Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Det var således många förväntningar som ställdes på det nya ämnet, förväntningar som andra ämnen inom det samhällsvetenskapliga området inte ställs inför i samma utsträckning. För det första, dock inte helt unikt för socialt arbete, är att dess gränser är vida och fältet för forskning mycket brett. För det andra kan konstateras att de gamla socialhögskolorna hade lärare med skiftande professionell bakgrund, vilket också de nya institutionerna för socialt arbete hade. De har oftare än andra en mångvetenskaplig sammansättning av lärare och forskare. Ett tredje särdrag hos det nya ämnet är att det har mött, och möter fortfarande, starka förväntningar på att vara till nytta genom att såväl forskning som utbildning förväntas vara formade av aktuella problem inom det sociala arbetets praktik. Det förväntas producera kunskap som skall vara användbar i praktiskt arbete på olika nivåer. Ett huvudsyfte med att föra över socialhögskolorna till universiteten var att forskningsanknyta utbildningen av socionomer. Denna forskningsanknytning kan också ses som en viktig länk mellan forskning och praktik. Tanken med forskningsanknytningen är bl.a. att nyutexaminerade socionomer skall få en utbildning med forskningsfrontens kunskapsläge som grund. Tidigare utvärderingar Socionomutbildningen har, efter det att universitetsinstitutionerna i socialt arbete skapats, varit föremål för analys och utvärderingar vid tidigare tillfällen. Det gäller Björn von Sydows översyn av socionomutbildningen 1988 1 och även socialtjänstkommitténs arbete från början av 1990-talet 2 , där frågan togs upp mot bakgrund av att kritiska röster om socionomutbildningen höjts. Den i detta sammanhang viktigaste utvärderingen är Högskoleverkets utvärdering av socionomutbildningarna som genomfördes under hösten 1999 3 . Också den begränsades till grundutbildningen, men forskningsanknytningen i ämnet socialt arbete var en aspekt som särskilt berördes. Även om forskningsanknytningen bedömdes som etablerad och inte an- 1. Utbildning för socialt arbete. Socionomutbildningen – översyn och förslag. Stockholm, UHÄ-rapport 1988:1. 2. Kompetens och kunskapsutveckling – om yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. Delbetänkande av socialtjänstkommittén, SOU 1995:58. 3. Utvärdering av socionomutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:6 R. 22
sågs vara något stort problem för utbildningen så lyftes ändå vissa problematiska förhållanden fram. Bland dessa kan nämnas den klyfta som tycktes föreligga mellan lärare med hemvist i forskningsprogram och de som saknade denna anknytning. Man framförde också bekymrade kommentarer om den forskningstradition som konstituerats där kvalitativa, tolkande ansatser dominerar och kritisk refl exion rörande professionen tycktes bli ett självändamål. Detta betraktade utvärderarna som en inskränkande omständighet i relation till möjligheten att etablera ett professionsrelevant forskningsfält. Inte heller tycktes studenterna stimuleras till intellektuell nyfi kenhet. Man förmedlade inte en tillräckligt positiv bild av det yrke som de utbildade sig för. Utbildningens yrkesrelevans är en kritisk fråga för all professionsutbildning där oftast studenter och avnämare förväntar sig att utbildningen skall ge färdigheter som gör de nyutexaminerade kompetenta att direkt utföra de fl esta arbetsuppgifter som förekommer i yrket. Så även i denna utvärdering där bedömargruppen menade att de yrkesförberedande delarna inte kunnat hävda sig mot den pågående akademiseringen. Det man påtalade var bl.a. att yrkesförberedelserna tycktes riktade enbart mot socialsekreteraryrket, att färdighetsträning i bemötande, värderingar och förhållningssätt getts för litet utrymme samt att praktikinslagen borde bli föremål för en särskild översyn. Internationalisering beskrevs i positiva ordalag där studenternas möjlighet att studera utomlands liksom forskarnas deltagande i internationella projekt var tillfredsställande. Men erfarenheterna av dessa projekt fördes inte ned till grundutbildningen. Internationella inslag i denna bedömdes i övrigt också som otillräckliga. Dels var kurslitteraturen alltför ofta sekundärversioner på svenska och inte på engelska, dels bedömdes utrymmet för etnicitet och kulturell identitet som alltför litet. Undervisningen, slutligen, befanns sakna pedagogiskt ledarskap. Pedagogiskt utvecklingsarbete och en genomtänkt pedagogisk idé efterlystes. Särskilt lyftes den låga kravnivån fram som ett stort problem. Samtidigt noterade bedömargruppen att det pågick en spännande diskussion kring vad som egentligen konstituerade det nya huvudämnet socialt arbete. Ett hopplock av enskilda ämnen eller att de olika inslagen från dem tillsammans bildar en ny grund för bättre problemanalys och problemlösning? Någon direkt utvärdering av forskningen i socialt arbete har hittills inte genomförts, men inom ramen för regeringens uppdrag till Socialstyrelsen 1999 att utarbeta förslag till nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten har en sådan begränsad översyn gjorts. I uppdraget 23
