskt utbildningsprogram, med en
institution som arbetade med olika frågor kring tillämpad forskning och
ett doktorandprogram (Gordon, 1992, Ehrenreich, 1985). Programmet
introducerades vid University of Chicago – ett av de amerikanska universiteten
med gott renommé för hög akademisk standard, forskningssatsningar
och metodutveckling. Linda Gordon har beskrivit hur the School
of Social Service Administration vid University of Chicago ”dominerade
forskningen i socialt arbete under många årtionden” (s. 38, 1992).
Denna forskningsinriktning i ett utbildningsprogram i socialt arbete
står i bjärt kontrast till de tidiga fackutbildningarna av svenska socialarbetare,
med sin uttalade yrkesinriktning. Högskoleverket har i en
tidigare bedömning av den svenska utbildningen i socialt arbete (s. 27,
254