Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
socionomkollektivets uppfattningar vad gäller just forskning, samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan olika tjänstenivåer och arbetsområden. Den aktuella enkäten skickades ut till ett slumpvis urval på totalt 2 000 medlemmar i SSR, den fackförening som idag dominerar på socionomområdet. Av dessa svarade 1 140 personer, av vilka exakt 1 000 hade socionomexamen. Enligt SSR:s medlemsregister är knappt 70 procent av de totalt 29 000 medlemmarna yrkesverksamma socionomer. Men hänsyn taget till detta blir den approximerade svarsfrekvensen 72 procent (dvs. 1 000 av 1 372). Innan vi går vidare fi nns det anledning att peka på några omständigheter som kan påverka våra tolkningsmöjligheter. För det första är svaren på hur man ser på forskningen som kompetenskälla inte detsamma som hur den i realiteten kommer till användning. Forskningsanvändning och bruk av vetenskaplig kunskap – eller mer generellt hur kunskap av olika slag kommer till användning i, eller har betydelse för, praktisk handling hos professionella experter – är en lika komplex och empiriskt svårfångad fråga som teoretiskt omtvistad. De mer grundläggande kunskapsteoretiska frågor som detta bottnar i är som bekant mycket gamla, men litteraturen på just det här området, som inkluderar begrepp som t.ex. tyst kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap, ”refl exiva praktiker” och evidensbaserad kunskap, har vuxit kraftigt de senaste decennierna (för en översikt se t.ex. Eraut, 1994 eller Yelloly & Henkel, 1997). De svar som vi här kommer att redovisa bygger på subjektiva upplevelser och bedömningar. Att utifrån mer objektiva utgångspunkter fånga hur vetenskaplig, formell kunskap transformeras och kommer till användning i beslut, bedömningar och handlingar tarvar – om det över huvud taget är möjligt – helt andra forskningsmetoder och instrument. Den empiriska forskningen kring forskningsanvändningen i socialt arbete har i Sverige varit relativt mager (för några undantag se t.ex. Nilsson & Sunesson, 1988, Bergmark & Lundström, 2000 och Socialstyrelsen, 2002). Därtill kommer ett annat problem, nämligen ett möjligt inslag av social önskvärdhet i svaren. Man bör åtminstone kunna förvänta sig en viss infl uens av den speciella retorik och diskurs som sedan länge har präglat synen på teoretisk kunskap, vetenskap och forskning och dess relation till det sociala arbetets praktik. Å ena sidan har talet om behovet av vetenskaplig kunskap – som ett led i professionaliseringen av det sociala arbetet – under i princip hela 1900-talet varit mycket stark och framträdande, något som man delar med en lång rad andra yrkesgrupper inom välfärds- 228
området. Detta innebär sannolikt att varje enskild socionom känner av en viss förväntan om att man ska vara just en yrkesutövare vars praktiska och professionella värv vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man bör med andra ord vara (eller framstå som) en person som är förtrogen med och intresserad av forskning. Möjligtvis har denna förväntan accentuerats under de senaste åren i takt med forskningens kvantitativa tillväxt och de allt mer framträdande kraven från olika håll om behovet av effektutvärdering och evidens- och kunskapsbaserad praktik. Därför fi nns det en viss risk för att man i vår enkät ger uttryck för en mer positiv uppfattning om forskningens roll och betydelse, åtminstone vad gäller för egen del. Å andra sidan har den mångåriga debatten om det sociala arbetet och dess kunskapsfrågor lika mycket präglats av talet om den besvärliga klyftan mellan teori och praktik, eller mellan akademisk forskning (och forskare) och praktisk yrkesutövning (och praktiker). Detta kan i sin tur mycket väl innebära att det också är legitimt att artikulera en mer kritisk och negativ hållning gentemot forskning och dess relation med praktikfältet. Det fi nns nu varken anledning eller utrymme för oss att just här diskutera denna debatt särskilt ingående. Men låt oss ändå göra några kommentarer. För det första är debatten i mångt och mycket en (oundviklig) frukt av de spänningar som uppstår i samband med akademiserings- och professionaliseringsprocesser. Ansträngningar att förvetenskapliga ett visst praxisområde ger näring åt uppdelningar (och polariseringar) mellan t.ex. teoretisk och praktisk kunskap, eller mellan ”formell” kunskap (utbildning, forskning etc.) och ”informell” sådan (via yrkeserfarenheter, kollegor, personliga egenskaper, värderingar