Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
I tabell 15 visas hur fördelningen av forskningsmetodologiska inriktningar varierar mellan olika arbetsområden. Forskning om social omsorg och om försörjningsstöd uppvisar ett, om man så vill, mer balanserat mönster i så måtto att den innehåller ungefär lika många kvantitativa studier som kvalitativa. Däremot bygger forskning som har en stark koppling till missbruksvård, social barnavård och allmänt socialbyråarbete i vårt urval betydligt oftare på kvalitativa metoder. Tabell 15. Antal seniora forskningsprodukter fördelade efter professionella arbetsområden och forskningsmetoder. Professionellt arbetsområde 222 Antal texter Kvantitativa metoder Kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder Kvalitativa metoder Utan egen empiri Omsorg 32 12 2 8 10 Missbruksvård 29 5 3 15 6 Social barnavård 26 3 3 19 1 Utbildning el. forskning 17 1 3 4 9 Allmänt socialbyrå 14 3 0 9 2 Försörjningsstöd, socialbidrag el arbetslöshet 13 6 1 5 1 Sjukvård 9 4 0 3 2 Fält- el samhällsarbete 6 3 0 1 2 Familjerådgivning, -terapi m.m. 3 0 0 1 2 Kriminalvård 1 0 0 1 0 Skola 0 0 0 0 0 Övriga 7 0 3 3 1 Totalt med stark koppling 157 37 15 69 36
6. De teoretiska verktygen Att kategorisera vetenskapliga produkter efter teorimässig grund i ett så heterogent ämne som socialt arbete är ett grannlaga och synnerligen besvärligt företag. Detta har för det första att göra med att det teoretiska innehållet framträder, presenteras och brukas på en lång rad olika sätt. I många fall är inte heller teorins funktion i förhållande till det empiriska materialet explicitgjord. 36 För det andra framstår ämnet och dess forskningsproduktion i sin helhet som heterogent och pluralistiskt vad gäller teoretiska referenser, vilket bland annat innebär en hög grad av import av teoretiska perspektiv, begrepp och traditioner från andra ämnen. Vi har försökt lösa denna uppgift genom att för det första notera vilka teoretiska referenser som anges i respektive text för att på så vis få en mer detaljerad bild. För det andra har varje enskild text placerats på en ämnesmässig karta utifrån sin dominerande teoretiska orientering, Avsikten är att undersöka hur stort det teoretiska infl ytandet är från andra ämnen som sociologi, psykologi, nationalekonomi, statskunskap etc. Vi följer här samma typ av kategoriseringar som gjordes i Dellgran & Höjer (2000) där vi närmare beskriver hur detta förfarande går till. Däremot har vi inte gjort en mer regelrätt bibliometrisk studie i det här fallet med ett litet undantag som vi strax kommer till. Dominerande teori har endast kodats i 182 av seniorernas totalt 269 postdoktorala skrifter, vilket ger ett bortfall på 87 skrifter. Orsaken är att det i vissa fall inte har varit möjligt att klarlägga ett tydligt teoretiskt innehåll (i t.ex. mer argumenterande artiklar, rena empiriska deskriptioner, bokrecensioner m.m.). Tabell 16 visar att sociologi har en mycket stark ställning i socialt arbete i detta avseende. Sammanlagt 63 procent av texterna domineras av teoribildning som är hänförbar till sociologi, antingen ensamt eller i kombination med teoretiskt innehåll med annan ämnesmässig koppling. Andelen texter som just kombinerar teori från olika ämnesfält är för övrigt ganska stor. Psykologisk teoribildning dominerar endast i sex procent av texterna, men även här stiger andelen om hänsyn tas till att man ibland kombinerar sådan med teori från andra håll. Mindre än var tionde text har sin dominerande teori från socialt arbete (räknar vi med kombinationer där socialt arbete ingår har drygt var fjärde teori från 36. På den här punkten fi nns också en viss likhet med avhandlingsforskningen. I vissa fall framstår överhuvudtaget valet och bruket av slutledningsmodell som oklart och implicit till sin karaktär (se också Dellgran & Höjer 2003a). 223
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
- Page 270 and 271: c. Amerikanska institutioner deltar
- Page 273 and 274: Resurser och produktivitet Som inle
I tabell 15 visas hur fördelningen <strong>av</strong> forskningsmetodologiska inriktningar<br />
varierar mellan olika arbetsområden. Forskning om social omsorg och<br />
om försörjningsstöd uppvisar ett, om man så vill, mer balanserat mönster<br />
i så måtto att den innehåller ungefär lika många kvantitativa studier<br />
som kvalitativa. Däremot bygger forskning som har en stark koppling till<br />
missbruksvård, social barn<strong>av</strong>ård och allmänt socialbyrå<strong>arbete</strong> i vårt urval<br />
betydligt oftare på kvalitativa metoder.<br />
Tabell 15. Antal seniora forskningsprodukter fördelade efter professionella<br />
arbetsområden och forskningsmetoder.<br />
Professionellt<br />
arbetsområde<br />
222<br />
Antal<br />
texter<br />
Kvantitativa<br />
metoder<br />
Kombination<br />
<strong>av</strong> kvantitativa<br />
och<br />
kvalitativa<br />
metoder<br />
Kvalitativa<br />
metoder<br />
Utan egen<br />
empiri<br />
Omsorg 32 12 2 8 10<br />
Missbruksvård 29 5 3 15 6<br />
Social barn<strong>av</strong>ård 26 3 3 19 1<br />
Utbildning el.<br />
forskning 17 1 3 4 9<br />
Allmänt socialbyrå 14 3 0 9 2<br />
Försörjningsstöd,<br />
socialbidrag el<br />
arbetslöshet 13 6 1 5 1<br />
Sjukvård 9 4 0 3 2<br />
Fält- el samhälls<strong>arbete</strong> 6 3 0 1 2<br />
Familjerådgivning,<br />
-terapi m.m. 3 0 0 1 2<br />
Kriminalvård 1 0 0 1 0<br />
Skola 0 0 0 0 0<br />
Övriga 7 0 3 3 1<br />
Totalt med stark<br />
koppling 157 37 15 69 36
Change language