Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

skapsområdet vågar vi påstå att det i detta material fi nns just en lång rad
exempel på sådana rapporter, böcker och artiklar. Vi kan naturligtvis inte
mäta den seniora forskningens genomslagskraft genom att bara studera
dess innehåll, men det kan ge oss indikationer på hur en del av akademiseringen
av det aktuella kunskapsområdet tar sig gestalt. Etableringen och
konsolideringen av ett forskningsämne med den påtagliga professionsrelatering
som det här handlar om, kan bland annat ses som ett led i en sådan
process där vetenskapligt producerad kunskap inte bara växer i omfattning,
utan också tilldelas och/eller tillkämpar sig ett större infl ytande över
professionell praktik och utbildning och i de politiska beslutsprocesser
som styr, i det här fallet, det sociala arbetets innehåll och villkor.
Urvalet av mest betydelsefulla och postdoktorala skrifter föranleder
också två ytterligare kommentarer. Den första gäller bortvalet av doktorsavhandlingar.
Vår bedömning är att dessa av fl era skäl är viktiga inte bara
för den vetenskapliga kunskapsutvecklingen i sig utan också hur ämnet
framträder, förstås och värderas av socionomer och andra avnämargrupper.
Under det aktuella ämnets första 5–10 år spelade avhandlingarna en
mycket stor roll eftersom de i princip svarade för en övervägande del av
den sammanlagda forskningen i ämnet. I takt med att antalet seniora forskare
har vuxit har naturligtvis denna andel successivt avtagit. Dessutom
kom i det närmaste varje ny doktorsavhandling under den första perioden
att behandla områden och frågeställningar som tidigare inte varit föremål
för forskning, eller åtminstone inte med de nya perspektiv som utvecklades
i det nya ämnet. Ny mark skulle med andra ord plöjas. Därtill kommer
att avhandlingar i många universitetsämnen generellt sett ofta (om än inte
alla) tycks få en särskilt stor massmedial uppmärksamhet genom sin speciella
status som just doktorsavhandling. Den andra kommentaren rör våra
möjligheter att i denna studie t.ex. uttala oss om hur mycket forskning
som görs inom olika områden. Eftersom de seniora forskarna har ombetts
att enbart skicka in tre alster vardera, kan det innebära att det vi egentligen
mäter mer handlar om antalet forskare som är verksamma inom olika
fält än den totala produktionen av texter i respektive ämnesfält.
Klassifi ceringsprocedurer och bearbetning
Samtliga skrifter har klassifi cerats i en lång rad olika avseenden med hjälp
av ett för ändamålet framtaget protokoll för vissa specifi ka data. Förfaringssättet
liknar i allt väsentligt de metoder för sådan innehållsanalys
som vi tidigare har utvecklat i Dellgran & Höjer (2000). I denna fi nns
205