Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
av olika slag har blivit tydligare inslag i bilden. Vi har på dessa områden också en något tydligare kumulativ kunskapsutveckling. Vi har tidigare beskrivit denna ämnesstruktur som ett ruralt landskap med begynnande tätortstillväxt (vilket kan jämföras med de mer urbana och tättbefolkade vetenskapsområden som är lättare att fi nna exempel på inom medicinen och naturvetenskaperna, se vidare Dellgran & Höjer, 2000). Man bör också komma ihåg att de två förstnämnda områdena, dvs. omsorgs- och missbruksforskning, är två bra exempel på forskningsfält som idag är föremål för forskning i en lång rad olika discipliner inom såväl medicinen som samhällsvetenskapen. En anledning är naturligtvis att det handlar om politiskt viktiga och prioriterade områden. Detsamma kan egentligen sägas om den sociala barnavården. Forskningen kring denna är också en del av det successivt ökade intresset för vetenskaplig kunskap om barn och familj som i princip har präglat de senaste hundra åren. Samtliga dessa tre inriktningar har med andra ord fått en påtaglig draghjälp av ett allmänt stort politiskt och vetenskapligt formulerat behov av forskning. Inte minst har det handlat om möjligheter att ta del av växande forskningsresurser. Den här beskrivningen reser en del intressanta frågor. Vad är t.ex. ämnesbredden och heterogeniteten egentligen ett resultat av? Är bredden imponerande eller irriterande, är den en styrka eller svaghet och är den till förfång eller gagn för ämnets fortsatta utveckling? Å ena sidan är heterogeniteten naturlig och förklarlig då socialt arbete fortfarande är ett relativt ungt forskningsämne som har relationer till ett mycket stort och heterogent yrkesfält. Dessutom har ämnet importerat många forskare från andra ämnen med upparbetade forskningsintressen och etablerade områden, en utveckling som i högsta grad tycks fortsätta. I den utsträckning som forskningen i ämnet förknippas med uppgiften att förse praktikfältet med en viss typ av kunskap – eller att via praktikfältet identifi era kunskapsbehov – kommer det ämnesmässiga landskapet rimligen att förbli just stort och brett. Å andra sidan är akademisk forskning i allmänhet också en verksamhet med annan dynamik, logik och rationalitet, som bland annat befrämjar och vilar på en idé om kumulativ kunskapsproduktion. Nya forskningsuppgifter formuleras även i förhållande till tidigare vetenskapliga forskningsrön. Den i stort sett nödvändiga och oundvikliga följden av detta blir en tilltagande specialisering. En sådan sker med andra ord också i socialt arbete och kanske måste den ske om ämnet skall kunna konkurrera om forskningsmedel och därigenom överleva på längre sikt. Det är dock inte givet att denna specialisering alltid måste eller ens kan ske inom det egna disciplinära ämnesfältet. Tvärtom brukar många hävda 240
den tvärvetenskapliga karaktär som kännetecknar forskning i socialt arbete och det intresse och behov som fi nns av att liera sig med såväl forskare som kunskapsutvecklingen från andra ämnen. Både heterogeniteten och den specifi ka specialisering som vi kan se prov på är i princip det sammanlagda resultatet av strategiska överväganden, ”vested interests” och den forsknings- och kunskapsmässiga syn som har funnits och fi nns hos ämnets professorer och andra seniora forskare med infl ytande över ämnets utveckling. Det ankommer inte på oss här att beskriva dessa strategier och synsätt, men låt oss ändå formulera en central fråga vad gäller forskningens relation till det sociala arbetets praktik. Den nödvändiga specialiseringen kan komma att leda till en avsmalning av det sociala arbetet som forskningsområde. Detta kan i sin tur komma att förstärka den obalanserade kunskapsutveckling i förhållande till praktikfältets olika delområden som vi här kan skönja. Frågan är då vilka effekter denna avsmalning och obalans på sikt kan ge upphov till vad gäller andra aktörers behov, intressen och strategiskt handlande i den fortsatta kunskapsbildningen och professionaliseringen av det sociala arbetet. Vi har tidigare nämnt framväxten av FoU-enheter som ett exempel på hur man från centralt statligt, regionalt och kommunalt håll agerar för att påverka den fortsatta kunskapsbildningen genom att utveckla nya institutionella former för produktion av kunskap (Socialstyrelsen, 2002 respektive 2003). Mot ökat inslag av kvantitativ forskning? Den seniora forskningen i socialt arbete har ett stort inslag av kvalitativa metoder även om vi anar en ökning av forskning som baseras på kvantitativa material och metoder. I tidigare studier av forskningsproduktionen på olika nivåer har vi konstaterat att även en betydande del av den juniora och miniora forskningsproduktionen domineras av kvalitativa metoder. 