Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
utsträckning man har skrivit på engelska (se tabell 8). 31 Däremot fi nner vi vissa signifi kanta skillnader mellan institutionerna. Så är t.ex. inslaget av alla typer av artiklar nästan dubbelt så stort i Stockholm, Lund och Umeå som i Göteborg och Sköndal, vars forskare i det här materialet således mer framträder som rapportskribenter. Dessutom är andelen internationella vetenskapliga artiklar klart störst i Östersundsmaterialet (som dock bara omfattar totalt 11 texter). När det gäller de större institutionerna är inslaget av sådana artiklar klart större i Stockholm (27 procent av totalt 75 texter) än i Göteborg (16 procent av totalt 69 texter). Tabell 8. Andel internationella vetenskapliga artiklar samt andel texter på engelska på respektive institution, procentangivelse där n>25. Institution Andel intern. vetenskapliga artiklar (p
4. Det ämnesmässiga landskapet Vi ska i det följande beskriva hur den seniora forskningsproduktionen fördelar sig på olika ämnesområden. För att på det här viset besvara frågan om vad den aktuella forskningen handlar om har vi utgått från tre ämneskartor. Den första och mest grovkorniga av dessa tar sin utgångspunkt i vilken utsträckning respektive text till sitt dominerande innehåll uppehåller sig vid sociala företeelser och sociala problem eller interventioner. Båda dessa storheter är i sin tur uppdelade på makro- respektive mikronivå. Detta betyder i konkreta ordalag att interventioner på makronivå inkluderar studier av socialpolitiska strukturer och förändringar vad gäller t.ex. familjepolitik, arbetsmarknadspolitik, de olika socialförsäkringarna etc. Hit hör också mer övergripande studier av t.ex. socialrättslig lagstiftning och svensk barnavårds-, alkohol- och omsorgspolitik eller annan välfärdspolitik på i första hand statlig nivå. Interventioner på mikronivå inbegriper på motsvarande sätt välfärdstjänster och transfereringar på kommunal nivå. I denna kategori återfi nns således forskning kring organisering av, villkor för samt metoder i olika former av socialt arbete. Den andra ämneskartan är baserad på våra tidigare studier av avhandlingsforskning och uppsatser. Kartan är hierarkiskt uppbyggd och tillåter mönsterbeskrivningar på olika aggregeringsnivåer. Även i denna gör vi en åtskillnad mellan t.ex. sociala fenomen, sociala problem, socialpolitik och sociala arbetsmetoder. Därtill fi nns en särskild kategori för studier av speciella klientgrupper. Såväl de sistnämnda som sociala arbetsmetoder är i sin tur uppdelade i olika typer av grupper respektive metoder. De två första ämneskartorna har som synes en viss överlappning sinsemellan, men betonar delvis olika aspekter. En skillnad mellan dem är hur vi har klassifi cerat studier av t.ex. lagstiftning och organisationsfrågor. Den tredje kartan däremot bygger på en indelning av det professionella yrkesfält som sammantaget utgör de praktiskt verksamma socionomernas arbetsmarknad. Indelningen är ursprungligen gjord inom ramen för det forskningsprojekt som vi längre fram i denna rapport ska återkomma till för att beskriva de yrkesverksamma socionomernas forskningsorientering. Även denna karta är hierarkiskt uppbyggd och består på sin mest fi nfördelade nivå av totalt 24 olika arbetsområden. Här kommer vi dock bara att utgå från 12 huvudområden när vi undersöker i vilken mån den seniora forskningsproduktionen kan relateras till specifi ka avnämarområden. Vid sidan av dessa tre ämneskartor kommer vi att specialgranska i vilken utsträckning det förekommer utvärderingsambitioner. 209
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207 and 208: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 209: 3. Den seniora forskningens publika
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
- Page 258 and 259: ter med webbsidor för dessa typer
utsträckning man har skrivit på engelska (se tabell 8). 31 Däremot fi nner vi<br />
vissa signifi kanta skillnader mellan institutionerna. Så är t.ex. inslaget <strong>av</strong><br />
alla typer <strong>av</strong> artiklar nästan dubbelt så stort i Stockholm, Lund och Umeå<br />
som i Göteborg och Sköndal, vars forskare i det här materialet således mer<br />
framträder som rapportskribenter. Dessutom är andelen inter<strong>nationell</strong>a<br />
vetenskapliga artiklar klart störst i Östersundsmaterialet (som dock bara<br />
omfattar totalt 11 texter). När det gäller de större institutionerna är inslaget<br />
<strong>av</strong> sådana artiklar klart större i Stockholm (27 procent <strong>av</strong> totalt 75<br />
texter) än i Göteborg (16 procent <strong>av</strong> totalt 69 texter).<br />
Tabell 8. Andel inter<strong>nationell</strong>a vetenskapliga artiklar samt andel texter på<br />
engelska på respektive institution, procentangivelse där n>25.<br />
Institution Andel intern.<br />
vetenskapliga<br />
artiklar<br />
(p