Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
De yrkesområden inom socialt arbete som på det här viset framstår som bäst försörjda med forskning är omsorg, missbruksvård och barnavård. I det förstnämnda fallet dominerar äldreomsorgen. Noterbart är att omsorgsfältet tillsammans med missbruksvården har en större andel forskning än andel yrkesverksamma socionomer. I fallet med den sociala barnavården är det i princip tvärtom – närmare 10 procent av de seniora texterna är hänförbara till området medan drygt 23 procent av socionomerna återfi nns inom denna verksamhet. Andra fält som på motsvarande vis är ”underrepresenterade” forskningsmässigt är försörjningsstöd/ socialbidrag, sjukvården och skolan. Dessa tre områden svarar sammantaget för drygt en tredjedel av det praktiska sociala arbetet (mätt i andelen yrkesverksamma socionomer) men bara 8 procent av forskningen. I fallet med skolkuratorerna tycks dessa ha mycket litet att hämta från hittillsvarande forskning. Vi har här valt att enbart presentera fördelningen av den seniora forskningens områdesrelatering enligt vår mer generösa defi nition. Det visar sig dock att motsvarande fördelning efter den mer restriktiva principen, dvs. när arbetsområden är namngivna, i princip är densamma. Skillnaden är att antalet texter som kan kopplas till respektive område är något färre i det senare fallet. I tabell 12 kan också avläsas vilken typ av forskning som bedrivs inom respektive arbetsområde. Här framkommer bland annat att fördelningen mellan å ena sidan forskning om företeelser och problem och, å den andra, interventioner varierar mellan olika områden. Sammantaget behandlas interventionssidan klart mer än problemsidan (103 respektive 42). Både inom omsorgsområdet och den sociala barnavården är det relativa intresset för just verksamheterna och arbetsmetoderna större än på t.ex. missbruks- och försörjningsområdet (även om interventionsforskningen i absoluta tal är klart större på missbrukssidan). På de sistnämnda förekommer relativt sett i stället såväl mer forskning kring missbruk och fattigdom som sociala problem som studier av respektive klientgrupp. Intresset för att studera organisation och arbetsmetoder inom försörjningsområdet framstår på det här viset som särskilt begränsat med tanke på verksamhetens totala omfattning. Även inslaget av utvärdering varierar som synes kraftigt. Den sociala barnavården framträder här som det område som i särklass är bäst försörjd med utvärderingsforskning. Sammantaget är således den seniora forskningen dels ojämnt fördelad på olika verksamhets- och arbetsområden, dels obalanserad med avseende på vilken typ av kunskap som produceras. Samtliga skillnader som vi här 216
har berört är också signifi kanta. Vi kommer i det följande att dels undersöka vilken metodologisk och materialmässig inriktning som dominerar inom respektive arbetsområde, dels att presentera hur de yrkesverksammas forskningsorientering varierar mellan dessa områden. Tabell 12. Seniora forskningsprodukter fördelade på arbetsområden, antal och procentuell fördelning, antal företeelser/problem respektive interventioner och med utvärderingsintentioner samt andelen yrkesverksamma socionomer inom respektive arbetsområde. Professionellt arbetsområde n Andel (%) därav: antal företeelser/ problem antal interventioner antal med utvärdering Andel yrkesverksammasocionomer (%) Omsorg 32 11,9 9 23 2 8,0 Missbruksvård 29 10,8 10 19 6 6,9 Social barnavård 26 9,7 6 20 11 23,4 Utbildning el forskning 17 6,3 2 3 0 2,3 Allmänt socialbyrå 14 5,2 0 14 0 6,5 Försörjningsstöd, socialbidrag el arbetslöshet 13 4,8 5 8 2 13,3 Sjukvård 9 3,3 3 6 3 15,9 Fält- el samhälls- arbete 6 2,2 3 3 0 1,5 Familjerådgivning, -terapi m.m. 3 1,1 1 2 0 6,4 Kriminalvård 1 0,4 0 1 0 2,4 Skola 0 0 0 0 0 7,3 Övriga 7 2,6 3 4 0 6,3 Totalt med stark koppling 157 58,4 42 103 24 Utan stark koppling 112 41,6 Samtliga 269 100,0 100,0 Not: Utbildning el forskning obs 12 kodade på annat vis! 217
