Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
kvalitativa forskningsintervjuer och olika former av samtal som används i praktiskt socialt arbete. Examenshypotesen gäller C- och D-uppsatserna på socialarbetarutbildningarna och grundar sig på att det fi nns ekonomiska incitament för studenter och utbildning som påverkar studenterna att genomföra ett litet antal kvalitativa intervjuer så att de säkert skall bli klara med uppsatsen i tid. Hypotesen om den paradigmatiska utvecklingen bygger på idén om att ett nytt forskningsämne är upptaget av att inmuta en egen kunskapsdomän och att denna först måste upptäckas via kvalitativa ansatser (se vidare Dellgran & Höjer, 2000). Vad gäller doktorsavhandlingarna är det dessutom möjligt att ämnets första professorer hade vissa kunskapsteoretiska preferenser och intressen. Seniorernas skrifter har ett större inslag av kvantitativa metoder än sina ”småsyskon” avhandlingar och uppsatser. Möjligen kan det ses som ett tecken på att vi efter drygt tjugo år skulle kunna börja tala om en kumulativ kunskapsutveckling inom ämnet vad gäller forskningsmetoder. Ett fortsatt infl öde av forskare från andra discipliner med orientering mot och kunskaper i kvantitativa metoder kan också spela en viss roll i sammanhanget (användandet av avancerade statistiska metoder är t.ex. större bland de seniorer som har disputerat i andra ämnen). Men det kan också handla om forskningsmetodernas anseende. Den internationella tidskriftskulturen med anknytning till socialt arbete (läs den anglosaxiska) beskrivs ibland som kvantitativ till sin karaktär (Fraser et. al. 1991), även om det på senare tid kommit en del nya tidskrifter som specialiserat sig på kvalitativ forskning. Kvalitativt orienterade forskare brukar påpeka att det är svårare att få artiklar som bygger på kvalitativa studier publicerade (Padgett, 1998). Bland de seniora texter som publicerats i form av vetenskapliga artiklar är kvantitativa metoder tre gånger så vanliga som bland texter av rapportkaraktär. En ökad orientering mot internationell publicering kan med andra ord också påverka ämnets metodologiska profi l . S a mt id i g t ä r d e t viktigt att betona att det insamlade materialet ger oss mycket lite vägledning om hur valet av forskningsmetoder går till i praktiken (vilket för övrigt också gäller val av frågeställningar och teorier). Texterna ger oss ofta en ganska begränsad information om kunskapsteoretiska överväganden och därmed om den epistemologiska kontext som präglar det aktuella kunskapsområdet i sin helhet eller inom dess olika delar. 42 42. En vetenskapsstudie, där epistemologiska kontexter i forskningsämnen med anknytning till olika välfärdsprofessioner jämförs, är ett av de forskningsprojekt som planeras inom ramen för ISAK:s (Institutet för studier av kunskapsbildning vid Göteborgs universitet) verksamhet. 242
Fortsatt paradigmatisk öppenhet och pluralism? Det teoretiska innehållet i de seniora texterna framstår, trots den dominerande ställningen för sociologisk teori, som mycket heterogent och pluralistiskt när vi talar om ämnet i sin helhet. Lånet av teoretiskt gods från andra forskningsämnen och traditioner är fortfarande mycket stort. Vi kan inte i just dessa avseenden skönja några direkta tecken på utveckling av, eller centrering till, en egen teoretisk ”kärna”, eller begynnande paradigmatisk stängning (Dellgran & Höjer, 2003a). Ämnet måste i sin helhet beskrivas som mångvetenskapligt och pluralistiskt och med ett påtagligt inslag av eklekticism hos många forskare och forskningsprodukter. Tittar vi på vissa enskilda inriktningar är dock inte spridningen av de teoretiska verktygen lika omfattande. Inom fl era forskningsområden (t.ex. missbruksforskning, ungdomsforskning, omsorgsforskning och forskning inom social barnavård) verkar man hålla sig till en mer avgränsad och i vissa fall teoretiskt mer sammanhållen redskapsarsenal. Naturligtvis är inte heller varje enskild forskare eller forskningsprodukt mångteoretisk. Det fi nns emellertid, som vi tidigare nämnde, anledning att förmoda att specialiseringen kommer att tillta, vilket på sikt kan komma att påverka kommande forskargenerationers teoretiska orientering. För det första är det på ett kognitivt plan lätt att ana svårigheter för professorer och andra handledare att kunna vara tillräckligt teoretiskt orienterade när ämnet i sig är så teoretiskt brett. Här