Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

också en genomgång och diskussion om de särskilda metodologiska och
tekniska problem som är förknippade med den här typen av innehållsanalyser.
Dessa problem handlar såväl om reliabilitets- och validitetsaspekter
som det mer grundläggande problemet med att all kategorisering
i princip innebär en styrning och begränsning av både tankemönster och
tolkningsmöjligheter. All klassifi cering, hur goda intentioner man än har
för att förstå komplexa material genom att på så vis skapa underlag för att
identifi era och analysera mönster, utgår med nödvändighet från förenklingar
och konstruktioner. Dessa bygger i sin tur på föreställningar kring
vad som är (eller borde vara) av intresse att studera.
Det innehåll som vi framför allt har klassifi cerat och kodat i föreliggande
urval har diskuterats fram med ansvariga för den aktuella
utvärderingen och kan inrangeras under fyra huvudrubriker; (1) publikationsform
(dvs. typ av text, språk etc.); (2) ämnesområde (efter ett antal
olika struktureringsprinciper med avseende på t.ex. olika typer av sociala
problem eller sociala arbetsmetoder och interventioner, om och i vilken
grad respektive forskningsalster har en stark koppling till särskilda avnämar-
eller målgrupper inom det sociala arbetets praktikfält, i vad mån
det fi nns utvärderingsambitioner etc.); (3) metod (dvs. med vilken typ
av empiriskt material och forskningsmetod/-er respektive text bygger)
samt (4) teori (dvs. vilken typ av teoretisk kunskap eller tradition som
refereras till och/eller används). Inom vart och ett av dessa områden kommer
vi fortsättningsvis att göra systematiska beskrivningar av den seniora
forskningens karaktär och inriktning. Löpande kommer vi också att introducera
och presentera den uppsättning av olika kategorier som vi har
använt oss av. Några av dessa utgår från samma indelningsgrunder som vi
har formulerat och motiverat i tidigare studier av vetenskapliga produkter
som doktorsavhandlingar och uppsatser på olika nivåer (se t.ex. Dellgran
& Höjer, 2000). I anslutning till att vi beskriver hur forskningsproduktionen
fördelar sig på olika ämnesområden, forskningsmetoder osv., kommer
vi även att undersöka i vilken utsträckning man kan identifi era skillnader
mellan institutionerna med avseende på de seniora forskarnas formella
kompetens, disciplinär bakgrund, kön m.m. Dessa jämförelser bygger i
denna rapport enbart på bivariata samband (och signifi kansprövningar
med hjälp av chi2-tester). Dessutom ska vi kartlägga sambanden mellan
t.ex. ämnesområde och forskningsmetod för att beskriva vilken typ av
kunskap som produceras inom olika ämnesfält eller med inriktningar mot
olika professionella yrkesområden.
206