Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

16.09.2013 Views

forskning. Det måste således fi nnas en balans mellan forskarutbildningen och den postdoktorala forskningen. Bedömargruppen är imponerad över den produktivitet som forskarna i socialt arbete uppvisar trots en mycket omfattande grundutbildning och trots att de mest meriterade forskarnas arbetstid är splittrad på en rad andra uppgifter än forskning. Totalt i landet fi nns endast fem forskarassistenttjänster i socialt arbete. Det betyder bland annat att möjligheten för nydisputerade med fallenhet för forskning att göra karriär som forskare är små. Högskoleverket instämmer i gruppens slutsats att antalet postdoktorala tjänster vare sig det är i form av forskarassistenter eller forskningslektorat behöver utökas. Den postdoktorala forskningens karaktär Ett av karaktärsdragen för forskningen vid institutionerna för socialt arbete är enligt bedömargruppen att den täcker ett mycket brett forskningsfält. För forskningen i ämnet som helhet blir effekten att det är svårt att hitta några avgränsade teman eller delområden inom vilka det bedrivs omfattande forskning med kumulativa inslag. Den kvantitativa analysen av forskarnas inlämnade vetenskapliga arbeten pekar på att detta möjligen är på väg att ske inom arbetsområdet sociala arbetsmetoder och inom inriktningar som missbrukarvård, social barnavård och omsorgsfältet. Högskoleverket vidarebefordrar gruppens bedömning att forskningen skulle tjäna på en starkare fokusering. Högskoleverkets sammanfattande bedömning Mot bakgrund av bedömargruppernas yttranden fi nner Högskoleverket sammanfattningsvis att grund- och forskarutbildningen i socialt arbete håller tillräckligt god akademisk kvalitet vid universiteten i Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Växjö och Örebro samt Malmö högskola, Mitthögskolan, Högskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla samt Ersta Sköndal högskola. Högskolan i Kalmar saknar den lärarkompetens som förutsätts för att ge kandidatexamen i ämnet. Därtill anser bedömargruppen att vissa utvecklingsinsatser krävs för att högskolan skall bedömas ha förutsättningar att ge utbildningen på denna nivå. Högskoleverket kommer att ta ställning till denna fråga i särskild ordning. 20

BEDÖMARGRUPPERNAS RAPPORTER Inledning Socialt arbete etablerades som självständigt akademiskt ämne 1977 och ett två senare tillsattes Harald Swedner på den första professuren i ämnet, lokaliserad till Göteborg. Under de följande sex åren, som kan sägas utgöra ämnets etableringsfas, tillkom ytterligare tre professurer i Lund, Stockholm och Umeå. Idag fi nns 25 professorer i ämnet, varav 8 är befordringsprofessorer. Innan ämnet etablerats som akademisk disciplin hade utbildning av socionomer skett vid socialhögskolorna. Dessa fi ck högskolestatus 1964 och 1977 införlivades de med universiteten på respektive högskoleort och institutioner i socialt arbete inrättades. Uppgiften för de nya universitetsinstitutionerna blev att svara för den fortsatta utbildningen av socionomer, men också att utveckla socialt arbete som akademisk forskningsdisciplin. Vilka förväntningar som ställdes på det nya ämnet framgår rätt väl av den ämnesbeskrivning som gjordes vid inrättandet av den första professuren: Professuren i socialt arbete är inriktad på studiet av sociala problem och åtgärder för lösning av dessa. Häri innefattas analys av dels orsaker till sociala problem som i vårt samhälle drabbar personer, grupper, lokalsamhällen etc., dels problemens bakgrund i samspelet mellan individerna och deras sociala miljö. Forskningsområdet innefattar vidare analys av olika former för lösningar av sociala problem, utveckling av kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder och utformning av åtgärder för den praktiska verksamheten på det sociala området. Den sociala utbildningens behov och de sociala verksamheternas erfarenheter skall påverka inriktningen av forskningen i socialt arbete. Forskningen inom professurens område skall organiseras med tanke på att forskningsresultaten skall omsättas i praktisk tillämpning. 21

forskning. Det måste således fi nnas en balans mellan forskarutbildningen<br />

och den postdoktorala forskningen.<br />

Bedömargruppen är imponerad över den produktivitet som forskarna i<br />

socialt <strong>arbete</strong> uppvisar trots en mycket omfattande grundutbildning och<br />

trots att de mest meriterade forskarnas arbetstid är splittrad på en rad<br />

andra uppgifter än forskning. Totalt i landet fi nns endast fem forskarassistenttjänster<br />

i socialt <strong>arbete</strong>. Det betyder bland annat att möjligheten för<br />

nydisputerade med fallenhet för forskning att göra karriär som forskare är<br />

små. Högskoleverket instämmer i gruppens slutsats att antalet postdoktorala<br />

tjänster vare sig det är i form <strong>av</strong> forskarassistenter eller forskningslektorat<br />

behöver utökas.<br />

Den postdoktorala forskningens karaktär<br />

Ett <strong>av</strong> karaktärsdragen för forskningen vid institutionerna för socialt<br />

<strong>arbete</strong> är enligt bedömargruppen att den täcker ett mycket brett forskningsfält.<br />

För forskningen i <strong>ämnet</strong> som helhet blir effekten att det är svårt<br />

att hitta några <strong>av</strong>gränsade teman eller delområden inom vilka det bedrivs<br />

omfattande forskning med kumulativa inslag. Den kvantitativa analysen<br />

<strong>av</strong> forskarnas inlämnade vetenskapliga <strong>arbete</strong>n pekar på att detta möjligen<br />

är på väg att ske inom arbetsområdet sociala arbetsmetoder och inom<br />

inriktningar som missbrukarvård, social barn<strong>av</strong>ård och omsorgsfältet.<br />

Högskoleverket vidarebefordrar gruppens bedömning att forskningen<br />

skulle tjäna på en starkare fokusering.<br />

Högskoleverkets sammanfattande bedömning<br />

Mot bakgrund <strong>av</strong> bedömargruppernas yttranden fi nner Högskoleverket<br />

sammanfattningsvis att grund- och forskarutbildningen i socialt <strong>arbete</strong><br />

håller tillräckligt god akademisk kvalitet vid universiteten i Lund, Göteborg,<br />

Stockholm, Umeå, Växjö och Örebro samt Malmö högskola, Mitthögskolan,<br />

Högskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Högskolan i<br />

Trollhättan/Uddevalla samt Ersta Sköndal högskola.<br />

Högskolan i Kalmar saknar den lärarkompetens som förutsätts för att<br />

ge kandidatexamen i <strong>ämnet</strong>. Därtill anser bedömargruppen att vissa utvecklingsinsatser<br />

krävs för att högskolan skall bedömas ha förutsättningar<br />

att ge utbildningen på denna nivå. Högskoleverket kommer att ta ställning<br />

till denna fråga i särskild ordning.<br />

20

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!