Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas
också en genomgång och diskussion om de särskilda metodologiska och tekniska problem som är förknippade med den här typen av innehållsanalyser. Dessa problem handlar såväl om reliabilitets- och validitetsaspekter som det mer grundläggande problemet med att all kategorisering i princip innebär en styrning och begränsning av både tankemönster och tolkningsmöjligheter. All klassifi cering, hur goda intentioner man än har för att förstå komplexa material genom att på så vis skapa underlag för att identifi era och analysera mönster, utgår med nödvändighet från förenklingar och konstruktioner. Dessa bygger i sin tur på föreställningar kring vad som är (eller borde vara) av intresse att studera. Det innehåll som vi framför allt har klassifi cerat och kodat i föreliggande urval har diskuterats fram med ansvariga för den aktuella utvärderingen och kan inrangeras under fyra huvudrubriker; (1) publikationsform (dvs. typ av text, språk etc.); (2) ämnesområde (efter ett antal olika struktureringsprinciper med avseende på t.ex. olika typer av sociala problem eller sociala arbetsmetoder och interventioner, om och i vilken grad respektive forskningsalster har en stark koppling till särskilda avnämar- eller målgrupper inom det sociala arbetets praktikfält, i vad mån det fi nns utvärderingsambitioner etc.); (3) metod (dvs. med vilken typ av empiriskt material och forskningsmetod/-er respektive text bygger) samt (4) teori (dvs. vilken typ av teoretisk kunskap eller tradition som refereras till och/eller används). Inom vart och ett av dessa områden kommer vi fortsättningsvis att göra systematiska beskrivningar av den seniora forskningens karaktär och inriktning. Löpande kommer vi också att introducera och presentera den uppsättning av olika kategorier som vi har använt oss av. Några av dessa utgår från samma indelningsgrunder som vi har formulerat och motiverat i tidigare studier av vetenskapliga produkter som doktorsavhandlingar och uppsatser på olika nivåer (se t.ex. Dellgran & Höjer, 2000). I anslutning till att vi beskriver hur forskningsproduktionen fördelar sig på olika ämnesområden, forskningsmetoder osv., kommer vi även att undersöka i vilken utsträckning man kan identifi era skillnader mellan institutionerna med avseende på de seniora forskarnas formella kompetens, disciplinär bakgrund, kön m.m. Dessa jämförelser bygger i denna rapport enbart på bivariata samband (och signifi kansprövningar med hjälp av chi2-tester). Dessutom ska vi kartlägga sambanden mellan t.ex. ämnesområde och forskningsmetod för att beskriva vilken typ av kunskap som produceras inom olika ämnesfält eller med inriktningar mot olika professionella yrkesområden. 206
3. Den seniora forskningens publikationsformer Vad gäller de aktuella forskningsprodukternas formmässiga karaktär ska vi inledningsvis bara nämna något om dels hur materialet fördelar sig på böcker, rapporter, olika typer av artiklar osv., dels på vilket språk texterna är publicerade. Som framgår av tabell 7 består de aktuella texterna till mer än hälften av olika typer av artiklar. Ungefär 20 procent av materialet är vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Nästan lika många utgörs av artiklar eller kapitel i antologier publicerade på förlag. Relativt många av dessa (20 av totalt 49) är på engelska. Inslaget av engelska är klart mindre när det gäller inskickade rapporter och böcker – 85 procent av dessa är i stället författade på svenska. Totalt är lite drygt en tredjedel av texterna på engelska. Tabell 7. Seniora forskningsprodukter fördelade på typ av text, antal och procentuell fördelning. Texttyp Antal % Rapporter/böcker därav: ej förlagd förlagd 106 72 34 39,4 26,8 12,6 Läroböcker 14 5,2 Vetenskapliga artiklar därav: tidskrift, internationell tidskrift, Sverige/Norden antologi, ej förlagd antologi, förlagd 142 53 31 9 49 52,7 19,7 11,5 3,3 18,2 Övriga 11 2,6 Totalt 269 100,0 När det sedan gäller i vilken utsträckning form och språk skiljer sig åt mellan forskare med olika kompetens eller inom andra författargrupperingar fi nner vi mycket få sådana variationer. Det fi nns således varken några större eller signifi kanta skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika disputationsgenerationer, mellan olika kompetensnivåer eller mellan disputerade i socialt arbete och i andra ämnen. Detta gäller vare sig andelen artiklar, andelen internationella vetenskapliga artiklar eller i vilken 207
- Page 157 and 158: The Social Construction of Reality
- Page 159 and 160: ”province of meaning” som är n
- Page 161 and 162: En andra svarstyp får väl också
- Page 163 and 164: Många av de här -ismerna, inte ba
- Page 165 and 166: ”Jag hoppas att vi förhåller os
