Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
och att närmare 37 procent kanske kan tänka sig detta. Om detta skulle predicera faktisk handling (vilket det kanske inte gör) skulle det innebära att ungefär 2 800 socionomer skulle söka in på forskarutbildningen inom en snar framtid. 40 Tabell 20. Framtida intresse för forskning hos socionomer. Procentuell fördelning (N=1000). Framtida intresse av att: Absolut Kanske Knappast Absolut inte Vet ej Totalt – syssla med forskning 11,6 47,4 28,8 5,5 6,7 100,0 – söka in på forskarutbildning 10,1 36,5 35,4 10,7 7,4 100,0 En summering: forskningsorienteringen inom olika arbetsområden Vi ska avsluta denna genomgång genom att presentera ett sammanfattande mått på socionomernas syn på och intresse för forskning. Detta mått är konstruerat som ett summativt index av svaren på några av de frågor som vi här har berört i tur och ordning, nämligen bedömningen av forskning som kompetenskälla, graden av à jour-hållning med aktuell forskning, bedömning av forskningens framtida betydelse, kontakter med forskare samt intresset av att själv engagera sig i forskningsverksamhet. Den benämning som vi har valt för ändamålet är forskningsorientering, vilket innebär att om man har en relativt hög grad av sådan så är intresset för forskning och värderingen av dess nuvarande och framtida betydelse för såväl den egna kompetensen som för det sociala arbetet i sin helhet relativt sett högre. Vad gäller den rent tekniska beskrivningen av dessa indexberäkningar och gruppvisa indelning av den aktuella variabeln får vi hänvisa till en kommande artikel. Avsikten är här framför allt att studera i vilken utsträckning denna forskningsorientering varierar mellan olika arbetsområden och mellan socionomer med olika typer av tjänster. Om vi först ser till den genomsnittliga forskningsorienteringen så har vi att göra med relativt små men signifi kanta skillnader med avseende på såväl tjänst som arbetsområde. 40. Beräkningen bygger på att det enligt arbetsmiljöundersökningen från 1997 skulle fi nnas 28 000 socialsekreterare och kuratorer i Sverige (se Dellgran & Höjer, 2000). 236
Så fi nns det t.ex. en tydlig ökning av graden av forskningsorientering ju högre upp vi kommer vad gäller tjänstenivå på socialbyråerna. Denna framträder också med all önskvärd tydlighet i tabell 21 när vi särskilt studerar andelen med relativt sett högre grad av forskningsorientering. Det visar sig nämligen att variationerna inom såväl respektive tjänstenivå som de olika arbetsområdena är mycket stora. I det sistnämnda avseendet kan vi t.ex. se att en högre grad av forskningsorientering är klart vanligare bland de socionomer som är verksamma inom social barnavård, omsorg, familjerådgivning o.dyl. samt allmänt socialbyråarbete (i det sistnämnda fi nns också en överrepresentation av chefer). Däremot är som synes forskningsorienteringen mätt på detta vis klart lägre inom missbruks- och försörjningsområdet och bland socionomerna inom skolan (se tabell 22). Om vi dessutom jämför med den seniora forskningsproduktionens fördelning framträder en del intressanta iakttagelser, även om man inte ska dra allt för stora växlar på den här typen av jämförelser. För det första fi nns det en viss samstämmighet på vissa områden: såväl forskning som forskningsorientering är av mindre omfattning på försörjningsområdet och det skolkurativa området. På motsvarande vis samvarierar forskningsvolym med forskningsorientering på omsorgssidan och inom den sociala barnavårdssidan. Däremot är det mer oklart hur man ska tolka situationen inom missbruksområdet. Här har vi å ena sidan rätt mycket forskning men, å den andra, en relativt sett lägre grad av forskningsorientering. Vi ska strax återkomma till frågan om forskningsorienteringens variationer. Tabell 21. Andel socionomer med olika grad av forskningsorientering och med olika typer av tjänster, procentuell fördelning (p
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
- Page 280 and 281: För att få en uppfattning om fors
- Page 282 and 283: vid institutioner för socialt arbe
- Page 284 and 285: Tidskrift Antal Scandinavian journa
- Page 286 and 287: produkter per år. 45 Av dessa är
och att närmare 37 procent kanske kan tänka sig detta. Om detta skulle<br />
predicera faktisk handling (vilket det kanske inte gör) skulle det innebära<br />
att ungefär 2 800 socionomer skulle söka in på forskarutbildningen inom<br />
en snar framtid. 40<br />
Tabell 20. Framtida intresse för forskning hos socionomer. Procentuell fördelning<br />
(N=1000).<br />
Framtida intresse <strong>av</strong> att: Absolut Kanske Knappast Absolut inte Vet ej Totalt<br />
– syssla med forskning 11,6 47,4 28,8 5,5 6,7 100,0<br />
– söka in på forskarutbildning<br />
10,1 36,5 35,4 10,7 7,4 100,0<br />
<strong>En</strong> summering: forskningsorienteringen inom olika<br />
arbetsområden<br />
Vi ska <strong>av</strong>sluta denna genomgång genom att presentera ett sammanfattande<br />
mått på socionomernas syn på och intresse för forskning. Detta<br />
mått är konstruerat som ett summativt index <strong>av</strong> svaren på några <strong>av</strong> de<br />
frågor som vi här har berört i tur och ordning, nämligen bedömningen<br />
<strong>av</strong> forskning som kompetenskälla, graden <strong>av</strong> à jour-hållning med aktuell<br />
forskning, bedömning <strong>av</strong> forskningens framtida betydelse, kontakter med<br />
forskare samt intresset <strong>av</strong> att själv engagera sig i forskningsverksamhet.<br />
Den benämning som vi har valt för ändamålet är forskningsorientering,<br />
vilket innebär att om man har en relativt hög grad <strong>av</strong> sådan så är intresset<br />
för forskning och värderingen <strong>av</strong> dess nuvarande och framtida betydelse<br />
för såväl den egna kompetensen som för det sociala <strong>arbete</strong>t i sin helhet<br />
relativt sett högre. Vad gäller den rent tekniska beskrivningen <strong>av</strong> dessa<br />
indexberäkningar och gruppvisa indelning <strong>av</strong> den aktuella variabeln får<br />
vi hänvisa till en kommande artikel.<br />
Avsikten är här framför allt att studera i vilken utsträckning denna<br />
forskningsorientering varierar mellan olika arbetsområden och mellan<br />
socionomer med olika typer <strong>av</strong> tjänster. Om vi först ser till den genomsnittliga<br />
forskningsorienteringen så har vi att göra med relativt små men<br />
signifi kanta skillnader med <strong>av</strong>seende på såväl tjänst som arbetsområde.<br />
40. Beräkningen bygger på att det enligt arbetsmiljöundersökningen från 1997<br />
skulle fi nnas 28 000 socialsekreterare och kuratorer i Sverige (se Dellgran &<br />
Höjer, 2000).<br />
236
Change language