Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Så fi nns det t.ex. en tydlig ökning av graden av forskningsorientering ju
högre upp vi kommer vad gäller tjänstenivå på socialbyråerna. Denna
framträder också med all önskvärd tydlighet i tabell 21 när vi särskilt
studerar andelen med relativt sett högre grad av forskningsorientering.
Det visar sig nämligen att variationerna inom såväl respektive tjänstenivå
som de olika arbetsområdena är mycket stora. I det sistnämnda avseendet
kan vi t.ex. se att en högre grad av forskningsorientering är klart vanligare
bland de socionomer som är verksamma inom social barnavård, omsorg,
familjerådgivning o.dyl. samt allmänt socialbyråarbete (i det sistnämnda
fi nns också en överrepresentation av chefer). Däremot är som synes forskningsorienteringen
mätt på detta vis klart lägre inom missbruks- och försörjningsområdet
och bland socionomerna inom skolan (se tabell 22). Om
vi dessutom jämför med den seniora forskningsproduktionens fördelning
framträder en del intressanta iakttagelser, även om man inte ska dra allt
för stora växlar på den här typen av jämförelser. För det första fi nns det en
viss samstämmighet på vissa områden: såväl forskning som forskningsorientering
är av mindre omfattning på försörjningsområdet och det skolkurativa
området. På motsvarande vis samvarierar forskningsvolym med
forskningsorientering på omsorgssidan och inom den sociala barnavårdssidan.
Däremot är det mer oklart hur man ska tolka situationen inom
missbruksområdet. Här har vi å ena sidan rätt mycket forskning men, å
den andra, en relativt sett lägre grad av forskningsorientering. Vi ska strax
återkomma till frågan om forskningsorienteringens variationer.
Tabell 21. Andel socionomer med olika grad av forskningsorientering och med
olika typer av tjänster, procentuell fördelning (p