- Page 167 and 168: politiken och inom vetenskapen. Mit
- Page 169 and 170: säga något intressant utifrån de
- Page 171 and 172: ser, Daniel Bell, Peter Blau, Pierr
- Page 173 and 174: Del II: Socialt arbete som vetenska
- Page 175 and 176: kratin försvagas genom att kriteri
- Page 177 and 178: fullt möjligt att kombinera dessa
- Page 179 and 180: ning kan vi alltså, ceteris paribu
- Page 181 and 182: Å andra sidan kan området breddas
- Page 183 and 184: tiskt verksamma professionella och
- Page 185 and 186: möjligt att det fungerar men har i
- Page 187 and 188: Teori 5, antiteori, bör alltså in
- Page 189 and 190: Forskning i socialt arbete som till
- Page 191 and 192: En av poängerna med begreppet är
- Page 193 and 194: ett som sociala problem och om syft
- Page 195 and 196: ellt problem inom fysiken är: ”k
- Page 197 and 198: Referenser Bergmark, Å. (1998). Ny
- Page 199 and 200: Forskning i praktiken. Om den senio
- Page 201 and 202: upprätthållas, även om uppfattni
- Page 203 and 204: Material och metod Vår rapport bas
- Page 205 and 206: Tabell 3. Samtliga inskickade forsk
- Page 207: skapsområdet vågar vi påstå att
- Page 211 and 212: 4. Det ämnesmässiga landskapet Vi
- Page 213 and 214: Tabell 10. Seniora forskningsproduk
- Page 215 and 216: forskarnas texter har en sådan inr
- Page 217 and 218: ämnet socialt arbete utan speciell
- Page 219 and 220: har berört är också signifi kant
- Page 221 and 222: Tabell 13. Forskningsmetoder i fors
- Page 223 and 224: Tabell 14. Seniora forskningsproduk
- Page 225 and 226: 6. De teoretiska verktygen Att kate
- Page 227 and 228: avseendet rör ämnesorienteringen:
- Page 229 and 230: 7. Socionomernas syn på och intres
- Page 231 and 232: området. Detta innebär sannolikt
- Page 233 and 234: knappt 6 procent av de yrkesverksam
- Page 235 and 236: Tabell 18. Andel socionomer med oli
- Page 237 and 238: Tabell 19. Rangordning av i vilken
- Page 239 and 240: Så fi nns det t.ex. en tydlig ökn
- Page 241 and 242: 8. Några sammanfattande kommentare
- Page 243 and 244: den tvärvetenskapliga karaktär so
- Page 245 and 246: Fortsatt paradigmatisk öppenhet oc
- Page 247 and 248: förhinder. Man kanske, som vi reda
- Page 249 and 250: inom (och som då kan variera). På
- Page 251: Glisson, C. (1995) The state of the
- Page 254 and 255: 2. Forskningens innehåll och metod
- Page 256 and 257: 1. Forskning i socialt arbete - bak
3. Den seniora forskningens publikationsformer<br />
Vad gäller de aktuella forskningsprodukternas formmässiga karaktär ska<br />
vi inledningsvis bara nämna något om dels hur materialet fördelar sig på<br />
böcker, rapporter, olika typer <strong>av</strong> artiklar osv., dels på vilket språk texterna<br />
är publicerade. Som framgår <strong>av</strong> tabell 7 består de aktuella texterna till mer<br />
än hälften <strong>av</strong> olika typer <strong>av</strong> artiklar. Ungefär 20 procent <strong>av</strong> materialet är<br />
vetenskapliga artiklar som publicerats i inter<strong>nationell</strong>a tidskrifter. Nästan<br />
lika många utgörs <strong>av</strong> artiklar eller kapitel i antologier publicerade på förlag.<br />
Relativt många <strong>av</strong> dessa (20 <strong>av</strong> totalt 49) är på engelska. Inslaget <strong>av</strong><br />
engelska är klart mindre när det gäller inskickade rapporter och böcker<br />
– 85 procent <strong>av</strong> dessa är i stället författade på svenska. Totalt är lite drygt<br />
en tredjedel <strong>av</strong> texterna på engelska.<br />
Tabell 7. Seniora forskningsprodukter fördelade på typ <strong>av</strong> text, antal och<br />
procentuell fördelning.<br />
Texttyp Antal %<br />
Rapporter/böcker<br />
där<strong>av</strong>:<br />
ej förlagd<br />
förlagd<br />
106<br />
72<br />
34<br />
39,4<br />
26,8<br />
12,6<br />
Läroböcker 14 5,2<br />
Vetenskapliga artiklar<br />
där<strong>av</strong>:<br />
tidskrift, inter<strong>nationell</strong><br />
tidskrift, Sverige/Norden<br />
antologi, ej förlagd<br />
antologi, förlagd<br />
142<br />
53<br />
31<br />
9<br />
49<br />
52,7<br />
19,7<br />
11,5<br />
3,3<br />
18,2<br />
Övriga 11 2,6<br />
Totalt 269 100,0<br />
När det sedan gäller i vilken utsträckning form och språk skiljer sig åt<br />
mellan forskare med olika kompetens eller inom andra författargrupperingar<br />
fi nner vi mycket få sådana variationer. Det fi nns således varken<br />
några större eller signifi kanta skillnader mellan män och kvinnor, mellan<br />
olika disputationsgenerationer, mellan olika kompetensnivåer eller mellan<br />
disputerade i socialt <strong>arbete</strong> och i andra ämnen. Detta gäller vare sig andelen<br />
artiklar, andelen inter<strong>nationell</strong>a vetenskapliga artiklar eller i vilken<br />
207
Change language