Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Forskningens relatering till arbetsområden
Den tredje ämneskartan som vi ska utgå ifrån bygger som nämndes tidigare
på en indelning av det professionella yrkesfält som sammantaget
utgör de praktiskt verksamma socionomernas arbetsmarknad. Avsikten
med att undersöka hur den aktuella seniora forskningen är relaterad till
olika professionella yrkesområden är dels att avgöra hur stor del av denna
forskning som över huvud taget har en någorlunda tydlig adressat vad
gäller praktiskt socialt arbete, dels att identifi era arbetsområden som idag
är mer försörjda med vetenskaplig forskning än andra. Vi kommer också
när det gäller det sistnämnda att jämföra omfattningen av forskningen
med hur många yrkesverksamma socionomer som återfi nns inom respektive
arbetsområde. Uppgifterna för detta har vi hämtat från ett pågående
forskningsprojekt där vi haft anledning att göra en uppdelning av de yrkesverksamma
på olika fält. Det empiriska underlaget utgörs av en enkät
till totalt 1 000 socionomer som genomfördes under hösten 2001 (se vidare
avsnitt 7). Tanken är att andelen socionomer mätt på det här viset
ska få approximera storleken på olika sociala arbetsområden.
För att avgöra hur forskningen på det här viset är relaterad till sådana
områden har vi använt oss av två principer. För det första har vi på egen
hand gjort en bedömning av vilka texter som har en i vår mening direkt
och stark innehållsmässig koppling till ett visst arbetsområde. För det
andra har vi haft en mer restriktiv infallsvinkel genom att undersöka om
ett visst område fi nns namngivet i respektive forskningsprodukt (antingen
i dess titel, abstract/sammanfattning eller innehållsförteckning). Som vi
strax ska se ger dessa två mätningar olika utfall. Skillnaden är t.ex. att
forskning om missbruk eller försörjningsproblem i vår bedömning kan
vara starkt relaterad till missbruksvård respektive försörjningsstöd/socialbidragshandläggning,
utan att dessa två mer specifi ka yrkes- och verksamhetsområden
är namngivna i själva forskningsprodukterna. Det är
också mycket viktigt att understryka att vi inte menar att den forskning
som inte på detta sätt blir kopplad till specifi ka arbetsområden inte kan
bedömas som relevant och/eller intressant för det praktiska sociala arbetets
olika aktörer. Men den är, om man så vill, något mer generell till sin
karaktär. Det kan således gälla kunskaper om problem och interventioner
som riktar sig till och/eller kan uppfattas som användbar för alla aktörer
oavsett vilket specifi kt arbetsområde man opererar inom.
Av samtliga 269 seniora forskningsprodukter kan på det här viset drygt
58 procent sägas ha en stark koppling till något speciellt yrkesområde (se
tabell 12). Övriga 42 procent skulle således kunna sägas vara forskning i
214