Socialt arbete. En nationell genomlysning av ämnet - Fas

är om de skrifter som dessa personer har sänt in ska räknas in i kategorin
”forskning i socialt arbete”. Å ena sidan är den typen av forskning institutionellt
sett producerad inom annat ämne. Å andra sidan har dessa forskare
genom tjänstetillsättning blivit medlemmar i det forskningsämne
som nu är föremål för utvärdering. Deras tidigare forskning torde således
ha bedömts som relevant och av intresse för socialt arbete. Vi har här av
framför allt praktiska och tekniska skäl valt att inte exkludera dessa texter
(som sammantaget utgör ett mindre antal).
Frågan är också vilken forskningsproduktion vi faktiskt ska beskriva
och analysera. Principiellt handlar det om två möjligheter. Antingen kan
vi begränsa uppgiften till att enbart studera postdoktoral produktion av
disputerade forskare, eller så kan vi tillämpa en mer generös tolkning och
reducera betydelsen av tillkomstfas och även inkludera doktorsavhandlingarna
eller till och med ”predoktorala” produkter. Ett argument för att
välja det senare skulle vara att direktiven från utvärderingsgruppen till de
verksamma med minst doktorsgrad var att skicka in sina tre mest betydelsefulla
skrifter – enligt sina egna bedömningar – men inte med särskild
angivelse om när de ska ha författats. Med tanke på att det bara är forskare
med enbart doktorsexamen som skickat in ”predoktorala” skrifter är det
rimligt att anta att dessa i många fall inte har andra skrifter att tillgå. Argumentet
för det förstnämnda, dvs. ett enbart studera den postdoktorala
forskningsproduktionen är att detta kanske mest överensstämmer med en
vanligt förekommande uppfattning om vad man borde mena med senior
forskning. Vi har därför valt att i första hand koncentrera vår uppmärksamhet
på just dessa. Vid enstaka tillfällen kommer vi dock att göra vissa
jämförelser med t.ex. doktorsavhandlingarna och beskriva det totala inlevererade
materialet av forskningstexter.
De seniora forskningsprodukternas fördelning med avseende på författarnas
disputationsämne, kön och disputationsgeneration presenteras
översiktligt i tabellerna 3 och 4. Som synes är en tredjedel av dessa texter
skrivna av professorer och docenter som har disputerat i andra ämnen.
Bland dessa dominerar sociologin – närmare hälften av samtliga seniora
skrifter är författade av forskare med sociologi som disputationsämne.
Runt 60 procent av texterna är författade av män. Av tabell 6 framgår
också att närmare 60 procent av textmaterialet har skrivits av forskare som
disputerat under 1990-talet. Materialet är för övrigt relativt färskt i en
annan bemärkelse – drygt hälften av texterna i vårt urval är publicerade
under år 2000 och framåt.
202