Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Om vi ser till den seniora forskningsproduktionen i sin helhet handlar denna till knappt en tredjedel om studier av sociala företeelser och fenomen av olika slag. Närmare två tredjedelar utgörs av interventionsforskning. Av de sistnämnda är i sin tur en tredjedel socialpolitiska och makroorienterade till sin karaktär medan övriga består av forskningsalster som domineras av studier av interventioner på mikronivå. Den uppmärksamme läsaren ser att de fyra kategorierna i tabell 9 bara summerar till knappt 95 procent. Övriga 5 procent av det inskickade materialet består av rapporter och artiklar som dryftar vetenskapsteoretiska spörsmål och/ eller behandlar forskningsmetoder av olika slag. Tabell 9. Seniora forskningsprodukter fördelade på ämnesområden med avseende på nivå och företeelser kontra interventioner, andel i procent av samtliga (N=269). 210 Företeelser och sociala problem Interventioner Totalt Makro 20,8 19,7 40,5 Mikro 11,2 43,1 54,3 Totalt 32,0 62,8 94,8 I tabell 10 presenteras en översiktsbild av forskningens inriktning enligt den andra ämneskartan. Närmare 32 procent av texterna koncentrerar sig på olika typer av sociala arbetsmetoder, av vilka individ- och familjeorienterade sådana dominerar. Inslaget av forskning om grupp- och strukturorienterade verksamheter framstår som klart mer begränsat. På den här punkten återkommer således i sort sett samma mönster som vi tidigare har funnit i såväl avhandlingsforskningen som i våra studier av uppsatser på C- och magisternivå. Vidare framgår av tabell 10 att forskning om särskilda klientgrupper svarar för drygt 11 procent av samtliga texter. Intresset för studier med mer renodlad orientering mot organisations- och socialrättsliga frågor tycks vara av klart mindre omfattning.
Tabell 10. Seniora forskningsprodukter fördelade på dominerande ämnesområde, antal och andel i procent. Ämnesområde Antal % Sociala arbetsmetoder därav: individ- och familjeorienterade grupporienterade strukturorienterade övrigt 85 35 4 11 35 31,7 13,0 1,5 4,1 13,0 Sociala fenomen och problem 50 19,3 Socialpolitik 46 17,1 Särskilda klientgrupper därav: missbrukare barn, ungdomar, familjer äldre fysiskt el psykiskt sjuka fysiskt el psykiskt handikappade bidragstagare el arbetslösa övriga Professionsfrågor (utbildning, handledning m.m.) 30 6 5 5 5 3 3 3 11,2 2,2 1,9 1,9 1,9 1,1 1,1 1,1 19 7,0 Vetenskapsteori eller forskningsmetod 14 5,2 Organisationsfrågor 12 4,5 Socialrättsliga frågor 7 2,6 Totalt 269 100,0 Vi har också särskilt undersökt i vilken utsträckning interventionsforskningen har haft utvärderande ambitioner. Utgångspunkten är här att respektive artikel eller rapport antingen i sin helhet eller åtminstone till någon del ska vara inriktad på att studera implementering, konsekvenser, utfall, effekter e.dyl. av de verksamheter som står i fokus. Andelen texter med sådant innehåll uppgår till 19 procent inom det socialpolitiska området och 18 procent när det gäller interventioner på mikroplanet. Av samtliga 269 seniora forskningsprodukter innehåller 11,5 procent någon form av utvärdering, vilket å ena sidan är klart fl er än i doktorsavhandlingarna (4,5 procent) men, å andra sidan, något färre än bland de predoktorala texterna där motsvarande andel uppgår till närmare 14 procent. 211
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209 and 210: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 211: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
- Page 260 and 261: gänglig litteratur som egna besök
Om vi ser till den seniora forskningsproduktionen i sin helhet handlar<br />
denna till knappt en tredjedel om studier <strong>av</strong> sociala företeelser och<br />
fenomen <strong>av</strong> olika slag. Närmare två tredjedelar utgörs <strong>av</strong> interventionsforskning.<br />
Av de sistnämnda är i sin tur en tredjedel socialpolitiska och<br />
makroorienterade till sin karaktär medan övriga består <strong>av</strong> forskningsalster<br />
som domineras <strong>av</strong> studier <strong>av</strong> interventioner på mikronivå. Den uppmärksamme<br />
läsaren ser att de fyra kategorierna i tabell 9 bara summerar till<br />
knappt 95 procent. Övriga 5 procent <strong>av</strong> det inskickade materialet består<br />
<strong>av</strong> rapporter och artiklar som dryftar vetenskapsteoretiska spörsmål och/<br />
eller behandlar forskningsmetoder <strong>av</strong> olika slag.<br />
Tabell 9. Seniora forskningsprodukter fördelade på ämnesområden med <strong>av</strong>seende<br />
på nivå och företeelser kontra interventioner, andel i procent <strong>av</strong> samtliga<br />
(N=269).<br />
210<br />
Företeelser och<br />
sociala problem<br />
Interventioner Totalt<br />
Makro 20,8 19,7 40,5<br />
Mikro 11,2 43,1 54,3<br />
Totalt 32,0 62,8 94,8<br />
I tabell 10 presenteras en översiktsbild <strong>av</strong> forskningens inriktning enligt<br />
den andra ämneskartan. Närmare 32 procent <strong>av</strong> texterna koncentrerar<br />
sig på olika typer <strong>av</strong> sociala arbetsmetoder, <strong>av</strong> vilka individ- och familjeorienterade<br />
sådana dominerar. Inslaget <strong>av</strong> forskning om grupp- och strukturorienterade<br />
verksamheter framstår som klart mer begränsat. På den här<br />
punkten återkommer således i sort sett samma mönster som vi tidigare<br />
har funnit i såväl <strong>av</strong>handlingsforskningen som i våra studier <strong>av</strong> uppsatser<br />
på C- och magisternivå. Vidare framgår <strong>av</strong> tabell 10 att forskning om<br />
särskilda klientgrupper svarar för drygt 11 procent <strong>av</strong> samtliga texter. Intresset<br />
för studier med mer renodlad orientering mot organisations- och<br />
socialrättsliga frågor tycks vara <strong>av</strong> klart mindre omfattning.
Change language