Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

någon mån fi nna indikationer på detta fi ck de tillfrågade socionomerna ta
ställning till 11 påståenden om vad man anser behöver göras och förändras
för att förbättra relationerna. Påståendena bygger på vanligt förekommande
inslag i debatten om hur dessa relationer fungerar. På ett sätt kan
man säga att vi försöker undersöka hur frekventa vissa uppfattningar är
hos praktikerna, oavsett om dessa är kunskaps- eller erfarenhetsbaserade,
eller helt enkelt bara bygger på allmänna föreställningar eller myter. Vi
utgår här från att ansvaret för goda eller dåliga relationer antingen kan
tillskrivas praktikerna och deras organisationer (t.ex. ”gatekeeping” vad
gäller mottagande och vidareförmedling av forskningsinformation, arbetsbelastning
etc.), eller på grundutbildningen, eller på forskarna, deras
produkter och organisationer (t.ex. i vilken utsträckning praktikerna görs
delaktiga i forskningsprocessen, det vetenskapliga/akademiska språket,
publiceringsformerna, produktionstider etc.).
I tabell 19 presenteras i rangordning i vilken grad de tillfrågade har
hållit med om respektive påståenden. Vi använder här ett så kallat balansmått,
vilket innebär att vi från den andel svarande som har instämt helt
eller delvis har dragit den som helt eller delvis tagit avstånd från respektive
påstående. Som synes verkar de fl esta mena att det fi nns brister både när
det gäller praktikernas deltagande i forskningen och hur forskningsinformation
mottas och förmedlas av organisationer man är verksam inom.
Det stora fl ertalet efterlyser också andra informationsformer och större
tidsmässigt utrymme i arbetet för att kunna följa med i aktuell forskning.
Däremot är bilden mer splittrad när det gäller vetskapen om hur man
skall få kännedom om forskning. På den här punkten är det långt fl er av
de tillfrågade som säger att detta inte är ett problem.
234