41 I anslutning till detta pekade vi på ett antal tänkbara faktorer bakom denna dominans. Kunskapshypotesen bygger på att svenska socionomstudenter och forskarstudenter saknar kunskaper om kvantitativa metoder. Kulturhypotesen utgår från att det i den svenska socialarbetarkulturen fi nns ett motstånd mot kvantitativa angreppssätt. Likhetshypotesen poängterar de likheter som fi nns mellan 41. I detta avseende skiljer sig socialt arbete i Sverige från den i t.ex. USA där situationen närmast är den omvända (Adams & White, 1994; Glisson, 1995; Brun, 1997; Dellgran & Höjer, 2001). 241
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
- Page 290 and 291: i Lund, Göteborg, Umeå, Örebro o
den tvärvetenskapliga karaktär som kännetecknar forskning i socialt <strong>arbete</strong><br />
och det intresse och behov som fi nns <strong>av</strong> att liera sig med såväl forskare<br />
som kunskapsutvecklingen från andra ämnen.<br />
Både heterogeniteten och den specifi ka specialisering som vi kan se<br />
prov på är i princip det sammanlagda resultatet <strong>av</strong> strategiska överväganden,<br />
”vested interests” och den forsknings- och kunskapsmässiga syn<br />
som har funnits och fi nns hos <strong>ämnet</strong>s professorer och andra seniora forskare<br />
med infl ytande över <strong>ämnet</strong>s utveckling. Det ankommer inte på oss<br />
här att beskriva dessa strategier och synsätt, men låt oss ändå formulera<br />
en central fråga vad gäller forskningens relation till det sociala <strong>arbete</strong>ts<br />
praktik. Den nödvändiga specialiseringen kan komma att leda till en<br />
<strong>av</strong>smalning <strong>av</strong> det sociala <strong>arbete</strong>t som forskningsområde. Detta kan i sin<br />
tur komma att förstärka den obalanserade kunskapsutveckling i förhållande<br />
till praktikfältets olika delområden som vi här kan skönja. Frågan<br />
är då vilka effekter denna <strong>av</strong>smalning och obalans på sikt kan ge upphov<br />
till vad gäller andra aktörers behov, intressen och strategiskt handlande i<br />
den fortsatta kunskapsbildningen och professionaliseringen <strong>av</strong> det sociala<br />
<strong>arbete</strong>t. Vi har tidigare nämnt framväxten <strong>av</strong> FoU-enheter som ett exempel<br />
på hur man från centralt statligt, regionalt och kommunalt håll agerar<br />
för att påverka den fortsatta kunskapsbildningen genom att utveckla nya<br />
institutionella former för produktion <strong>av</strong> kunskap (Socialstyrelsen, 2002<br />
respektive 2003).<br />
Mot ökat inslag <strong>av</strong> kvantitativ forskning?<br />
Den seniora forskningen i socialt <strong>arbete</strong> har ett stort inslag <strong>av</strong> kvalitativa<br />
metoder även om vi anar en ökning <strong>av</strong> forskning som baseras<br />
på kvantitativa material och metoder. I tidigare studier <strong>av</strong> forskningsproduktionen<br />
på olika nivåer har vi konstaterat att även en<br />
betydande del <strong>av</strong> den juniora och miniora forskningsproduktionen<br />
domineras <strong>av</strong> kvalitativa metoder. 41 I anslutning till detta pekade vi<br />
på ett antal tänkbara faktorer bakom denna dominans. Kunskapshypotesen<br />
bygger på att svenska socionomstudenter och forskarstudenter saknar<br />
kunskaper om kvantitativa metoder. Kulturhypotesen utgår från att det<br />
i den svenska socialarbetarkulturen fi nns ett motstånd mot kvantitativa<br />
angreppssätt. Likhetshypotesen poängterar de likheter som fi nns mellan<br />
41. I detta <strong>av</strong>seende skiljer sig socialt <strong>arbete</strong> i Sverige från den i t.ex. USA där situationen<br />
närmast är den omvända (Adams & White, 1994; Glisson, 1995; Brun,<br />
1997; Dellgran & Höjer, 2001).<br />
241
Change language