Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

4. Det ämnesmässiga landskapet
Vi ska i det följande beskriva hur den seniora forskningsproduktionen fördelar
sig på olika ämnesområden. För att på det här viset besvara frågan
om vad den aktuella forskningen handlar om har vi utgått från tre ämneskartor.
Den första och mest grovkorniga av dessa tar sin utgångspunkt i
vilken utsträckning respektive text till sitt dominerande innehåll uppehåller
sig vid sociala företeelser och sociala problem eller interventioner. Båda
dessa storheter är i sin tur uppdelade på makro- respektive mikronivå.
Detta betyder i konkreta ordalag att interventioner på makronivå inkluderar
studier av socialpolitiska strukturer och förändringar vad gäller
t.ex. familjepolitik, arbetsmarknadspolitik, de olika socialförsäkringarna
etc. Hit hör också mer övergripande studier av t.ex. socialrättslig lagstiftning
och svensk barnavårds-, alkohol- och omsorgspolitik eller annan
välfärdspolitik på i första hand statlig nivå. Interventioner på mikronivå
inbegriper på motsvarande sätt välfärdstjänster och transfereringar på
kommunal nivå. I denna kategori återfi nns således forskning kring organisering
av, villkor för samt metoder i olika former av socialt arbete.
Den andra ämneskartan är baserad på våra tidigare studier av avhandlingsforskning
och uppsatser. Kartan är hierarkiskt uppbyggd och tillåter
mönsterbeskrivningar på olika aggregeringsnivåer. Även i denna gör vi
en åtskillnad mellan t.ex. sociala fenomen, sociala problem, socialpolitik
och sociala arbetsmetoder. Därtill fi nns en särskild kategori för studier
av speciella klientgrupper. Såväl de sistnämnda som sociala arbetsmetoder
är i sin tur uppdelade i olika typer av grupper respektive metoder. De
två första ämneskartorna har som synes en viss överlappning sinsemellan,
men betonar delvis olika aspekter. En skillnad mellan dem är hur
vi har klassifi cerat studier av t.ex. lagstiftning och organisationsfrågor.
Den tredje kartan däremot bygger på en indelning av det professionella
yrkesfält som sammantaget utgör de praktiskt verksamma socionomernas
arbetsmarknad. Indelningen är ursprungligen gjord inom ramen för det
forskningsprojekt som vi längre fram i denna rapport ska återkomma till
för att beskriva de yrkesverksamma socionomernas forskningsorientering.
Även denna karta är hierarkiskt uppbyggd och består på sin mest fi nfördelade
nivå av totalt 24 olika arbetsområden. Här kommer vi dock bara att
utgå från 12 huvudområden när vi undersöker i vilken mån den seniora
forskningsproduktionen kan relateras till specifi ka avnämarområden. Vid
sidan av dessa tre ämneskartor kommer vi att specialgranska i vilken utsträckning
det förekommer utvärderingsambitioner.
209