Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Tabell 22. Andel socionomer med hög grad av forskningsorientering (p
8. Några sammanfattande kommentarer och avslutande frågor Låt oss avslutningsvis summera några av de mönster som har framkommit i vår profi lering av den seniora forskningsproduktionen och socionomernas uppfattningar om forskning och vetenskaplig kunskap. Vi ska i anslutning till detta beröra vissa frågor kring orsakerna bakom och tänkbara konsekvenser av forskningens ämnesmässiga utveckling och metodologiska och teoretiska orientering. Avslutningsvis ska vi mer generellt diskutera frågan om forskningsanvändning och plädera för det perspektiv som vi menar måste genomsyra framtida studier och diskussioner av relationerna mellan forskning och praktisk yrkesutövning. En imponerande eller irriterande bredd? Sammantaget framträder socialt arbete som ett mycket brett och heterogent ämne. Såväl i den seniora forskningsproduktionen som i avhandlingsforskningen behandlas inte bara en lång rad olika former av socialt arbete. Även en mångfald av sociala företeelser, samhällsstrukturer, välfärdsfrågor och livsvillkor för olika grupper, sociala problem, socialpolitiska interventioner och välfärdsstatliga förändringar på olika nivåer behandlas, om än i varierande grad. Ämnet bidrar på detta vis inte bara med vetenskaplig kunskap riktad till det sociala arbetets olika aktörer, utan också till en mer generell samhällsvetenskaplig kunskapsutveckling. Anspråken vad gäller att både identifi era och tillfredsställa välfärdspolitiska kunskapsbehov är med andra ord klart bredare. Samtidigt kan man säga att fl ertalet av ämnets olika inriktningar och delområden fortfarande är ganska glest befolkade i meningen antalet verksamma forskare per område. I förhållande till det sociala arbetets praktikfält fi nns det dessutom arbetsområden som i mycket liten utsträckning hittills blivit försörjda med mer specifi k vetenskaplig kunskap producerad av forskare i socialt arbete. Några exempel som vi har nämnt är socialt arbete inom skolan, inom kriminalvården och med försörjningsstöd i olika former. Vår genomgång av den seniora forskningen vittnar emellertid också om en framväxande specialisering i meningen att vissa forskningsområden relativt sett är volymmässigt större och något mer forskartäta. Detta gäller framför allt den forskning som bedrivs inom omsorgsfältet, missbruksvården och den sociala barnavården. I dessa fält har socio-kognitiva nätverk successivt formerats, vilket bland annat har gjort att såväl inbördes konkurrens om forskningsmedel som allianser och samarbete 239
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
- Page 288 and 289: socialt arbete, CUS, driver. Bland
Tabell 22. Andel socionomer med hög grad <strong>av</strong> forskningsorientering<br />
(p
Change language