Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
2. Forskningens innehåll och metodik A. Bedriver svenska och amerikanska institutioner forskning i socialt arbete på jämförbara områden? B. Använder sig svenska och amerikanska institutioner med forskning i socialt arbete av likartad forskningsmetodik (metodikutformning, analys)? 3. Spridning av forskningsresultat A. Använder sig svenska och amerikanska institutioner för forskning i socialt arbete av likartade spridningskanaler för sina rön? Dvs. publicering i vetenskapliga tidskrifter, böcker etc. B. Finns det skillnader mellan de båda länderna i fråga om hur ofta man publicerar sig i vetenskapliga tidskrifter, särskilt i internationella tvärvetenskapliga tidskrifter? Varför har dessa tre områden – forskningens innehåll, forskningsmetodik och spridning av forskningsresultat – satts i fokus? För det första för att utbildningar i socialt arbete både syftar till att förbereda studenterna för en yrkesroll och för fortsatta akademiska studier vilket väckt återkommande tvivel – såväl i Sverige som i USA – om huruvida forskningsområdena till sitt innehåll är av värde för och bidrar till utvecklingen av området socialt arbete. Detta har lett fram till argumentet att forskning i socialt arbete i huvudsak bör bedrivas i form av tillämpad forskning med det uttalade målet att bidra till utvecklandet av praktisk tillämpning, socialpolitiska teorier och/eller utarbetandet av nya sociala program. Ett annat tvivel har rört frågan om huruvida forskare i socialt arbete väljer forskningsmetoder och producerar forskning som liknar den forskning som forskare inom andra samhällsvetenskapliga discipliner producerar. En tredje återkommande punkt rör frågan om huruvida forskare i socialt arbete i sin strävan att utveckla såväl den egna disciplinen som en ny och effektivare praxis lyckas sprida sina forskningsresultat. För att besvara den frågan måste vi granska i vilken omfattning de publicerar sina resultat i traditionella kanaler, såväl i referee-bedömda och andra vetenskapliga tidskrifter som i andra former. För att besvara dessa frågeställningar har fl era olika informationskällor använts. Dels har en genomgång gjorts av den litteratur som berör den historiska utvecklingen av socialt arbete som profession och av forskningen i socialt 252
arbete. Dels har intervjuer genomförts med ett antal utvalda representanter för institutioner för socialt arbete i de båda länderna. Dels har artiklar som svenska institutioner för socialt arbete publicerat i vetenskapliga tidskrifter granskats. Resultaten av denna granskning har därefter jämförts med en motsvarande granskning av publicerade forskningsresultat från amerikanska institutioner och med författarens egen fortlöpande granskning av amerikanska forskarartiklar i vetenskapliga tidskrifter. Vidare har befi ntliga forskningsdata på aggregerad nivå använts för en jämförelse av det ungefärliga antalet artiklar från specifi ka institutioner för socialt arbete i de båda länderna under den gångna tioårsperioden. Slutligen har en genomgång gjorts av äldre litteratur om svenska respektive amerikanska utbildningsprogram inom området socialt arbete samt av utbildningsdirektiven från Council of Social Work i USA. 253
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
- Page 294 and 295: En stor del av forskningen i social
- Page 296 and 297: en öppen inställning till metodfr
- Page 298 and 299: som är svåra att generalisera, el
- Page 301 and 302: Tillsvidareanställda lärare i soc
- Page 303 and 304: hanget markera vikten av att de fö
2. Forskningens innehåll och metodik<br />
A. Bedriver svenska och amerikanska institutioner forskning i socialt<br />
<strong>arbete</strong> på jämförbara områden?<br />
B. Använder sig svenska och amerikanska institutioner med<br />
forskning i socialt <strong>arbete</strong> <strong>av</strong> likartad forskningsmetodik<br />
(metodikutformning, analys)?<br />
3. Spridning <strong>av</strong> forskningsresultat<br />
A. Använder sig svenska och amerikanska institutioner för forskning<br />
i socialt <strong>arbete</strong> <strong>av</strong> likartade spridningskanaler för sina rön? Dvs.<br />
publicering i vetenskapliga tidskrifter, böcker etc.<br />
B. Finns det skillnader mellan de båda länderna i fråga om hur ofta<br />
man publicerar sig i vetenskapliga tidskrifter, särskilt i inter<strong>nationell</strong>a<br />
tvärvetenskapliga tidskrifter?<br />
Varför har dessa tre områden – forskningens innehåll, forskningsmetodik<br />
och spridning <strong>av</strong> forskningsresultat – satts i fokus? För det första för att utbildningar<br />
i socialt <strong>arbete</strong> både syftar till att förbereda studenterna för en<br />
yrkesroll och för fortsatta akademiska studier vilket väckt återkommande<br />
tvivel – såväl i Sverige som i USA – om huruvida forskningsområdena till<br />
sitt innehåll är <strong>av</strong> värde för och bidrar till utvecklingen <strong>av</strong> området socialt<br />
<strong>arbete</strong>. Detta har lett fram till argumentet att forskning i socialt <strong>arbete</strong> i<br />
huvudsak bör bedrivas i form <strong>av</strong> tillämpad forskning med det uttalade<br />
målet att bidra till utvecklandet <strong>av</strong> praktisk tillämpning, socialpolitiska<br />
teorier och/eller utarbetandet <strong>av</strong> nya sociala program.<br />
Ett annat tvivel har rört frågan om huruvida forskare i socialt <strong>arbete</strong><br />
väljer forskningsmetoder och producerar forskning som liknar den forskning<br />
som forskare inom andra samhällsvetenskapliga discipliner producerar.<br />
<strong>En</strong> tredje återkommande punkt rör frågan om huruvida forskare i socialt<br />
<strong>arbete</strong> i sin strävan att utveckla såväl den egna disciplinen som en ny<br />
och effektivare praxis lyckas sprida sina forskningsresultat. För att besvara<br />
den frågan måste vi granska i vilken omfattning de publicerar sina resultat<br />
i traditionella kanaler, såväl i referee-bedömda och andra vetenskapliga<br />
tidskrifter som i andra former.<br />
För att besvara dessa frågeställningar har fl era olika informationskällor<br />
använts.<br />
Dels har en genomgång gjorts <strong>av</strong> den litteratur som berör den historiska<br />
utvecklingen <strong>av</strong> socialt <strong>arbete</strong> som profession och <strong>av</strong> forskningen i socialt<br />
252
Change language