Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Forskningsmetoder När vi har kategoriserat de forskningsmetoder som har använts för att samla in och bearbeta empiriskt material har vi utgått från en enkel uppdelning mellan kvantitativa respektive kvalitativa metoder samt eventuella kombinationer av dessa. Vi har i varje sådan huvudgrupp dessutom noterat vilken typ av material undersökningarna bygger på med avseende på t.ex. primär- respektive sekundärmaterial, enkäter, intervjuer, observationer, textanalyser m.m. Vi har också särskilt studerat vilken analysnivå som använts bland de kvantitativa metoderna. Statistiska metoder brukar ibland bedömas efter hur avancerade de är. Ett vanligt sätt är att dela in dem i tre olika nivåer; (1) frekvenser och korstabeller, (2) bivariata korrelationer med enkla signifi kanstester samt (3) mulitvariata analyser som t.ex. faktor- och regressionsanalyser (Allart m fl . 1988). När vi i denna rapport talar om avancerad kvantitativ metod avser vi den tredje formen. Tabell 13 visar vilka forskningsmetoder som används i den seniora forskningsproduktionen jämfört med den juniora (avhandlingar) och miniora, (D- och C-uppsatser). De olika materialen är inte producerade under en identisk period även om tiderna till viss del överlappar varandra. Seniorernas skrifter är från 1995–2002. Avhandlingarna är från 1980–1998 och uppsatserna från 1997–1998. Mer än var tredje av seniorernas postdoktorala texter är icke-empiriska till sin karaktär. I detta avseende skiljer sig seniorernas texter från de andra nivåerna. Samtliga avhandlingar som hittills producerats i socialt arbete innehåller nämligen någon form av empiri. I de seniora texter som bygger på empiriska studier dominerar kvalitativa metoder, men dock inte lika mycket som bland avhandlingar och uppsatser. Kombinationer av kvantitativa och kvalitativa metoder ligger till grund för endast var trettonde senior text, att jämföra med var tredje avhandling. De kvantitativa metoderna används i drygt var femte senior skrift. Andelen kvantitativa metoder ökar successivt med författarnas formella kompetens. De är lägst i C-uppsatser, något högre i D-uppsatser och avhandlingar för att vara högst, 21 procent, bland seniorernas skrifter. 218
Tabell 13. Forskningsmetoder i forskningsprodukter på olika nivåer, antal och andelar i procent. 34 Forskningsprodukter n Kvantitativametoder Kombinationer av kvantitativa och kvalitativametoder Kvalitativametoder Utan egen empiri Totalt SENIORER Postdoktorala skrifter 267 21 8 36 36 100 JUNIORER Avhandlingar1980–1998 89 14 36 50 0 100 MINIORER D-uppsatser 1997–1998 C-uppsatser 1997 47 316 13 7 13 6 68 77 6 10 100 100 I tabell 14 kan utläsas hur metodvalet i de seniora texterna varierar dels beroende på författarnas formella kompetens, kön, disputationsämne, disputationsperiod och institutionstillhörighet, dels med avseende på texternas publiceringsspråk och -form, ämnesorientering samt eventuella utvärderingsinnehåll. 35 Om vi börjar med de skrifter som använder kvantitativa metoder kan vi konstatera att mindre än hälften är analyserade med avancerade metoder, dvs. med någon form av multivariata analyser. Totalt bygger nio procent av texterna på avancerad statistisk analys (räknar vi bort de icke-empiriska texterna blir andelen drygt 14 procent). Fördelningen mellan de som använder eget primärmaterial (oftast olika surveyundersökningar) och de som använder olika former av sekundärmaterial (t.ex. olika former av registerdata) är relativt jämn. 34. Underlaget för junior- respektive minior nivå är hämtat från Dellgran & Höjer (2000) respektive (1999). 35. De skillnader som kan studeras i tabellen är vid en kontroll med chi2 test signifi kanta med p
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219: har berört är också signifi kant
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
- Page 268 and 269: varje grupp ligger dock de svenska
Forskningsmetoder<br />
När vi har kategoriserat de forskningsmetoder som har använts för att<br />
samla in och bearbeta empiriskt material har vi utgått från en enkel uppdelning<br />
mellan kvantitativa respektive kvalitativa metoder samt eventuella<br />
kombinationer <strong>av</strong> dessa. Vi har i varje sådan huvudgrupp dessutom<br />
noterat vilken typ <strong>av</strong> material undersökningarna bygger på med <strong>av</strong>seende<br />
på t.ex. primär- respektive sekundärmaterial, enkäter, intervjuer, observationer,<br />
textanalyser m.m. Vi har också särskilt studerat vilken analysnivå<br />
som använts bland de kvantitativa metoderna. Statistiska metoder brukar<br />
ibland bedömas efter hur <strong>av</strong>ancerade de är. Ett vanligt sätt är att dela in<br />
dem i tre olika nivåer; (1) frekvenser och korstabeller, (2) bivariata korrelationer<br />
med enkla signifi kanstester samt (3) mulitvariata analyser som t.ex.<br />
faktor- och regressionsanalyser (Allart m fl . 1988). När vi i denna rapport<br />
talar om <strong>av</strong>ancerad kvantitativ metod <strong>av</strong>ser vi den tredje formen.<br />
Tabell 13 visar vilka forskningsmetoder som används i den seniora<br />
forskningsproduktionen jämfört med den juniora (<strong>av</strong>handlingar) och<br />
miniora, (D- och C-uppsatser). De olika materialen är inte producerade<br />
under en identisk period även om tiderna till viss del överlappar varandra.<br />
Seniorernas skrifter är från 1995–2002. Avhandlingarna är från<br />
1980–1998 och uppsatserna från 1997–1998.<br />
Mer än var tredje <strong>av</strong> seniorernas postdoktorala texter är icke-empiriska<br />
till sin karaktär. I detta <strong>av</strong>seende skiljer sig seniorernas texter från de andra<br />
nivåerna. Samtliga <strong>av</strong>handlingar som hittills producerats i socialt <strong>arbete</strong><br />
innehåller nämligen någon form <strong>av</strong> empiri. I de seniora texter som bygger<br />
på empiriska studier dominerar kvalitativa metoder, men dock inte<br />
lika mycket som bland <strong>av</strong>handlingar och uppsatser. Kombinationer <strong>av</strong><br />
kvantitativa och kvalitativa metoder ligger till grund för endast var trettonde<br />
senior text, att jämföra med var tredje <strong>av</strong>handling. De kvantitativa<br />
metoderna används i drygt var femte senior skrift. Andelen kvantitativa<br />
metoder ökar successivt med författarnas formella kompetens. De är lägst<br />
i C-uppsatser, något högre i D-uppsatser och <strong>av</strong>handlingar för att vara<br />
högst, 21 procent, bland seniorernas skrifter.<br />
218
Change language