Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

avseendet rör ämnesorienteringen: teori från socialt arbete används oftast
när det gäller studier av sociala arbetsmetoder, dvs. mikrostudier av interventioner,
medan psykologisk teori förutom i sådana studier också är
mer frekventa i forskningen kring sociala problem och fenomen. De sociologiska
teorierna förekommer ofta i alla typer av studier, men är nästan
dubbelt så vanliga när det gäller studier av företeelser jämfört med studier
av interventioner. Annan teori som t.ex. socialpolitisk och nationalekonomisk
används inte direkt överraskande oftast just vid interventionsstudier
på makronivå.
I syfte att ge en mer fi nkornig bild av det teoretiska innehållet i de
seniora skrifterna har vi, som vi nyss nämnde, också noterat de beteckningar
som författarna själva använder sig av för att beskriva sina teoretiska
verktyg. Det krävs alltså att författarna explicit benämner sitt
teoretiska innehåll. Resultatet blev en så kallad stringvariabel med över
70 olika teoretiska benämningar (då har ändå inte redogörelser för tidigare
forskning inom textens ämne kategoriserats, vilket skulle innebära
att t.ex. referenser från missbruksforskning, forskning om social barnavård,
socialbidragsforskning hade blivit betydande). Tydligare kan heterogeniteten
och pluralismen knappast beskrivas. Låt oss för att illustrera
denna mångfald (och kanske även våra kategoriseringsbekymmer) nämna
några av de olika teoretiska kluster som förekommer i minst fyra skrifter
(antalet skrifter inom parantes); organisationsteori/-sociologi (12), kön/
feminism/gender (12), socialpsykologi med inriktning mot social interaktionism
(12), urbansociologi (5), kulturteori/kultursociologi/cultural
studies (5), stämplingsteori/stigmatisering (4), civilt samhälle/sociala
rörelser (7), omsorgsteori (5), nätverksteori/ekologisk teori/systemteori
(4), gruppanalytiska teorier/psykodynamiskt teori, utvecklingspsykologi
(5), socialpolitik/välfärdsteori (9), nationalekonomisk teori (6),
vetenskapsteori (4). Bland övriga fält som förekommer kan nämnas:
familjesociologi/familjeteori, professionsteori, teorier om livslopp,
rättsdogmatik/rättssociologi, socialantropologi, gerontologi, motivationsteori
och teorier kring socialt stöd. Att på det här viset kartlägga
forskningsämnet socialt arbete och dess teoretiska kunskapsbas framstår
med andra ord som en delikat uppgift, inte minst med tanke på att den
teoretiska utvecklingen i många av de ovan uppräknade fälten sker i komplexa
samspel med varandra.
Avslutningsvis ska vi kort beröra det lilla undantag vi gjort när det gäller
bibliometriska metoder. Vi har nämligen särskilt granskat de litteraturreferenser
som förekommer i de texter i vårt material som har skrivits
225