etc.). Men det ger samtidigt näring åt talet om behovet av överbryggning mellan teori och vetenskap å ena sidan och praktisk yrkesutövning å den andra. Det fi nns en del amerikansk forskning om själva retoriken kring den förmenta klyftan mellan teori och praktik i socialt arbete som bland annat hävdar att debatten innehåller ett mycket stort mått av mytbildning, syndabockstänkande, elitism etc. (Lemlem, 1999). På det viset framträder en bild av hur både kunskapsuppfattningar och relationsbedömningar av det här slaget också utgörs av sociala konstruktioner och diskursiva intresseformuleringar hos olika aktörer och intressenter inom ramen för det som vi skulle kunna kalla för ”the politics of social work research”. Vilken sammanlagd effekt den sociala önskvärdheten av forskningsorientering och den kritiska hållningen till relationen mellan akademi och praktik kan ha på svaren på våra frågor är mycket svårt att avgöra. Men trots metodologiska invändningar och inslaget av retorik och konstruktio- 229
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
- Page 275 and 276: har haft mindre resurser av fakulte
- Page 277: forskningsresursernas omfattning b
området. Detta innebär sannolikt att varje enskild socionom känner <strong>av</strong> en<br />
viss förväntan om att man ska vara just en yrkesutövare vars praktiska och<br />
professionella värv vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man bör<br />
med andra ord vara (eller framstå som) en person som är förtrogen med<br />
och intresserad <strong>av</strong> forskning. Möjligtvis har denna förväntan accentuerats<br />
under de senaste åren i takt med forskningens kvantitativa tillväxt och de<br />
allt mer framträdande kr<strong>av</strong>en från olika håll om behovet <strong>av</strong> effektutvärdering<br />
och evidens- och kunskapsbaserad praktik. Därför fi nns det en viss<br />
risk för att man i vår enkät ger uttryck för en mer positiv uppfattning om<br />
forskningens roll och betydelse, åtminstone vad gäller för egen del.<br />
Å andra sidan har den mångåriga debatten om det sociala <strong>arbete</strong>t<br />
och dess kunskapsfrågor lika mycket präglats <strong>av</strong> talet om den besvärliga<br />
klyftan mellan teori och praktik, eller mellan akademisk forskning (och<br />
forskare) och praktisk yrkesutövning (och praktiker). Detta kan i sin tur<br />
mycket väl innebära att det också är legitimt att artikulera en mer kritisk<br />
och negativ hållning gentemot forskning och dess relation med praktikfältet.<br />
Det fi nns nu varken anledning eller utrymme för oss att just här<br />
diskutera denna debatt särskilt ingående. Men låt oss ändå göra några<br />
kommentarer. För det första är debatten i mångt och mycket en (oundviklig)<br />
frukt <strong>av</strong> de spänningar som uppstår i samband med akademiserings-<br />
och professionaliseringsprocesser. Ansträngningar att förvetenskapliga ett<br />
visst praxisområde ger näring åt uppdelningar (och polariseringar) mellan<br />
t.ex. teoretisk och praktisk kunskap, eller mellan ”formell” kunskap<br />
(utbildning, forskning etc.) och ”informell” sådan (via yrkeserfarenheter,<br />
kollegor, personliga egenskaper, värderingar etc.). Men det ger samtidigt<br />
näring åt talet om behovet <strong>av</strong> överbryggning mellan teori och vetenskap å<br />
ena sidan och praktisk yrkesutövning å den andra. Det fi nns en del amerikansk<br />
forskning om själva retoriken kring den förmenta klyftan mellan<br />
teori och praktik i socialt <strong>arbete</strong> som bland annat hävdar att debatten<br />
innehåller ett mycket stort mått <strong>av</strong> mytbildning, syndabockstänkande,<br />
elitism etc. (Lemlem, 1999). På det viset framträder en bild <strong>av</strong> hur både<br />
kunskapsuppfattningar och relationsbedömningar <strong>av</strong> det här slaget också<br />
utgörs <strong>av</strong> sociala konstruktioner och diskursiva intresseformuleringar hos<br />
olika aktörer och intressenter inom ramen för det som vi skulle kunna<br />
kalla för ”the politics of social work research”.<br />
Vilken sammanlagd effekt den sociala önskvärdheten <strong>av</strong> forskningsorientering<br />
och den kritiska hållningen till relationen mellan akademi och<br />
praktik kan ha på svaren på våra frågor är mycket svårt att <strong>av</strong>göra. Men<br />
trots metodologiska invändningar och inslaget <strong>av</strong> retorik och konstruktio-<br />
229
Change language