kan dock den totala ökningen av antalet seniora forskare i ämnet bidra till att det teoretiska kunskapsbehovet, som heterogeniteten kräver, kan tillfredsställas. För det andra förmodar vi att den framtida forskningen i allt större utsträckning kommer att koncentreras till olika inriktningar, forskningsprogram, kunskaper och ”vested interests” (inmutade kunskapsområden) hos våra professorer, docenter och andra seniora forskare. Reformeringen av forskarutbildningarna för några år sedan bidrar, vid sidan av den akademiska forskningens naturliga specialiseringsprocess, till denna utveckling. Det kan också vara på sin plats att fråga vad som blir effekten av att en allt större del av seniorer, och på sikt även professorer, kommer att ha sin akademiska skolning och forskarutbildning i ämnet socialt arbete. Kan vi om 25 år förvänta oss att dagens 10/90 situation (där 10 representerar forskningens referensandel till det egna forskarsamhället och 90 till ”lånad” kunskap från andra ämnen) kommer att förändras? Och kommer då den paradigmatiska öppenheten och möjligheterna till kunskapsimport att bestå? 243
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
- Page 292 and 293: Tyngdpunkten ligger inte oväntat p
Fortsatt paradigmatisk öppenhet och pluralism?<br />
Det teoretiska innehållet i de seniora texterna framstår, trots den dominerande<br />
ställningen för sociologisk teori, som mycket heterogent och pluralistiskt<br />
när vi talar om <strong>ämnet</strong> i sin helhet. Lånet <strong>av</strong> teoretiskt gods från<br />
andra forskningsämnen och traditioner är fortfarande mycket stort. Vi<br />
kan inte i just dessa <strong>av</strong>seenden skönja några direkta tecken på utveckling<br />
<strong>av</strong>, eller centrering till, en egen teoretisk ”kärna”, eller begynnande paradigmatisk<br />
stängning (Dellgran & Höjer, 2003a). Ämnet måste i sin helhet<br />
beskrivas som mångvetenskapligt och pluralistiskt och med ett påtagligt<br />
inslag <strong>av</strong> eklekticism hos många forskare och forskningsprodukter. Tittar<br />
vi på vissa enskilda inriktningar är dock inte spridningen <strong>av</strong> de teoretiska<br />
verktygen lika omfattande. Inom fl era forskningsområden (t.ex. missbruksforskning,<br />
ungdomsforskning, omsorgsforskning och forskning<br />
inom social barn<strong>av</strong>ård) verkar man hålla sig till en mer <strong>av</strong>gränsad och i<br />
vissa fall teoretiskt mer sammanhållen redskapsarsenal. Naturligtvis är<br />
inte heller varje enskild forskare eller forskningsprodukt mångteoretisk.<br />
Det fi nns emellertid, som vi tidigare nämnde, anledning att förmoda<br />
att specialiseringen kommer att tillta, vilket på sikt kan komma att påverka<br />
kommande forskargenerationers teoretiska orientering. För det första<br />
är det på ett kognitivt plan lätt att ana svårigheter för professorer och<br />
andra handledare att kunna vara tillräckligt teoretiskt orienterade när<br />
<strong>ämnet</strong> i sig är så teoretiskt brett. Här kan dock den totala ökningen <strong>av</strong> antalet<br />
seniora forskare i <strong>ämnet</strong> bidra till att det teoretiska kunskapsbehovet,<br />
som heterogeniteten kräver, kan tillfredsställas. För det andra förmodar<br />
vi att den framtida forskningen i allt större utsträckning kommer att koncentreras<br />
till olika inriktningar, forskningsprogram, kunskaper och ”vested<br />
interests” (inmutade kunskapsområden) hos våra professorer, docenter<br />
och andra seniora forskare. Reformeringen <strong>av</strong> forskarutbildningarna för<br />
några år sedan bidrar, vid sidan <strong>av</strong> den akademiska forskningens naturliga<br />
specialiseringsprocess, till denna utveckling. Det kan också vara på sin<br />
plats att fråga vad som blir effekten <strong>av</strong> att en allt större del <strong>av</strong> seniorer, och<br />
på sikt även professorer, kommer att ha sin akademiska skolning och forskarutbildning<br />
i <strong>ämnet</strong> socialt <strong>arbete</strong>. Kan vi om 25 år förvänta oss att dagens<br />
10/90 situation (där 10 representerar forskningens referensandel till<br />
det egna forskarsamhället och 90 till ”lånad” kunskap från andra ämnen)<br />
kommer att förändras? Och kommer då den paradigmatiska öppenheten<br />
och möjligheterna till kunskapsimport att bestå?<br />
243
Change language