Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Forskningsorienteringens mönster och tänkbara förklaringar
Vår undersökning av hur socionomer ser på forskning och vetenskaplig
kunskap ger oss en ganska splittrad bild. På ett mer grundläggande plan
tycks det stora fl ertalet yrkesverksamma ha en relativt positiv och optimistisk
bild av den akademiska forskningens möjligheter att förbättra det
sociala arbetet i framtiden. Förtroendet för forskningens potential får på
det här viset uppfattas som gott och skeptikerna tycks inte vara särskilt
många. Intresset för att själv engagera sig i forskningsverksamhet och/
eller söka in på forskarutbildningen i socialt arbete är också påfallande
stort. Dessutom menar de allra fl esta av de tillfrågade att forskning spelar
stor roll för den egna kompetensen som socialarbetare, även om man genomgående
värdesätter annan typ av kunskap och andra kompetenskällor
högre. En majoritet av socionomerna i undersökningen anser också att
man håller sig uppdaterad på aktuell forskning inom det arbetsområde
som man är verksam.
Däremot tycks inte särskilt många vara tillfreds med hittillsvarande
samspel mellan forskning och praktik. Men även om de allra fl esta menar
att relationen inte fungerar tillfredsställande har man en ganska nyanserad
uppfattning av vad detta beror på. Det man tycks sakna mest är
delaktigheten i själva forskningen, en bättre mottagning och spridning
av forskningsinformation i de organisationer man tillhör samt möjligheter
att följa med forskningen under sin arbetstid. En annan sak som är
värd att notera är att forskningsorienteringen, så som vi här har defi nierat
den, faktiskt varierar mellan socionomer inom olika arbetsområden. Den
aspekt som vi har undersökt här, nämligen om det kan ha att göra med
själva omfattningen och tillgången på specialdestinerad forskning, ger oss
ingen entydig bild. På vissa områden är såväl den typen av forskning av
större omfattning som en högre grad av forskningsorientering bland socionomer
mer vanligt förekommande. På motsvarande vis fi nns det områden
där både forskningsproduktionen och forskningsorienteringen är mindre
framträdande. Men i vissa fält är den senare relativt sett mindre, trots mer
omfattande forskning.
Vad forskningsorienteringen och dess variationer faktiskt beror på kan
vi inte avgöra med vårt material, men den borde rimligtvis påverkas av en
lång rad faktorer. Man kan t.ex. mycket väl tänka sig att en del socionomer
har ett mycket stort intresse av forskning och därför mycket väl skulle vilja
vara mer forskningsorienterad i vår tappning än vad man kanske är. Det
kan fi nnas fl era skäl att på det viset tala om en forskningsorientering med
244