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
- Page 262 and 263: det dessutom oftast för rent deskr
- Page 264 and 265: Den amerikanska federala regeringen
- Page 266 and 267: forskningsuniversitet (Green, Baski
De yrkesområden inom socialt <strong>arbete</strong> som på det här viset framstår<br />
som bäst försörjda med forskning är omsorg, missbruksvård och barn<strong>av</strong>ård.<br />
I det förstnämnda fallet dominerar äldreomsorgen. Noterbart är<br />
att omsorgsfältet tillsammans med missbruksvården har en större andel<br />
forskning än andel yrkesverksamma socionomer. I fallet med den sociala<br />
barn<strong>av</strong>ården är det i princip tvärtom – närmare 10 procent <strong>av</strong> de seniora<br />
texterna är hänförbara till området medan drygt 23 procent <strong>av</strong> socionomerna<br />
återfi nns inom denna verksamhet. Andra fält som på motsvarande<br />
vis är ”underrepresenterade” forskningsmässigt är försörjningsstöd/<br />
socialbidrag, sjukvården och skolan. Dessa tre områden svarar sammantaget<br />
för drygt en tredjedel <strong>av</strong> det praktiska sociala <strong>arbete</strong>t (mätt i andelen<br />
yrkesverksamma socionomer) men bara 8 procent <strong>av</strong> forskningen. I fallet<br />
med skolkuratorerna tycks dessa ha mycket litet att hämta från hittillsvarande<br />
forskning.<br />
Vi har här valt att enbart presentera fördelningen <strong>av</strong> den seniora forskningens<br />
områdesrelatering enligt vår mer generösa defi nition. Det visar sig<br />
dock att motsvarande fördelning efter den mer restriktiva principen, dvs.<br />
när arbetsområden är namngivna, i princip är densamma. Skillnaden är<br />
att antalet texter som kan kopplas till respektive område är något färre i<br />
det senare fallet.<br />
I tabell 12 kan också <strong>av</strong>läsas vilken typ <strong>av</strong> forskning som bedrivs inom<br />
respektive arbetsområde. Här framkommer bland annat att fördelningen<br />
mellan å ena sidan forskning om företeelser och problem och, å den andra,<br />
interventioner varierar mellan olika områden. Sammantaget behandlas<br />
interventionssidan klart mer än problemsidan (103 respektive 42). Både<br />
inom omsorgsområdet och den sociala barn<strong>av</strong>ården är det relativa intresset<br />
för just verksamheterna och arbetsmetoderna större än på t.ex. missbruks-<br />
och försörjningsområdet (även om interventionsforskningen i absoluta tal<br />
är klart större på missbrukssidan). På de sistnämnda förekommer relativt<br />
sett i stället såväl mer forskning kring missbruk och fattigdom som sociala<br />
problem som studier <strong>av</strong> respektive klientgrupp. Intresset för att studera<br />
organisation och arbetsmetoder inom försörjningsområdet framstår på<br />
det här viset som särskilt begränsat med tanke på verksamhetens totala<br />
omfattning. Även inslaget <strong>av</strong> utvärdering varierar som synes kraftigt. Den<br />
sociala barn<strong>av</strong>ården framträder här som det område som i särklass är bäst<br />
försörjd med utvärderingsforskning.<br />
Sammantaget är således den seniora forskningen dels ojämnt fördelad<br />
på olika verksamhets- och arbetsområden, dels obalanserad med <strong>av</strong>seende<br />
på vilken typ <strong>av</strong> kunskap som produceras. Samtliga skillnader som vi här<br />
216
Change language