Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

Dessa skillnader är signifi kanta och kan dessutom jämföras med hur den
relativa andelen av utvärderingsambitioner varierar mellan forskare med
olikartad formell kompetensnivå. Andelen texter med utvärderingsinnehåll
är dubbelt så stort bland forskare med enbart doktorsexamen jämfört
med motsvarande andel för inskickade professorstexter (18 respektive 9
procent). Andelen bland docenterna är ännu lägre (7 procent). Det här
kan i princip tolkas på två olika sätt. Antingen görs faktiskt en större del
av utvärderingsforskningen av forskare med lägre formell kompetens eller
så är detta en avspegling av utvärderingsforskningens vetenskapliga och
inomdisciplinära status, vilket innebär att professorer och docenter inte
har skickat in sådana produkter. Möjligtvis är dessa tolkningar bara två
sidor av samma mynt.
Vad kan vi i övrigt säga om eventuella skillnader mellan olika forskargrupper
vad gäller ämnesmässig inriktning? För det första fi nner vi vare
sig några nämnvärda eller signifi kanta skillnader med avseende på formell
kompetens eller disputationsgeneration. De yngre forskarna framträder
med andra ord inte som speciellt avvikande när det gäller ämnesmässig
orientering på den här nivån. Man bör dock komma ihåg att vi här rör oss
på en aggregerad nivå, och att vi i detta material har relativt små möjligheter
att avläsa förändringar över tid. Däremot fi nner vi vissa signifi kanta
variationer vad gäller kön och disputationsämne. Så tycks manliga forskare
i socialt arbete i klart större utsträckning syssla med sociala företeelser
och problem samt socialpolitik jämfört med kvinnliga forskare som i
stället i relativt högre grad bedriver forskning om sociala arbetsmetoder
och särskilda klientgrupper. Två tredjedelar av de texter som producerats
av kvinnliga forskare handlar om dessa två mer mikroorienterade ämnesfält
medan motsvarande andel hos de manliga stannar vid 49 procent. På
samma sätt kan man se att manliga forskare svarar för närmare 80 procent
av de socialpolitiska texter som återfi nns i vårt material. Ett likartat och
signifi kant mönster fi nner vi när vi jämför forskare som disputerat i socialt
arbete med de som har disputerat i annat ämne. De förstnämnda tycks ha
ett något större intresse för såväl forskning om sociala arbetsmetoder och
interventioner på mikronivå som studier av olika klientgrupper medan
disputerade i andra ämnen är klart mer orienterade mot sociala företeelser,
sociala problem och socialpolitik. 32 Drygt 43 procent av de sistnämnda
32. Det kan påpekas att andelen kvinnor bland de som disputerat i socialt arbete är
något högre än bland de som disputerat i annat ämne. De nämnda skillnaderna
mellan män och kvinnor respektive disputerade i socialt arbete och andra
ämnen kvarstår dock om man tar hänsyn till detta.
212