- Page 1: Socialt arbete En nationell genomly
- Page 4 and 5: Högskoleverket Birger Jarlsgatan 4
- Page 6 and 7: En jämförande bedömning av forsk
- Page 9 and 10: Förord Det är ett unikt tillfäll
- Page 11 and 12: Forskningsrådets sammanfattning De
- Page 13 and 14: lägre siffra för Umeå. Omkring 3
- Page 15: Deras studie är därför betydelse
- Page 18 and 19: som drivs av Samarbetskommittén f
- Page 20 and 21: Få studenter avlägger magisterexa
- Page 22 and 23: forskning. Det måste således fi n
- Page 26 and 27: påtalades framför allt brister n
- Page 28 and 29: Högskoleverket bestämdes att dera
- Page 31 and 32: Verksamhetsinriktningar och arbetsf
- Page 33: arbetssituation, säkert betydligt
- Page 36 and 37: För det första har den könsmäss
- Page 38 and 39: verkställs 9 . Den fortsatta volym
- Page 40 and 41: sociala omsorgsutbildningarna förd
- Page 42 and 43: på studenterna varierar rätt lite
- Page 44 and 45: skillnader mellan de olika programm
- Page 46 and 47: åtminstone ett av programmen fått
- Page 48 and 49: inriktningarna leder även till att
- Page 50 and 51: as enskilt men att detta innebär e
- Page 52 and 53: cynism i förhållande till deras s
- Page 54 and 55: lektorernas del uppstår i många f
- Page 56 and 57: kravet på programmets generalistpr
- Page 58 and 59: Flera av utbildningsenheterna har f
- Page 60 and 61: etiska och de praktiska utbildnings
- Page 62 and 63: det är forskarens uppgift att ”s
- Page 64 and 65: som har ett stort utbildningsuppdra
- Page 67 and 68: FORSKARUTBILDNINGEN Forskarutbildni
- Page 69 and 70: inom ramen för existerande fakulte
- Page 71 and 72: Diagram 7. Andelen nyantagna kvinnl
- Page 73 and 74: Forskarutbildningens uppläggning
sågs vara något stort problem för utbildningen så lyftes ändå vissa problematiska<br />
förhållanden fram. Bland dessa kan nämnas den klyfta som<br />
tycktes föreligga mellan lärare med hemvist i forskningsprogram och de<br />
som saknade denna anknytning. Man framförde också bekymrade kommentarer<br />
om den forskningstradition som konstituerats där kvalitativa,<br />
tolkande ansatser dominerar och kritisk refl exion rörande professionen<br />
tycktes bli ett självändamål. Detta betraktade utvärderarna som en inskränkande<br />
omständighet i relation till möjligheten att etablera ett professionsrelevant<br />
forskningsfält.<br />
Inte heller tycktes studenterna stimuleras till intellektuell nyfi kenhet.<br />
Man förmedlade inte en tillräckligt positiv bild <strong>av</strong> det yrke som<br />
de utbildade sig för. Utbildningens yrkesrelevans är en kritisk fråga för<br />
all professionsutbildning där oftast studenter och <strong>av</strong>nämare förväntar<br />
sig att utbildningen skall ge färdigheter som gör de nyutexaminerade<br />
kompetenta att direkt utföra de fl esta arbetsuppgifter som förekommer<br />
i yrket. Så även i denna utvärdering där bedömargruppen menade att de<br />
yrkesförberedande delarna inte kunnat hävda sig mot den pågående akademiseringen.<br />
Det man påtalade var bl.a. att yrkesförberedelserna tycktes<br />
riktade enbart mot socialsekreteraryrket, att färdighetsträning i bemötande,<br />
värderingar och förhållningssätt getts för litet utrymme samt att<br />
praktikinslagen borde bli föremål för en särskild översyn.<br />
Internationalisering beskrevs i positiva ordalag där studenternas möjlighet<br />
att studera utomlands liksom forskarnas deltagande i inter<strong>nationell</strong>a<br />
projekt var tillfredsställande. Men erfarenheterna <strong>av</strong> dessa projekt fördes<br />
inte ned till grundutbildningen. Inter<strong>nationell</strong>a inslag i denna bedömdes i<br />
övrigt också som otillräckliga. Dels var kurslitteraturen alltför ofta sekundärversioner<br />
på svenska och inte på engelska, dels bedömdes utrymmet för<br />
etnicitet och kulturell identitet som alltför litet.<br />
Undervisningen, slutligen, befanns sakna pedagogiskt ledarskap. Pedagogiskt<br />
utvecklings<strong>arbete</strong> och en genomtänkt pedagogisk idé efterlystes.<br />
Särskilt lyftes den låga kr<strong>av</strong>nivån fram som ett stort problem. Samtidigt<br />
noterade bedömargruppen att det pågick en spännande diskussion kring<br />
vad som egentligen konstituerade det nya huvud<strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong>. Ett<br />
hopplock <strong>av</strong> enskilda ämnen eller att de olika inslagen från dem tillsammans<br />
bildar en ny grund för bättre problemanalys och problemlösning?<br />
Någon direkt utvärdering <strong>av</strong> forskningen i socialt <strong>arbete</strong> har hittills<br />
inte genomförts, men inom ramen för regeringens uppdrag till Socialstyrelsen<br />
1999 att utarbeta förslag till <strong>nationell</strong>t stöd för kunskapsutveckling<br />
inom socialtjänsten har en sådan begränsad översyn gjorts. I uppdraget<br />
23
Change language