Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

ner på kunskapsområdet, menar vi att de uppfattningar som förekommer
ändå är av visst intresse. De kan nämligen antas få reella implikationer
och konsekvenser för olika aktörers strategiska individuella och kollektiva
handlingar. Kunskapsföreställningar påverkar t.ex. intresset och valet
av olika typer av vidareutbildningar hos enskilda socialarbetare, eller
strategiska satsningar från staten och utbildningsansvariga vad gäller utbildningspolitik
och resursfördelning. En mycket stor del av kritiken av
sakernas tillstånd och behoven av förändringar diskuteras ofta i termer
av olika typer av kunskaper och sätten att utveckla, vidareförmedla, förvärva
och använda dessa. Ett bland fl era exempel är vilken legitimerande
betydelse som retoriken kring behovet av att överbrygga klyftan mellan
forskning och praktik har haft för den snabbt tillväxande FoU-sektorn
inom välfärdsområdet, eller för Socialstyrelsens projekt för kunskapsbaserad
socialtjänst.
Forskning som kunskapskälla
Den första frågan vi ska behandla gäller i vilken utsträckning som de
tillfrågade socionomerna anser att forskning för egen del är en källa till
kompetens och kunskap. Drygt 62 procent menar att forskning spelar
en mycket eller ganska stor roll för kompetensen och bara 10 procent
anser att forskningen har en liten eller mycket liten betydelse. Det här
kan måhända låta som ett överraskande positivt resultat, inte minst mot
bakgrund av de mer nedslående resultat vad gäller de yrkesverksammas
kännedom och läsning av forskningstidskrifter som Bergmark & Lundström
(2000) tidigare har rapporterat om. Nu kan man emellertid också
påpeka att av de nio olika kompetenskällor som man hade att ta ställning
till i enkäten så uppfattas just forskning som den i genomsnitt minst betydelsefulla.
I toppen av en sådan rangordning fi nner vi i stället personliga
egenskaper, handledning och tidigare yrkeserfarenheter. Drygt 92 procent
menar t.ex. att det sistnämnda spelar en mycket eller ganska stor roll för
kompetensen som socialarbetare och, bara lite mer än en procent anser att
dessa har en ganska eller mycket liten betydelse i sammanhanget. Därtill
kan nämnas att både andelen som svarat varken/eller och spridningen i
svaren är som störst just när gäller forskning, vilket implicerar att många
praktiker kan känna sig mer osäkra på vilken reell betydelse formell vetenskaplig
kunskap faktiskt har för den egna kompetensen.
En fråga som kan länkas till detta är i vilken mån man anser sig hålla
sig à jour med aktuell forskning inom det egna arbetsområdet. Här menar
230